Socialt hållbart Norden

Mål 9: Hälsa och välfärd

Politiska diskussioner och beslut:

• De nordiska hälso­ministrarna under­tecknade i mars 2022 en deklaration om hälsokris­beredskapen i Norden, med åtaganden om att stärka detta genom att etablera mekanismer för bättre situations­medveten­het, genomföra gemensam­ma övningar och erfaren­hets­utbyte, samt undan­röja hinder för snabb och effektiv assistans mellan de nordiska länderna.
• De nordiska social- och hälso­ministrarna antog i mars 2023 en deklaration om stärkt nordiskt samarbete om digitala lösningar för personer med funktions­nedsättning som främjar gräns­överskridande samarbete kring tillgänglig­het och ny teknik i Norden, i linje med EU:s tillgänglig­hets­direktiv. Målet är att stärka universell utformning så att alla, oavsett funktions­förmåga, kan använda produkter och tjänster.
• Tre minister­råd inom Nordiska minister­rådet – ministrarna för social- och hälsa, miljö och klimat, och fiske, jord­bruk, livs­medel och skogs­bruk – antog i november 2024 en gemensam deklaration om anti­mikrobiell resistens i de nordiska länderna, med åtagande om att bemöta hotet genom en integrerad one health-princip som beaktar samband mellan människors hälsa, djurs hälsa och miljön.
• De nordiska jämställdhets­ministrarna har antagit deklarationer om jämställd­het i två omgångar, först ”Pushing back the push-back” i 2022 och sedan ”Pushing for progress” i 2024, som svar på det ökade globala motståndet mot jämställd­het och LGBTI-personers lika rättig­heter. Deklarationerna har fungerat som politiska platt­formar för positiv förändring, som följts upp på med konkreta insatser i sam­arbete med nordiska och inter­nationella aktörer, samt fått stor inter­nationell uppmärksam­het och påverkan inte minst genom en stark nordisk röst på FN:s kvinno­toppmöte i New York.

Plattformar för nordisk samverkan:

• Nätverk och arbets­grupper på social- och hälso­området säker­ställer ett aktivt utbyte av kunskap och erfarenheter mellan de nordiska länderna myndig­heter på flera olika områden (till exempel: hälso­beredskap, läke­medel, social­försäkring, och funktions­hinder). Den nordiska hälso­beredskaps­gruppen (Svalbardgruppen) bidrar till att säker­ställa effektiv kris­hantering inom hälso- och social­området i Norden, med fokus på corona­pandemin där man bland annat ser på hur man kan dra lärdom av varandras erfaren­heter av olika åtgärder och strategier, samt hur man kan samarbeta närmare på nordisk nivå vid pandemier och framtida hälso­kriser.
• Nordiska jämställdhets­fonden- och LGBTI-fonden har finansierat projekt som bidragit till erfarenhets­utbyten, nätverk och ny kunskap mellan de nordiska länderna. Fonderna har till exempel gett finansiering till en konferens med fokus på kopplingen mellan jämställd­het och den pågående klimat­krisen i det nordiska närings­livet, och ett nätverk för forskning om lgbti-personers hälsa och levnads­villkor.

Kunskap och forskning:

• Forsknings­programmet om hälsa och välfärd har syftat till att förbättra hälsan i de nordiska länderna genom att hitta lösningar på sam­hälleliga och folkhälso­mässiga utmaningar genom hög­kvalitativ forskning. Programmet har finansierat fler än 10 stora forsknings­projekt om till exempel post-covid, anti­mikrobiell resistens, hälso­samt åldrande, med mera. Programmet har förvaltats av den nordiska institu­tionen NordForsk, som främjar och finansierar nordiskt sam­arbete inom forskning.
• Nordiska arbets­gruppen för småbarns­pedagogik hade i uppdrag att under­söka den samhälls­ekonomiska betydelsen av kvalitativ småbarns­pedagogik. Arbets­gruppen tog fram ett kunskaps­underlag som visar att småbarns­pedagogik har tydliga positiva effekter på barns språkliga och socio­emotionella utveckling, liksom på familjers välfärd och ekonomi.
• Kunskap och forskning om social- och hälso­området, till exempel om:
  • rapport om vård och omsorg på distans – en rapport som laddades ner mer än 4 300 gånger
  • äldre LGBTI-personers möte med vård och omsorg i Norden
  • förebyggandet av demens i Norden – en rapport som det refereras till i Sveriges nationella demens­strategi 2025–2028
  • hälsodata kopplat till Covid-19 – ett forsknings­program med en total budget på 57 miljoner norska kronor
  • välfärd bland barn och unga efter pandemin – ett forsknings­program med en total budget på 88 miljoner norska kronor
  • social säkerhet efter Covid-19 – ett forsknings­program med en total budget på 45 miljoner norska kronor
• Kunskap och forskning om jämställd­het och LGBTI, till exempel om sexuella trakasserier i arbets­livet, lika lön för likvärdigt arbete i Norden, samt heders­relaterat våld och förtryck i Norden.