Foto: Ricky John Molloy/norden.org

Ekonomiskt våld – ett allvarligt problem i alla åldrar

Ekonomiskt våld är ett vanligt, men inte lika välkänt problem som många andra former av våld. Det medför även att det till stor del saknas forskning om detta i en nordisk kontext. För att ändå synliggöra detta tema hänvisas i detta avsnitt även till internationella källor. Ekonomiskt våld kan definieras som ”beteenden som styr en persons förmåga att förvärva, använda eller upprätthålla ekonomiskt resurser och därmed hota deras ekonomiska säkerhet och potential för självförsörjning” (Adams et al., 2008). Ekonomiskt våld innebär situationer där våldsutövaren kontrollerar, berövar eller förstör den utsattas ekonomiska resurser i syfte att försämra den utsattas ekonomiska självständighet eller för att själv gynnas ekonomiskt.

Olika former av ekonomiskt våld

En finsk studie lyfter att ekonomiskt våld förekommer i parförhållanden men också kan förekomma gentemot barn, föräldrar och mor- och farföräldrar eller andra närstående (Kaittila 2017). Det kan innebära att våldsutövaren kontrollerar den andras pengar, inte låter den delta i ekonomiska beslut, begränsar den andras arbetsmöjligheter, ekonomisk exploatering och ekonomiskt våld i samband med en separation. Eftersom ekonomiskt våld är mindre välkänt är andra våldsformer så kan det vara så att utsatta inte identifierar sin situation som våld. Det finns ofta mycket skam förknippat med fenomenet, vilket höjer tröskeln för att dela sina erfarenheter (Kaittila 2017). Kunskapen om ekonomiskt våld behöver höjas i samhället generellt. Det gäller också särskilt bland professionella som möter utsatta i vardagen, för att kunna bemöta och ge adekvat stöd till de som utsätts.

Den som utövar ekonomiskt våld kan till exempel utsätta offret för:

Ekonomisk kontroll

Kontrollerar och övervakar den utsattas ekonomi
Spårar eller förhindrar den utsattas tillgång till resurser och förmåga att använda dem
Våldsutövaren tar själv alla beslut som rör den gemensamma ekonomin
Våldsutövaren hemlighåller information om den andras, sin egen eller den gemensamma ekonomin

Sabotage av arbete eller studier

Våldsutövaren begränsar den utsattas arbets- eller studiemöjligheter, till exempel genom att stoppa den från att söka eller ta jobb, förhindrar möjligheter till karriärutveckling, eller trakasserar någon på jobbet

Ekonomisk exploatering

Spenderar alla medel för egna ändamål
Skaffar sig åtkomst till den utsattas bank-id och mobiltelefon eller tar dennes bankkort, ibland genom hot och våld
Tar ut lån i den utsattas namn utan dennes vetskap eller genom tvång och förstör den utsattas kreditpoäng
Skriver över tillgångar, som bilar och hus, på den andra personen
Romantik- och kärleksbedrägerier

Ekonomiskt våld efter separation

Hot i samband med uppdelning av egendom
Avsiktligt förlänga rättsprocessen i samband med vårdnadstvister
Förstörelse av den andras eller gemensam egendom
Vägran att betala underhållsbidrag
Ekonomisk förföljelse

Konsekvenserna av ekonomiskt våld är långtgående

Att beröva någon ekonomisk egenmakt är ett starkt sätt att kontrollera en människa på. Det får också mycket negativa konsekvenser för den utsatta och eventuella barn. Förutom att det försämrar den ekonomiska situationen har det också en stark negativ inverkan på hälsa och framtidsutsikter. Ekonomiskt våld är en av de mest vanligt förekommande orsakerna till att den våldsutsatta stannar i ett våldsamt förhållande. Utan en stabil ekonomi är det ofta särskilt svårt att lämna en våldsam relation. Ekonomiskt våld är heller inte beroende av fysisk kontakt och kan därför fortsätta långt efter att ett förhållande upphör.

