Act No. 43/1999. Act on Temporary Reimbursements for Film Production in Iceland.
Act No. 110/2016. Act on Temporary Reimbursement for Recorded Music.
Act No. 130/2018. Act respecting support for the publication of books in Icelandic.
Alacovska, A. & Bille, T. (2021). A Heterodox Re-Reading of Creative Work: The Diverse Economies of Danish Visual Artists. Work, Employment & Society, 35 (6), 1053–1072.
Antal, A. B. (2009). Transforming organisations with the arts. Research Report. TilltEurope.
Arnestad, G. (2010). Frå kultursektor til opplevelseøkonomi: Kva for rolle spelar forskaren? Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift, 13 (1), 109–122.
Arts Council England (2019). Private Investment in Culture Survey. Arts Council England.
Arts Council England (2022). Private Investment in Culture Survey Report 2022. Arts Council England.
Arts Council England (2025). Private Investment in Culture Survey 2025. Arts Council England.
Aula Research (2019). Säätiöiden jakamat apurahat taiteelle ja kulttuurille 2010, 2013 ja 2017. Stiftelser och Fonder Finland.
Bache, P. (2021). Finkultur og mangfoldighed. 60 års dansk kulturpolitik. Gads forlag.
Bakke, M. (1988). Spillet om kulturen. Dansk kulturpolitik 1945–1988. Aarhus universitetsforlag.
Besana, A. (2012). Alternative Resources: Revenue Diversification in the Not-for-Profit USA Symphony Orchestra. The Journal of Arts Management, Law, and Society, 42 (2), 79–89.
Betzler, D. (2015). Factors of board governance and fundraising success. The composition of Swiss museum boards does matter. Journal of Cultural Economy, 8 (2), 144–165.
Biles, G. E. & Morris, V. B. (1982). Charitable Giving to the Arts. Quo Vadis? The Journal of Arts Management, Law, and Society, 12 (1), 59–67.
Bjurström, E. (2021). Det estetiska omdömet och bildningsestetikens uppgång och fall i den svenska kulturpolitiken. Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift, 24 (2), 139–155.
Blomgren, R. (2007b). Evaluering av Riksutstillinger. En utvärdering av en norsk konstförmedlingsorganisation. Arbetsrapport 2007:01. Högskolan i Väst.
Blomgren, R. (2019). Social engineering and cultural policy – theoretical and empirical reflexions from Swedish cultural policy in a historical perspective. International Journal of Cultural Policy, 25 (1), 1–15.
Borgonovi, F. (2006). Do public grants to American theatres crowd-out private donations? Public Choice, 126, 429–451.
Borowiecki, K. J. & Navarrete, T. (2018). Fiscal and economic aspects of book consumption in the European Union. Journal of Cultural Economics, 42, 309–339.
Braunerhjelm, P. (2021). Donationer till statliga lärosäten. Förslag till förenklingar och förtydliganden. Entreprenörskapsforum.
Brooks, A. C. (2000). Public subsidies and charitable giving: Crowding out, crowding in, or both? Journal of Policy Analysis and Management, 19 (3), 451–464.
Byberg, L. (2009). A Short History of Norwegian Public Libraries and ‘How They Got That Way’. In Dyrbye et al. (red.) Library Spirit. In the Nordic and Baltic Countries. Historical Perspectives. Hibolire.
Bäckström, M. (2003). Kulturarvens speglingar. Nordisk Museologi, 1, 71–94.
CAKI (2019). Kompetenceudvikling i entreprenørskab som vidensfelt ved de videregående kunstneriske uddannelser i Kulturministeriet 2019-2022. En kortlægning. Afdækning af skolernes belhov, Nov 2019. CAKI.
Casado-Molina, A-M., Alarcón-Urbistondo, P. & van Riel, C. B. M. (2023). Building mutual rewarding sponsor relationships between museums and corporations. Cultural Trends, 1–20.
Christensen, H. D. (2011). Skjulte forbindelser? Om forholdet mellem private og offentlige kunstsamlinger. Nordisk Museologi, 2, 3–18.
Christensen, J. (2020). Rikedom förpliktigar. Kulturdonationernas Göteborg 1850–1920. Lindelöws bokförlag.
Čopič, V., Uzelac, A., Primorac, J., Jelinčić, D. A., Srakar, A. & Žuvela, A. (2011). Encouraging private investment in the cultural sector. European Parliament.
Dahl, H. F. & Helseth, T. (2006). To knurrende løver. Kulturpolitikkens historie 1814-2014. Universitetsforlaget.
