Gå till innehållet

Socialt hållbart Norden

Mål 11: Civilsamhället

Att ge det nordiska civil­samhället, särskilt barn och unga, en starkare röst och ökad deltagande i det nordiska samarbetet samt öka deras kunskap om grann­ländernas språk och kultur.

Politiska diskussioner och beslut:

  • De nordiska kultur- och utbildnings­ministrarna antog i 2024 en ny deklaration om nordisk språkpolitik i 2024. Ministrarna betonar vikten av att bevara och utveckla alla de nordiska språken och den nordiska språk­gemenskapen. Deklara­tionen utgör en grund för en över­gripande, samlad, lång­siktig och effektiv språk­politik.

Plattformar för nordisk samverkan:

  • NordicCiv, det nordiska civil­samhälles­nätverket, hade till syfte att stärka civil­samhällets röst i det nordiska sam­arbetet samt för att stärka utbytet mellan civil­samhället i Norden. NordicCiv inkom med input på halvtids­utvärderingen av handlings­planen i 2022 och lanserade rapporten ”Lärdomar och perspektiv från civil­samhället i Norden” i 2024.
  • Nordisk civil­samhälles­plattform på social­området etablerades med syfte att engagera ett stort antal frivilliga och sociala organisationer i Norden för att möjlig­göra systematisk delning av erfarenheter. Det togs fram en nordisk kart­läggning på området, arrangerades ett nordiskt topp­möte för civil­samhället samt möten i fem tematiska nät­verk, och presenterade policy­rekommendationer för de nordiska regeringarna.
  • Stöd­programmet Demos har stött projekt och nätverk där civil­samhället möts och deltar i kulturella, politiska eller sociala aktiviteter. Programmet har finansierat 46 projekt, genom vilket 260 civil­samhälles­aktörer har fått möjlig­het att mötas och dela erfarenheter. Till exempel har det genom­förts projekt om Nordic Network for young people in vulnerable life situations, i vilket organisationer som arbetar med barn och unga har delat erfaren­heter om unga i utsatta livs­situationer.
  • Stöd­programmet Norden 0–30 har stött nordiska samarbets­projekt som är inriktade mot barn och ungdom upp till 30 år. Programmet har finansierat 105 projekt, genom vilket hundra­tals av civil­samhälles­aktörer har fått möjlighet att mötas och dela erfarenheter. Exempel­vis genom­fördes ett projekt om demokrati och yttrande­frihet i de nordiska länderna med ungdomar i åldern 15–24 år på Voksenåsen i Norge i 2022. Genom möten med besluts­fattare, forskare och experter fick de unga utbildning i inter­aktion, debatträning, kurser i politiskt inflytande samt diskussions- och reflektions­övningar kopplade till demokrati och mänskliga rättig­heter med mera.
  • Nordiska kultur- och konst­programmet har stött nordiskt samarbete inom konst och kultur. Programmet har finansierat omkring 250 projekt med konstnärlig och/​eller kulturell kvalitet som främjar ett mång­sidigt och håll­bart Norden. Programmet har en enorm betydelse för konst- och kultur­aktörer i Norden.
  • Nordisk-baltiska mobilitets­programmet för kultur har gett stöd till resor, nät­verk och residenser för profes­sio­nella konst- och kultur­utövare i Norden och Baltikum. Programmet har finansierat stöd till omkring 1000 enskilda mobilitets­aktiviteter, 91 kortvariga nätverk, 17 lång­variga nätverk, och 55 residens­centra.
  • Nordiska kultur- och språk­programmet för barn och unga (VOLT) har gett stöd till projekt som väcker intresse för konst, kultur och språk i andra nordiska länder bland barn och unga upp till 25 år. Programmet har finansierat 29 projekt i de nordiska länderna.
  • Stödordning för nordiskt samarbete mellan funktions­hinders­organisationer delar ut medel som ska bidra till att funktions­hinders­organisationerna i Norden har möjlig­het att utbyta erfaren­heter och kunskaper, utveckla projekt eller bygga upp samarbete med motsvarande organisa­tioner i Estland, Lettland och Litauen. Aktiviteter som finansieras ska främja de intressen som personer med funktions­nedsättning har i samhället. Nordens välfärds­center administrerar ordningen.
  • Prosperous Future-programmet stödjer samarbete mellan civilsamhälles­organisationer i den nordisk-baltiska regionen, samt civil­samhälles­aktörer med koppling till Ukraina, liksom demokratiska och oberoende aktörer från civil­samhället med koppling till Belarus och Ryssland. Projekten som finansieras av programmet har kopplingar till och bidrar till visionens alla tre strategiska prioriteringar.
  • Nordisk-baltiskt ungdoms­toppmöte arrangerades i september 2024 i Vilnius, Litauen. Topp­mötet samlade omkring 250 deltagare med syfte att stärka nät­verk och samarbete mellan unga i regionen med fokus på ungas aktiva deltagande och engagemang. Deltagarna vid topp­mötet tog fram rekommen­dationer för att skapa en mer motstånds­kraftig, inkluderande och levande framtid för unga i hela den nordisk-baltiska regionen.
  • Nordic Youth Disability Summit som har organiserats årligen sedan 2023 samlar ungdoms­organisationer för personer med funktions­nedsättning för att diskutera och identifiera samarbets­områden. Delegaterna tog fram uttalanden om viktiga frågor såsom inkluderande arbets­liv, hinder mellan nordiska länder, barns och ungas perspektiv i minister­rådets politik samt inkludering i student­demokrati.

Kunskap och forskning:

  • Nordiska språk­kurser har stärkt kunskapen i och förståelsen för våra grann­språk i Norden. Kurserna har varit riktade till lärare samt lärar- och uni­versitets­studenter och tillgängliga i fyra olika program: Nordkurs, Nordspråk, kurs för nordiska lärar­studenter och Nordiska språkpiloter. Gemensamt för kurserna är fokus på nordisk språk­förståelse och kunskaper i och om Nordens språk och kultur.
  • Rapporter och analyser om revitalisering av små nordiska språk: