Pensionsklyftan mellan män och kvinnor varierar stort i Norden
Storleken på pensionsklyftan mellan könen varierar avsevärt mellan 28 procent i Sverige och 5 procent på Island. Den främsta förklaringen till pensionsgapet mellan könen i alla de nordiska länderna är skillnader i arbetskraftsdeltagande mellan kvinnor och män, ojämlik fördelning av betalt och obetalt arbete samt löneskillnader. Dessa skillnader förklarar dock inte varför pensionsgapet mellan könen varierar kraftigt mellan de nordiska länderna. Den förklarande faktorn är snarare de olika utformningarna av de nordiska pensionssystemen. Huvudskillnaden går mellan system som huvudsakligen är inkomstbaserade, såsom systemen i Finland, Norge och Sverige å ena sidan, och systemen i Danmark och Island å andra sidan, där hela eller en stor del av den allmänna pensionen inte är inkomstfinansierad (Andersson, 2023).
Det finns även stora skillnader i pension mellan de som har invandrat till Norden och de som är födda i Norden. En studie visar till exempel att i Danmark och Sverige är fattigdomsnivåerna mycket högre bland invandrare än bland infödda i den äldre befolkningen (Gustafsson et.al, 2022). Förutom att utrikes födda ofta har färre år på sig att tjäna in pension och har lägre inkomster än inrikes födda, så betalas de högsta icke inkomstfinansierade förmånerna också bara ut till personer som har bott många år i landet, vilket resulterar i lägre förmånsnivåer för den som invandrat till Norden i vuxen ålder.
Här sammanfattas några viktiga slutsatser från den nordiska rapporten Gender-equal pensions in the Nordics (Andersson, 2023):
Icke inkomstfinansierade förmåner minskar pensionsgapet mellan könen
Icke inkomstfinansierade förmåner minskar pensionsgapet mellan könen i alla de nordiska länderna. Dessutom finns det ett samband mellan storleken på den icke inkomstfinansierade förmånen och antalet kvinnor över 65 år som riskerar fattigdom. Pensionsklyftan mellan könen är betydligt lägre i Danmark och Island, där en större andel av den totala pensionen kommer från icke inkomstfinansierade förmåner jämfört med de andra nordiska länderna.
Att kompenseras för omsorgsarbete är särskilt viktigt i inkomstbaserade system
I synnerhet i system där kopplingen mellan inkomster och framtida pension är stark kan karriäravbrott eller arbetstidsförkortning, som är vanligare bland kvinnor, påverka pensionerna avsevärt. Kvinnor kan kompenseras genom pensionskrediter för inkomstbortfall som beror på omständigheter som barnomsorg. Alla de nordiska länderna erbjuder någon form av kompensation för omsorgsarbete, även om kompensationsnivån skiljer sig åt.
Åtgärder riktade mot ensamhushåll och efterlevandepensioner är mer i linje med den nordiska modellen än pensionsdelning
Olika former av pensionsdelning mellan makar skulle minska pensionsgapet mellan könen. Denna strategi används i andra europeiska länder och OECD-länder men endast i liten utsträckning i de nordiska länderna. En förklaring till detta är risken för att förstärka traditionella könsroller där kvinnor är beroende av män, något som de nordiska länderna har arbetat aktivt för att eliminera. Det finns dock rättigheter för makar som fortfarande spelar en viktig roll i de flesta nordiska pensionssystem, nämligen efterlevandepensioner.