Flera internationella studier visar att i nära relationer där det förekommer psykiskt och/eller fysiskt våld så förekommer det nästan alltid också ekonomiskt våld i någon form (se till exempel Kaittila 2017; Sharp-Jeffs, 2020; KPMG Australia 2021).

Således är ekonomiskt våld tydligt kopplat till andra former av våld i hemmet, men det kan också förekomma utan andra former av våld. Våldet tenderar också att förvärras med tiden, precis som andra former av våld i nära relationer. Ekonomiskt våld slutar inte nödvändigtvis efter en separation. Ex-partnern kan ha möjligheter att kontrollera och begå ekonomiskt våld även efter separationen, till exempel genom att utnyttja gemensam, ouppdelad egendom eller vårdnad om barnet. Efter en separation kan ibland situationen eskalera till ekonomisk förföljelse, där ex-partnern systematiskt försöker skada den andra ekonomiskt på olika sätt.

Konsekvenserna av ekonomiskt våld är ofta allvarliga. Utöver svåra ekonomiska konsekvenser får ekonomiskt våld ofta även fysiska och emotionella konsekvenser för den utsatta. Fysiska konsekvenser kan visa sig som stress, undernäring och försämrad allmän hälsa. Emotionella konsekvenser kan visa sig som ångest, rädsla, skuldkänslor och känslor av maktlöshet och värdelöshet. De ekonomiska konsekvenserna för den utsatta kan bli fattigdom, hemlöshet, skulder, betalningsanmärkningar och personlig konkurs. Konsekvenserna av ekonomiskt våld är ofta långdragna och påverkar den utsatta över lång tid (Sharp-Jeffs, 2020).

Om den ena partnern är ekonomiskt beroende av den andra är det svårare för denne att lämna relationen, och våldsutövaren använder sig av det som en strategi för att utöva makt. Det ekonomiska våldet i sig kan också skapa isolering och ytterligare kontroll. Socialt får det ekonomiska våldet stora konsekvenser. Den som inte har pengar att röra sig med har svårt att upprätthålla ett socialt liv (Kaittila 2017).

Stödstrukturer kan upprätta ekonomisk egenmakt för utsatta

Ekonomiskt våld är en orsak till ekonomisk utsatthet, samtidigt som ekonomisk utsatthet också är en riskfaktor för ekonomiskt våld. Ekonomisk egenmakt är istället en skyddande faktor mot ekonomiskt våld. Båda dessa perspektiv behöver tas i beaktning för att utveckla stödstrukturer till utsatta. Jämställdhetspolitiska insatser som rör ekonomisk jämställdhet respektive mäns våld mot kvinnor behöver tydligare kopplas samman för att motverka ekonomiskt våld och konsekvenserna av det.

Det kan exempelvis ske genom att hämta inspiration från Storbritannien och Australien där socialtjänst och andra involverade myndigheter får resurser för att skapa och utveckla stödsystem för kvinnor och minoritetsgrupper som utsätts (Surviving Economic Abuse, 2022; KPMG Australia, 2021). Även arbetsrättslagstiftningen kan ta ekonomiskt våld i beaktning. Idag är kopplingen mellan Istanbulkonventionen, som är ett europeiskt avtal för att motverka våld mot kvinnor, och arbetsrättslagstiftning svag. Samtidigt visar ILO-konventionen 190 på behovet av att inkludera frågor om våld i utformning av arbetsrättsliga principer. Principer som rör diskriminering och trakasserier i arbetsrätten inkluderar idag inte ekonomiskt våld – eller andra former av våld. För att bättre möta våldsutsattas verklighet skulle ekonomiskt våld kunna föras in som en parameter i kollektivavtal på den nordiska arbetsmarknaden.

EXEMPEL FRÅN REGIONEN

Det finska projektet Taloudellinen väkivalta/Känn det ekonomiska våldet (2021–2024) utvecklar nya, mångprofessionella hjälpmodeller för de som upplever ekonomiskt våld. De erbjuder också stöd och utbildning för professionella i att identifiera och hantera fenomenet ekonomiskt våld. Projektet syftar också till att öka medvetenheten kring fenomenet och lyfter fram behovet av förändringar i hjälpstrukturer och -metoder.