Att dra nytta av digitalisering och utbildning för att knyta de nordiska länderna ännu tätare med varandra.
Politiska diskussioner och beslut:
De nordiska samarbetsministrarna antog i juni 2022 en deklaration om krissamarbete i kölvattnet av en pandemi och Rysslands invasion av Ukraina. Deklarationen betonar vikten av ett tätt nordiskt samarbete och att samarbetet måste dra lärdom av både de negativa och positiva erfarenheterna från pandemin, särskilt vad gäller att värna den fria rörligheten som är en av hörnstenarna i det nordiska samarbetet.
De nordiska statsministrarna antog i oktober 2024 en deklaration som understryker behovet för ett utvidgat samarbete om digital mobilitet och avlägsnandet av juridiska och praktiska hinder för identitetsmatchning. Detta bygger vidare på en deklaration om identitetsmatchning som de nordiska och baltiska digitaliseringsministrarna antog i 2023. Deklarationerna har följts upp med nordiska insatser på området.
Plattformar för nordisk samverkan:
Nordplus är ett program för nordiskt-baltiskt utbildningssamarbete, mobilitet och livslångt lärande på alla utbildningsnivåer. Programmet har genomfört omkring 36 000 mobilitetsaktiviteter under perioden 2021–2024. Programmet inkluderar klass- och lärarutbyten mellan förskolor, skolor och gymnasieutbildningar, samt student- och lärarutbyten mellan yrkesskolor, universitet, högskolor och institutioner inom vuxenutbildning och folkbildning. Nordplus har fokuserat på tre strategiska prioriteringar.
Nordjobbär ett mobilitetsprogram som gett möjlighet för många nordiska ungdomar att arbeta och delta i kultur- och fritidsaktiviteter i ett annat nordiskt land. Programmet förmedlade 2 422 nordiska jobb under perioden 2021–2024, trots de utmaningar som orsakades av Covid-19. Efter deltagande under 2024 uppgav 84 % att deras kunskaper i nordiska språk hade förbättrats, 92 % att intresset för Norden hade ökat, och 92 % kunde tänka sig att arbeta eller studera i ett annat nordiskt land igen.
NORUT är en nordisk utbytesordning som ger statligt anställda möjlighet att lära känna förvaltningen i ett annat nordiskt land eller länder än hemlandet. Programmets mål har varit att öka integration och kunskapsutbyte mellan länderna genom att dela ut stipendier till personer som fått möjlighet att byta erfarenheter, få ny kompetens samt bygga nätverk till nytta för såväl arbetstagaren som verksamheten. Det har beviljats stipendier till totalt 117 personer som tillsammans spenderat 37 månader i ett annat nordiskt land i perioden 2021–2024.
Kunskap och forskning:
Cross-Border Digital Services (CBDS)-programmethar lagt grunden för enklare tillgång till offentliga tjänster över gränserna. En huvudkomponent i programmet är NOBID-projektet, som syftar till att möjliggöra användning av nationella eID-lösningar i andra länder i regionen. Projektet har tagit fram en färdplan för att uppnå målen, vilket inkluderar att länderna gör sina eID-lösningar kompatibla med EU:s eIDAS-förordning som reglerar gränsöverskridande användning av eID i Europa, samt identitetsmatchning som gör det möjligt att verifiera en persons identitet via folkbokföringsregistret i ett annat land. Projektet har också inlett ett samarbete med folkbokföringsmyndigheterna i regionen, samt publicerat en analys som föreslår konkreta lösningar för hur identitetsmatchning kan genomföras i praktiken. Målet är att nordiska medborgare ska kunna använda sitt eID från hemlandet för att logga in på offentliga tjänster i ett annat nordiskt eller baltiskt land.
Nordiska lösningar:
Gränshinderrådethar bidragit till att 34 gränshinder har avklarats, och av dessa har 20 gränshinder konstaterats lösta och 14 gränshinder har avskrivits såsom olösbara. Gränshinderrådet har även arbetat med större problemområden såsom bland annat digitalisering, skatterelaterade gränshinder, branschreglerade yrkeskvalifikationer och gränsregional statistik. Under pandemiåren 2020–2022 bidrog Gränshinderrådet till att, i samarbete med informationstjänsterna i Norden, identifiera över 120 mobilitetsstörningar som uppstod på grund av stängda gränser och andra nationella beslut.
Informationstjänsten Info Norden och de tre gränsregionala informationstjänsterna Grensetjänsten Norge-Sverige, Gränstjänsten Sverige-Finland-Norge och Øresunddirekt är ministerrådets frontlinje i kontakten med invånare och företag i Norden. De skapar trygghet i vardagen för de som vill arbeta, flytta, studera eller starta företag mellan de nordiska länderna och inrapporterar även potentiella gränshinder till Nordiska ministerrådets sekretariat. De har i perioden haft över 16,4 miljoner sessioner på sina hemsidor och personlig kontakt med över 171 235 personer.