Unga – likheter och skillnader i levnads­villkor

Att leva med låg ekonomisk standard påverkar ungas levnadsvillkor negativt, med risk för sämre fysisk och psykisk hälsa, trångboddhet, sämre studieresultat och ökad risk för arbetslöshet (Forte 2018; UNICEF 2016). Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) visar att det finns stora skillnader i ungas ekonomiska levnadsvillkor. Unga som är utrikes födda eller som har någon funktionsnedsättning har betydligt sämre ekonomiska levnadsvillkor än andra unga. Det handlar om allt från att klara löpande utgifter för mat, hyra och räkningar till att etablera sig på arbetsmarknaden. 

Rapporten visar att var fjärde ung i åldern 20–24 år levde med låg ekonomisk standard år 2019. För utrikes födda är andelen ännu högre, 40 procent jämfört med 22 procent bland inrikes födda. Det är också betydligt vanligare att utrikes födda unga får ekonomiskt bistånd. En oroande utveckling i Sverige är det ökande antalet unga som har skulder hos Kronofogden och som ansökt om skuldsanering, samt antalet unga som hotas av vräkning och som blir vräkta (Thornström & Hellsing, 2022).

Unga är en heterogen grupp och det finns stora skillnader inom gruppen. Unga som tillhör minoriteter, till exempel unga som är utrikes födda, har funktionsnedsättningar och unga LGBTI-personer, har svårare levnadsvillkor än unga som tillhör majoritetsbefolkningen. I rapporten Ung idag 2022: Ungas försörjning och ekonomiska levnadsvillkor presenteras resultat utifrån den nationella ungdomsenkäten i Sverige, som går ut till unga i åldersgruppen 16–25 år vart tredje år. Den senaste undersökningen genomfördes våren 2021, då enkäter skickades ut till ett obundet slumpmässigt urval av 12 000 unga. Resultaten är generaliserbara till gruppen unga i stort (Thornström & Hellsing, 2022) och några av resultaten är:

Det är vanligare att unga har tidsbegränsade anställningar än andra åldersgrupper. Under 2020 hade mer än hälften av anställda unga svenskar i åldern 15–24 år en tidsbegränsad anställning. Andelen är högre bland tjejer jämfört med killar. Det är också vanligt att unga, framför allt tjejer, arbetar deltid. Här blir intersektionen, skärningspunkten mellan ålder och kön tydlig, Den synliggör också hur den könssegregerade arbetsmarknaden påverkar, liksom de villkor som nyetablerade på arbetsmarknaden ofta möter. För unga som arbetar för att försörja sig kan sådana anställningar innebära en otrygg ekonomisk situation. En studie av ungas attityder och värderingar visar att unga själva prioriterar förutsägbarhet och trygghet i sin anställning (MUCF, 2019). Nästan alla unga tycker att det är viktigt att ett arbete har bra arbetsmiljö och arbetsvillkor. Det är en av de viktigaste aspekterna för att unga ska vara intresserade av ett arbete.

Nordisk forskning visar också att osäkra anställningar påverkar ungas hälsa. Unga människor är särskilt utsatta för hälsoproblem när de är arbetslösa eller arbetar under otrygga förhållanden. Aktiva arbetsmarknads- och utbildningsprogram, inkluderande socialförsäkringsåtgärder, förbättrade arbetsvillkor och riktade hälsoprogram är viktiga för att åtgärda denna sårbarhet (Randell, 2023; Vancea & Utzet, 2017).

Arbetslöshet är kopplat till en ökad risk för psykiska problem, inklusive depression och ångest, bland unga vuxna. Även otrygga anställningsförhållanden är kopplade till psykisk hälsa och unga arbetstagare med osäkra anställningsvillkor har en ökad risk för psykiska problem och sämre psykisk hälsa jämfört med de som har mer stabila anställningar. Studier visar att ogynnsam arbetsmiljö, hög arbetsrelaterad stress, hög arbetsbelastning och brist på stöd från arbetsgivaren kan påverka den psykiska hälsan negativt (Randell, 2023).

