Inledning

Trots väl utbyggda välfärdssystem i Norden så är fattigdom ett växande problem. Fler nordbor lever idag i ekonomisk utsatthet, jämfört med tio år sedan, och i flera av de nordiska länderna har klyftorna mellan fattiga och rika ökat (Walker et al., 2022; Grunfelder et al., 2020; Egholt Søgaard et al., 2018). Att ett växande antal barn lever i fattigdom (Salonen et al., 2021) är särskilt allvarligt, liksom att många pensionärer, särskilt kvinnor (Andersson, 2023), lever i ekonomisk utsatthet.

Det krävs därför att människors hela livslopp beaktas, från barndom, genom livet som ungdom och vuxen till ålderdomens pension, för att fattigdom kraftfullt ska kunna bekämpas. Det finns också behov av att se till fler perspektiv än ålder: Att använda intersektionella analyser för att förstå hur ekonomisk utsatthet påverkar livet för olika grupper. Intersektionella perspektiv innebär att analysera hur olika former av identiteter och förtryck samspelar och påverkar varandra (Crenshaw, 1989).

De nordiska länderna har historiskt sett haft relativt starka sociala skyddsnät, hög levnadsstandard och generellt relativt låga nivåer av fattigdom jämfört med många andra delar av världen. Norden har fortsatt låga nivåer av absolut fattigdom, vilket innebär att andelen människor som lever under den internationella fattigdomströskeln är liten (se till exempel SCB, 2023).

Däremot finns det växande utmaningar relaterade till relativ fattigdom och ekonomisk ojämlikhet. EU:s definition av relativ fattigdom är den som främst används i Norden och innebär att en person har en inkomst efter skatt som underskrider 60 procent av landets medianinkomst. Coronapandemin och den stigande inflationen har påverkat många, och de som redan tidigare levde med små marginaler är mest utsatta (Walker et al., 2022).

Förändringar i arbetsmarknaden, teknologisk utveckling, en åldrande befolkning och migration har påverkat inkomstfördelningen och arbetsvillkoren i regionen, och leder till utmaningar för välfärden. Den könssegregerade arbetsmarknaden, lönegapet mellan män och kvinnor och det traditionellt ojämställda omsorgsansvaret gör det viktigt att belysa frågor om ekonomisk ojämlikhet ur genusperspektiv med intersektionell ansats (Young Håkansson et al., 2022).

Kvinnor är överrepresenterade inom den grupp som lever i relativ fattigdom och löper generellt en högre risk att hamna i fattigdom än vad män gör. Det finns flera strukturella förklaringar till att mäns ekonomi gynnas och kvinnors ekonomi missgynnas. Överlag är kvinnors genomsnittliga disponibla inkomst betydligt lägre än männens, cirka tre fjärdedelar av männens. Den disponibla inkomsten baseras på inkomster från arbete, bidrag och kapital minus skatter. Män äger i genomsnitt mer kapital än kvinnor. Kvinnors lägre inkomster förklaras också av att kvinnor i högre utsträckning står utanför arbetsmarknaden, arbetar deltid och i låglöneyrken. Kvinnor tar också ut mer föräldraledighet, studerar under längre tid och har högre sjukfrånvaro än män (Jämställdhetsmyndigheten, 2023; Bufdir, 2023a).

Det är även angeläget att lyfta våld i relation till ekonomisk utsatthet. Även om långt ifrån alla som lever i ekonomisk utsatthet utsätts för våld, så är våld närvarande och har lett till fattigdom för många av de mest ekonomiskt utsatta grupperna. Bland bostadslösa barn till ensamstående mammor är våld i hemmet den vanligaste orsaken till bostadslösheten (Samzelius, 2017). Ekonomiskt våld är ett effektivt sätt att både kontrollera någon och försätta personen i ekonomisk utsatthet (Kaittila et al., 2022). Våld och hot om våld är också vanliga metoder för att kontrollera utsatta migrantarbetare på den utbredda informella arbetsmarknaden i Norden (Scholtz et al. 2023).

Livslång ekonomi är ett kostnadsfritt utbildningsmaterial i privatekonomi och juridik, framtaget av Fredrika Bremer-förbundet. Utbildningen består av filmer om privatekonomi, relationer, föräldraskap och arbetslivet som tittaren kan se ensam, tillsammans med vänner eller i en förening. Inkomstgapet mellan kvinnor och män är i stort sett oförändrat sedan 1995. Kvinnors livslånga ekonomi påverkas av att män inte tar ut halva föräldraledigheten, av att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid och av att män har högre kapitalinkomster än kvinnor. Även om dessa skillnader existerar på grund av strukturell ojämställdhet och kräver strukturell förändring vill Fredrika Bremer-förbundet också ge kvinnor en verktygslåda till att ta makten över sina egna liv.