Danmarks Statistik (2023). Statistikdokumentation for Forbrugsundersøgelsen 2023. Danmarks Statistik.
Danmarks Statistik (2025a). FU12: Household average consumption by group of consumption and price unit. Danmarks Statistik. (hämtad 2025-05-04)
Danmarks Statistik (2025b). SCENE08A: Economic performance of state-subsidised theatres by category of theatre and unit. Danmarks Statistik. (hämtad 2025-08-25)
Danmarks Statistik (2025c). FOND 06: Bevilligede fondsmidler til kulturelle formål efter fondstype, hovedområder og tid. Danmarks Statistik. (hämtad 2025-05-04)
Danmarks statistik (2025d). FOND03: Grants by purpose, foundation type, type of recipient and time. Danmarks Statistik. (hämtad 2025-05-04)
Danmarks statistik (2025e). FOND03: Grants by purpose, foundation type, instrument and time. Danmarks Statistik. (hämtad 2025-05-04)
Deloitte (2012). Kultur- og oplevelsesøkonomien i Danmark. Evaluering af aftale fra 20. juni 2007 om styrkelse af kultur- og oplevelsesøkonomien i Danmark. Deloitte Consulting.
Det Kongelege kulturdepartement (2018). Meld. St. 8 (2018-2019). Kulturens kraft. Kulturpolitikk for framtida.
Det kongelege kultur- og kyrkjedepartement (2003). St. Meld. Nr. 48 (2002-2003). Kulturpolitikk fram mot 2014.
Det kongelege kultur- og likestillingsdepartement (2023). Meld. St. 22 (2022–2023) Kunstnarskår.
Dir. 2024:103. Tilläggsdirektiv till Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet.
Dir. 2025:61. En breddad finansiering av kulturområdet.
Dokko, J. K. (2009). Does the NEA Crowd Out Private Charitable Contributions to the Arts? National Tax Journal, LXII (1), 57–75.
Dubini, P. & Monti, A. (2018). Board composition and organizational performance in the cultural sector: The case of Italian opera houses. International Journal of Arts Management, 20 (2), 56–70.
Duelund, P. (2003). The Nordic Cultural Model. Nordic cultural policy in transition. Nordic Cultural Institute.
Duelund, P. (2008). Nordic cultural policies: A critical view. International Journal of Cultural Policy. 14 (1), 7–24.
Dugstad, L. & Lorentzen, H. (2010). Stiftelser i det moderne Norge. Rapport 2010:9. Institutt för samfunnsforskning.
Durand, J. C., de Gouveia, M. A. & Berman, G. (1996). Business sponsorship and fiscal incentives for culture in Brazil: Analysis of a recent experience. International Journal of Cultural Policy, 3 (1), 27–37.
Dyrbye, M. (2009). From Vocation to Profession – Innovation and Change for Danish Librarianship. I Dyrbye et al. (red.) Library Spirit. In the Nordic and Baltic Countries. Historical Perspectives. Hibolire.
Dyrbye, M., Mäkkinen., I., Reimo, T. & Torstensson, M. (2009). Library Spirit. In the Nordic and Baltic Countries. Historical Perspectives. Hibolire.
Econ Pöyry (2011). Evaluering av Arts & Business Norway. Utarbeidet for Nærings- og Handelsdepartementet og Kulturdepartementet. Econ Pöyry.
Erhvervs- og Vækstministeriet. (2013). Danmark i arbejde. Vӕkstplan for de kreativa erhverv. Regeringen.
Erhvervsministeriet (2019). Vӕkstplan for de kreativa erhverv. Et kreativt Danmark i front. Regeringen.
Eurostat (2019). Manual on sources and methods for the compilation of COFOG statistics. Eurostat.
Finansministeriet (2025). En bedre hverdag – et stærkere Danmark Finanslovforslaget 2026. Finansministeriet.
Finlex 1043/1974. Lag om skatt på inkomst och förmögenhet.
Finlex 1535/1992. Inkomstskattelag.
Flisbäck, M. & Lindström, S. (2013). Work-Family Conflict among Professional Visual Artists in Sweden: Gender Differences in the Influence of Parenting and Household Responsibilities. Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift, 16 (2), 129–268.
Fondenes Videnscenter (2023). Fondenes bevillinger til kulturelle formål 2017–2021. Fondenes Videnscenter.
Fondenes Videnscenter (2025). Fondsbevillinger 2019-2023. Fondenes Videnscenter.
Frenander, A. (2014). Kulturen som kulturpolitikens stora problem. Diskussion om svensk kulturpolitik fram till 2010. Gidlunds förlag.
