Mål 5: Internationellt miljö- och klimatsamarbete
Att bidra till en positiv utveckling av det internationella miljö- och klimatsamarbetet bland annat genom att främja nordiska gröna lösningar i resten av världen.
Politiska diskussioner och beslut:
De nordiska miljö- och klimatministrarna antog en deklaration om slutförandet av det globala avtalet om biologisk mångfald från maj 2022. Deklarationen pekar på nödvändigheten för att motverka förlusten av biologisk mångfald, beskydda ekosystem, och främja naturbaserade lösningar som kan begränsa klimatförändringen. Den framhäver även hållbart utnyttjande av naturresurser i sektorer som lantbruk, fiskeri och skogsbruk, samt erkänner urbefolkningen och lokalsamhällets viktiga roll i att bevara naturen.
Koordinering mellan de nordiska regeringarna i arbetet med internationella miljö- och klimatkonventioner, så som till exempel FN:s klimatkonvention (COP) och biodiversitetskonvention (CBD). Detta sker både i ett förarbete genom att ta fram rapporter som det finns behov för på internationell nivå, samt att säkerställa en stark nordisk röst i förhandlingarna. Till exempel genomförde de nordiska länderna ett viktigt förarbete i förbindelse med förhandlingarna om FN:s plastavtal, som bar frukt till den grad att de nordiska länderna tackades offentligt av högt stående FN aktörer för deras insats med att förbereda ett kunskapsunderlag för förhandlingarna som fortsätter i 2025.
De nordiska regeringarna har talat med en stark gemensam röst i arbetet med miljö, klimat och energi på EU-/EES-nivå. Det har handlat om att påverka Europeiska kommissionens krav på ekodesign och energimärkning, EU-direktiv kopplade till den europeiska gröna given (eng. A European Green Deal) och 55-procentspaketet (eng. Fit for 55 package) samt EU:s kemikaliereglering (ex. REACH, CLP, BPR och PPPR). Att få inflytande på EU-nivå ger betydligt större effekt än om man bara når resultat inom Norden, och det gynnar medborgare i hela Europa.
Plattformar för nordisk samverkan:
Nordiska paviljongen på FN:s klimattoppmöten är en av de starkaste internationella plattformarna för att synliggöra nordiska ståndpunkter och lösningar. Här går nordiska forskare, politiker, näringsliv, ungdomsrepresentanter och icke-statliga organisationer i dialog med internationella beslutsfattare och opinionsbildare. Arrangemangen har haft aktiv deltagande från omkring 1 500 olika, och utöver det ett stort antal deltagare i publiken vid olika events.
Nordiskt ungdomsnätverk om biodiversitet etablerades med syfte att göra ungas röst bättre hörd i förhandlingarna om FN:s biodiversitetskonvention. Nätverket tog fram ett positionspapper med krav till förhandlingarna formulerat av över 2 000 unga nordbor.