Förvaltnings­berättelse

2023 var ännu ett år som präglades av ihållande och eskalerande osäkerhet i världen, Europa och Norden. Samtidigt står världen inför flera stora utmaningar. Minskad biologisk mångfald och stora klimatförändringar. Artificiell intelligens och cybersäkerhet. Växande ojämlikhet och hot mot demokratin. Nordiskt samarbete och internationellt samarbete har aldrig varit viktigare än nu, och Nordiska rådets arbete under året återspeglade vikten av att ta itu med de utmaningar vi står inför.

Nordiska rådets presidentskap 2023 innehades av Norge. Presidentskaps­programmet för året – Ett tryggt, grönt och ungt Norden – fokuserade på stärkt nordiskt samarbete inom försvars- och säkerhetspolitik, miljö och klimat samt på ungas välbefinnande och deltagande i demokratin. Nordiska rådets presidentskap 2023 bestod av Jorodd Asphjell, president, och Helge Orten, vicepresident.

Nordiska rådets parlamentariker var mycket aktiva under 2023 med ett antal förslag för att stärka det nordiska samarbetet på en rad områden både i Norden och internationellt. Totalt 41 nya medlems- och utskottsförslag lades fram, 30 rekommendationer antogs, 27 rekommendationer slutbehandlades efter svar från regeringar och politisk dialog, och 11 skriftliga frågor ställdes till och besvarades av de nordiska regeringarna. Därutöver fanns ett antal ministerråds­förslag och redogörelser till behandling, samt muntliga frågor, debattartiklar med mera.

Nordiska rådet är en unik mötesplats för parlamentariker och regeringsföreträdare i Norden. Betydelsen av att 87 parlamentariker från åtta nordiska parlament och ministrar träffas flera gånger per år för att nätverka och knyta kontakter ska inte underskattas. Utan Nordiska rådet som en nordisk politisk mötesplats och plattform för nordisk politikutveckling skulle det nordiska samarbetet och den nordiska samman­hållningen inte vara så starka som de är. Detta är särskilt viktigt i tider av osäkerhet och kan spela en viktig roll för att lösa de stora utmaningar som Norden och världen står inför.

Nordiska rådet fick två nya delegationer och flera nya medlemmar efter riksdags­valet i Finland och på Åland 2023. Tidigare medlemmar i Nordiska rådet blev ministrar och tidigare ministrar blev medlemmar i Nordiska rådet. Detta bidrar till att stärka Nordiska rådet och det nordiska regeringssamarbetet.

Nordiska rådet vill också fungera som en parlamentarisk plattform för det nordiska försvars- och säkerhetspolitiska sam­arbetet. Nordiska rådets årliga försvarspolitiska rundabords­samtal 2023 ägde rum i Sveriges riksdag i Stockholm. Deltagare var bland annat Nordiska rådets presidium, Sveriges försvars­minister och ordförande för Nordefco, Sveriges minister för civilt försvar, ord­förandena för flera nordiska försvars­utskott och experter. Samtalen handlade om att stärka det nordiska försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet mot bakgrund av den nya säkerhetspolitiska verkligheten. Detta var ännu ett framgångsrikt rundabordssamtal.

Ett annat lyckat initiativ från Nordiska rådet i början av 2023 var inter­parlamentariska möten mellan Nordiska rådets fyra utskott var för sig och relevanta fackutskott i de åtta nordiska parlamenten. Detta var ett försök att inkludera fler nordiska parlamentariker i Nordiska rådets arbete och att knyta parlamentens fackutskott närmare Nordiska rådets utskott. Utvärderingen visade att detta var ett initiativ som parlamentarikerna ville ha mer av och som de hade nytta av.

Vi befinner oss i en historiskt osäker tid där nordiskt samarbete och internationellt samarbete är viktigare än kanske någonsin tidigare. Den geopolitiska verkligheten med osäkerhet och oro i norr, söder, öst och väst kräver att de nordiska länderna samarbetar så nära som möjligt. Nordiska rådet är en viktig plattform för att detta ska ske, och internationellt samarbete blir därför en allt viktigare del av Nordiska rådets verksamhet. I mars 2023 antog Nordiska rådet därför en ny internationell strategi i Reykjavík, som utgör ramen för Nordiska rådets internationella samarbete. Året 2023 innehöll bland annat ett möte med Ukrainas talman, deltagande i Europa­rådets konferens för talmän samt deltagande i FN:s klimattoppmöte (COP) och FN:s kvinnokommission (CSW).

Unga är Nordens framtid och Ungdomens Nordiska råd (UNR) är en del av Nordiska rådets dåtid, nutid och framtid. Nordiska rådet har därför ett särskilt fokus på att så mycket som möjligt inkludera unga i rådets arbete, och detta arbete fortsatte under 2023. Som ett resultat av detta deltog UNR under 2023 i alla utskotts-, kommitté- och presidiemöten samt i Helsingforsavtalets arbetsgrupp och hade full yttranderätt på alla dagordnings­punkter vid Nordiska rådets session. UNR fick finansiering för att anordna ett nordiskt ungdoms­sommar­möte på Utøya med fokus på demokrati tillsammans med ungdomsledare från Ukraina och deltog på COP28 tillsammans med Nordiska rådets representanter. Flera av UNR:s förslag har också omvandlats till Nordiska rådets rekommendationer till de nordiska regeringarna. Således får unga i Norden ett reellt politiskt inflytande genom Nordiska rådet.

Helsingforsavtalet är det nordiska samarbetets grundlag. Avtalet under­tecknades 1962 och har sedan dess uppdaterats sju gånger. Den senaste uppdateringen trädde i kraft 1996, för 28 år sedan. Norden och världen har förändrats mycket sedan dess, och med Finlands och Sveriges inträde i Nato öppnas nya möjligheter för nordiskt samarbete inom försvars- och säker­hetspolitik. Digitalisering och klimat­förändringar hör också till de ämnen som inte nämns i avtalet. Om det nordiska samarbetet ska kunna skapa nordisk nytta måste det utvecklas och anpassas till nutiden. Nordiska rådets presidium tillsatte därför i juni 2023 en arbetsgrupp för att ta fram en rekommendation till presidiet om en revidering av Helsingfors­avtalet. Ett eventuellt presidieförslag kommer att läggas fram för omröstning vid Nordiska rådets session 2024 i Reykjavik.

Detta är ett historiskt viktigt arbete för Nordiska rådet och för det nordiska samarbetet.

Ingenting står stilla. Det pågår alltid en utveckling eller avveckling i förhållande till allt annat som pågår – långsamt eller snabbt. Nordiska rådet och det nordiska samarbetet är under utveckling. En uppdatering av Helsingforsavtalet ger möjlighet att återuppliva och utveckla det nordiska samarbetet ytterligare så att vårt samarbete skapar ännu större nordisk nytta och sammanhållning för alla och på bästa möjliga sätt passar in i den verklighet som vi i Norden är en del av. Med de många stora förändringar som skett i Norden och världen kan vi fråga oss: Om inte Helsingforsavtalet förnyas nu, när ska det då ske?

Norden, mars 2024


Kristina Háfoss
Nordiska rådets rådsdirektör