Gaia Consulting Oy (2020a). Säätiöt ja rahastot ry:n jäsensäätiöiden tuen kohdentuminen 2018. Stiftelser och Fonder Finland.
Gaia Consulting Oy (2020b). Säätiöt ja rahastot ry Jäsensäätiöiden tuen 2019 kohdentuminen. Stiftelser och Fonder Finland.
Gaia Consulting Oy (2021). Säätiöt ja rahastot ry Jäsensäätiöiden tuen 2020 kohdentuminen. Stiftelser och Fonder Finland.
Gaia Consulting Oy (2022). Säätiöt ja rahastot ry Jäsensäätiöiden tuen 2021 kohdentuminen. Stiftselser och Fonder Finland.
Gaia Consulting Oy (2023). Säätiöt ja rahastot ry Jäsensäätiöiden tuen 2022 kohdentuminen. Stiftelser och Fonder Finland.
Garcìa-Enrìquez, J. & Echevarrìa, C. A. (2018). Demand for Culture in Spain and the 2012 VAT rise. Journal of Cultural Economics, 42, 469–506.
Gòmez-Antonio, M., del Moral Arce, I. & Hortas-Rico, M. (2022). Are VAT reforms an effective tool for promoting culture? A quasi-experiment in Spain. Journal of Policy Modelling, 44 (5), 1016–1040.
Gran, A-B. & Gjӕrum, R G. (2019). Teaterbransjen. Delbransjer, organisering og finansiering. Universitetsforlaget.
Gran, A-B. & Hofplass, S. (2007). Kultursponsing. Gyldendal Norsk Forlag.
Gran, A-B., Theie, M. G. & Torp, Ø. (2016). The Creative Industries in Norway: 2008-2014. Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift, 19 (2), 273–296.
Greer, S. (2021). Funding resilience: market rationalism and the UK’s “mixed economy” for the arts. Cultural Trends, 30 (3), 222–240.
Hansen, P. (2024). Kunstnernes beskatning 2024. Dansk kunstnerråd.
Harding, T. (2015). Bildning as a Central Concept in the Cultural Policy of the Swedish Government. Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift, 18 (2), 161–181.
Hauge, A., Ibenholt, K., Ericsson, B., Hallin, G., Frisell, M. M., Dahløf, C. A., Malasevska, I. & Bern, A. (2023). Sluttevaluering - Kulturell og kreativ næring. Norsk kulturråd.
Helgesson, C. (2004). Donationer i Sverige, filantropi i USA. I Braunerhjelm & Skogh (red), Sista fracken inga fickor har. Filantropi och ekonomisk tillväxt. SNS förlag.
Helminen, M. (2007). Säätyläistön huvista kaikkien kaupunkilaisten ulottuville. Esittävän sävel- ja näyttämötaiteen paikallinen institutionalisoituminen ja kehitys taidelaitosten verkostoksi 1870–1939. Cupore.
Heikkinen, M. (2003). The Nordic Model for Supporting Artist. Public Support for Artists in Denmark, Finland, Norway and Sweden. The Arts Council of Finland.
Hemels, S. & Goto, K. (2017). Tax Incentives for the Creative Industries. Springer.
Hemels, S. (2017). Tax Incentives for Museums and Cultural Heritage. I Hemels & Goto (red.) Tax Incentives for the Creative Industries. Springer.
Hillman-Chartrand, H. & McCaughey, C. (1989). The arm’s length principle and the arts: An international perspective – past, present and future. I Cummings, Milton & Schuster, (red.) Who’s to pay for the arts? The international search for models of arts support. ACA Books.
Hirvi-Ijäs, M. (2014). ”Ni har ju era fonder” ”Vi har ju våra fonder” – hållbar kulturpolitik på svenska i Finland. Tankesmedjan Magma.
Hirvi-Ijäs, M., Renko, V. & Lahtinen, E. (2021). Samspelets regler. Stiftelsefinansieringens betydelse för finländska kultur- och bildningsorganisationers verksamhet. Cupore.
Hodén, T. (2020). Motsättningarnas museum. Samproduktion av museiideal i den offentliga debatten om moderna museet 1972–2013. Avhandling, Linköping Studies in Arts and Sciences No. 791.
Hodén, T. (2025). ”Filantropi kan skada förtroendet för museer”. Forskning & Framsteg, 2025-07-04.
Häyrynen, S. (2012). A centralised market orientation: The implicit determinants of Finnish cultural policy in 1990-2010. International Journal of Cultural Policy Research, 19, (5), 623–640.