Nätverk och egna kontakter spelar en stor roll för att unga ska få jobb. Fyra av tio i åldern 16–25 år i Sverige uppger att de fått sitt nuvarande arbete genom personer de känner. I åldersgruppen har 74,4 procent erfarenhet av sommarjobb, som är många ungas första steg på arbetsmarknaden, men andelen är lägre bland utrikes födda. Det är en betydligt högre andel utrikes födda som svarar att de sökt sommarjobb, men att de aldrig fått något. Det är även en lägre andel unga med funktionsnedsättning som haft sommarjobb, och en större andel bland dessa unga som aldrig sökt sommarjobb. För att utjämna sådan ojämlikhet kan vissa grupper av unga behöva stöd för att få möjlighet till arbete, och till de viktiga erfarenheter och kontakter som exempelvis sommarjobb ger. MUCF, bedömer därför att det är positivt om långsiktiga satsningar på sommarjobb särskilt riktas till unga som varken arbetar eller studerar samt unga i områden med socioekonomiska utmaningar (Thornström & Hellsing, 2022).

Det är viktigt att säkra ungas tillgång till meningsfulla och utvecklande fritidsaktiviteter. Till exempel visar en dansk studie att fritidsaktiviteter under tonåren är viktigt för att unga ska utveckla en stabil anknytning till arbets­marknaden i vuxen­livet (Just-Noerregaard et al., 2021). Ekonomi är ett av de hinder som en stor andel unga upplever för att delta i fritids­aktiviteter. Var tredje ung i åldern 16–25 år i Sverige uppger att de avstått från fritids­aktivitet för att den kostat för mycket (Thornström & Hellsing, 2022). Bland unga i socio­ekonomiskt utsatta områden, unga som är utrikes födda och unga med funktions­nedsättningar är andelen högre. Unga med funktions­nedsättningar är ett exempel där möjligheterna till en meningsfull fritid kan vara beroende av möjligheter att bekosta de hjälp­medel som behövs för att utöva fritids­aktiviteter. Fyra av tio unga med funktions­ned­sättning uppger att de avstått från fritids­aktivitet år 2021. När andelen minskat bland unga utan funktions­nedsättning har den däremot inte förändrats för denna grupp unga (Thornström & Hellsing, 2022).

Norge och Island har på olika sätt arbetat med att utjämna ojämlikhet kopplat till ungas tillgång till fritidsaktiviteter. I Island finns subventionerade så kallade fritidskort för att ge fler barn och unga möjlighet att delta i fritidsaktiviteter och föreningsliv. De kan användas valfritt inom kultur, idrott eller annan fritidsverksamhet som godkänts av kommunen (Reykjavik kommun, 2023). I Reykjavik finns dessutom ett riktat stöd till socialt eller ekonomiskt missgynnade familjer för att subventionera barnens fritidsaktiviteter. I Sverige utreds frågan om ett liknande fritidskort.

I Norge var en av huvudprioriteringarna för regeringen i statsbudgeten för 2020 att fler barn skulle delta i fritidsaktiviteter och medel avsattes till ett försök med fritidskort som skulle täcka avgifter till organiserade fritidsaktiviteter för barn i åldrarna 6–18 år (Prop. 1 S, 2020). En kartläggning av omfattningen av fritidskort i norska kommuner visar på generellt goda erfarenheter, men också på utmaningar och viktiga förutsättningar för att sådana satsningar ska vara framgångsrika (Arnesen et al., 2021). Norska regeringen har beslutat om att inte fortsätta satsningen på ett nationellt fritidskort. Arbetet med att göra fritidsaktiviteter mer tillgängliga för alla barn fortsätter, men andra former av åtgärder kommer att prioriteras, så som att göra det möjligt för kommuner att söka bidrag för att täcka deltagaravgifter för fritidsaktiviteter för barn och unga.