Ikävalko, M. (2004). Pas de deux of art and business: a study of commitment in art sponsorship relationships. Avhandling: Lappeenranta University of Technology,
Illingworth, P. (2022). Giving Now. Accelerating Human Rights for All. Oxford University Press.
Institutet för reklam och mediestatistik (2013). Sponsring 2012. Institutet för reklam och mediestatistik.
Institutet för reklam och mediestatistik (2015). Sponsring i Sverige under 2014. Institutet för reklam och mediestatistik.
Institutet för reklam och mediestatistik (2023). Sponsring i Sverige under 2022. Institutet för reklam och mediestatistik.
Institutet för reklam och mediestatistik (2024). Sponsring i Sverige under 2023. Institutet för reklam och mediestatistik.
Institutet för reklam och mediestatistik (2025). Sponsring i Sverige under 2024. Institutet för reklam och mediestatistik.
Jakonen, O. & Pyykkönen, M. (2023). The Politics of Economization of Cultural Policy The institutional changes in the creative economy discourse and entrepreneurial artists in Finnish cultural policy. Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift, 26 (2), 126–145.
Jelinčić, D. & Šveb, M. (2021). Financial Sustainability of Cultural Heritage: A Review of Crowdfunding in Europe. Risk and Financial Management, 14 (121), 1–16.
Jokivuolle, F. (2019). Fundraising in Finnish arts and culture organizations. How is it done and what challenges and development points are there. Master thesis, Alto University School of Business.
Jung, Y. (2015). Diversity Matters: Theoretical Understand of and Suggestions for the Current Fundraising Practices of Nonprofit Art Museums. The Journal of Arts Management, Law, and Society, 45 (4), 255–268.
Kabeer, E. (2022). Cultural policy development in the 21st century. Tales of two decades in Iceland. I Kulturanalys Norden (red.) Cultural policy in the Nordic welfare states. Aims and functions of public funding for culture. Nordic Council of Ministers.
Kangas, A. (2001). Cultural Policy in Finland. The Journal of Arts Management, Law, and Society, 31 (1), 57–78.
Kangas, A. (2003). Cultural Policy in Finland. I Duelund (red.) The Nordic Cultural Model. Nordic cultural policy in transition. Nordic Cultural Institute.
Kann-Rasmussen, N. & Hvenegaard Rasmussen, C. (2021). Paradoxical autonomy in cultural organisations: an analysis of changing relations between cultural organisations and their institutional environment, with examples from libraries, archives and museums. International Journal of Cultural Policy, 27(5), 636–649.
Karlan, D. & List, J. A. (2006). Does price matter in charitable giving? Evidence from a large-scale natural field experiment. Nber working paper series.
Kim, M. & Van Ryzin, G. (2014). Impact of Government Funding on Donations to Arts Organizations. A Survey Experiment. Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly, 43 (5), 910–925.
Kleberg C-J. & Forsell, T. (2019). Har kulturpolitiken lyckats? Kulturkontoret Stockholm.
Koski, P. (2022). Finland’s National Theatre 1974–1991. The two decades of generational contests, cultural upheavals, and international cold war politics. Routledge.
KMPG (2024). Icelandic Tax Facts 2024. In-depth Information on the Icelandic Tax System. KPMG Law.
Kulturanalys Norden. (2022a). Konstens och kulturens frihet i Norden. En kunskapsöversikt med utgångspunkt i forskningen om kulturpolitik. Nordisk kulturfakta 2022:03. Nordic Council of Ministers
Kulturanalys Norden. (2022b). Cultural policy in the Nordic welfare states. Aims and functions of public funding for culture. Nordisk kulturfakta 2022:01 Nordic Council of Ministers.
Kulturanalys Norden (2024). Kulturens roll och nytta i samhällsutvecklingen. En kunskapsöversikt med utgångspunkt i forskning och de nordiska ländernas kulturpolitik. Nordisk kulturfakta 2023:05. Nordic Council of Ministers.
Kulturdepartementet (1992). St. meld. nr. 61 (1991-92). Kultur i tiden.
Kulturdirektoratet (2024b). Kulturens finansiering: stat, fylke, kommune, stiftelser, forbrukerne och ideelt arbeid. Sammanställning mottagen per e-post 2024-08-27.
Kulturministeriet (2000). Danmarks kreativa potentiale. Kultur- og erhvervspolitisk redegørelse 2000.
Kulturministeriet (2004). Kulturpolitikkens sigtelinjer.
Kulturministeriet (2006a). Køb av kunst kan trӕkkes fra i skat. Nye – forbedrede- fradragsregler for virksomheder.
Kulturministeriet (2006b). Gaver til kulturinstitutioner – en vejledning.
Kulturministeriet (2019b). Danske museer i tal 2013-2017.
Kulturminsteriet (2021). Udvalget for reform og udvikling af de kunstneriske uddannelser.
Kulturministeriet (2023). Anbefalninger til en reform af Statsanerkendte museers opgaver og tilskud. Arbejdsgruppe om museumreform.
Kultur- og vitskapsdepartementet (1983). St. Meld. Nr 27 (1983-84), Nye oppgåver i kulturpolitikken. Tillegg til st. Meld nr. 23 (1981-82) Kulturpolitikk for 1980-åra.
Kulturstyrelsen (2012). Danske museer i tal. . Baseret på oplysninger fra 2010.
Kulturstyrelsen (2013). Danske museer i tal. Baseret på oplysninger fra 2011.
Kulturstyrelsen (2014). Danske museer i tal. Baseret på oplysninger fra 2012.
Kyrkje- og undervisningsdepartementet (1973). St. meld. nr. 8 (1973-74). Om organisering og finansiering av kulturarbeid.
Kyrkje - og undervisningsdepartementet (1981). St. meld. Nr. 23 (1981-82). Kulturpolitikk for 1980-åra.
Larsen, H. (2023). Private taste and public space: the heated media debate about a privately initiated sculpture park in Oslo. International Journal of Cultural Policy, 29 (2), 247-258.
Larsen, H., Stokstad, S., Christensen-Scheel, B. & Uppstrøm Berg, I. (2021). Private kunstdonasjoner og lokal politikk: Kontroversene rundt etablering av skulpturpark på Ekeberg i Oslo. Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift, 24 (2), 173-189.
Larsen, A. H. & Nørskov, V. (2013). Sponseringens indflydelse på danske museers selvforståelse og økonomi: et casestudie. Nordisk Museologi, 1, 106-124.
Lazzaro, E., & Noonan, D. (2021). A comparative analysis of US and EU regulatory frameworks of crowdfunding for the cultural and creative industries. International Journal of Cultural Policy, 27 (5), 590–606.
Lewandowska, K. (2018). Policy versus Philantropy: Between Public and Private Funding of the Arts. Edukacja Ekonomistów i Menedżerów, 4 (50), 97–111.
Lidström, B. (2004). Arts and Business – Attitudes Towards Arts Sponsorship. Paper at 3rd International Conference on Cultural Policy.
Lindström, S. (2016). Artists and Multiple Job Holding – Breadwinning Work as Mediating Between Bohemian and Entrepreneurial Identities and Behavior. Nordic Journal of working life studies, 6 (3), 43–56.
Lindqvist, K. (2008). Näringslivets stöd till kulturen ännu blygsamt. I Beckman & Månsson (red.) KulturSverige 2009: Problemanalys och statistik. SweCult.
Loots, A., Piecyk, K. & Wijngaarden, Y. (2023). At the juncture of funding, policy, and technology: how promising is match-funding of arts and culture through crowdfunding platforms? International Journal of Cultural Policy Research, 30 (1), 118–134.
LOV nr 1680 af 30/12/2024. Lov om ændring af museumsloven.
LOV-2023-06-16-64. Lov om omsetning av bøker (bokloven).
Lund, A. B. & Berg, C. E. (2016). Dansk fondshistorie. Jurist- og Økonomforbundets Forlag.
Lunde Jørgensen, I. (2016). Institutions and Legitimations in Finance for the Arts. Copenhagen Business School (Phd). PhD series No. 25:2016.
Luukkanen-Hirvikoski, T. (2021). Between Private and Public – Corporate art collecting and collaboration with art museums in Finland. I Robbins, Thomas, Touminen, Wessman (red.) Museum Studies: Bridging Theory and Practice. International Council of Museums.
Mahncke, H. (2016) De store gaver: Filantropiens gensidighedsrelationer i teori og praksis. PhD series No. 32.2016. Copenhagen Business School.
Mangset, P. (2010). Kulturpolitiska modeller i Västeuropa. I Frenander (red.) Arkitekter på armlängds avstånd? Att studera kulturpolitik. Valfrid.
Mangset, P. & Hylland, O. M. (2017). Kulturpolitikk. Organisering, legitimering og praksis. Universitetsforlaget.
Marchall, A. (2019). Museums Cut Ties With Sacklers as Outrage Over Opioid Crisis Grows. The New York Times, 2019-03-25.
Marker, L. & Rasmussen, S. M. (2019) Museumslandskabet. Kulturpolitikkens udvikling og museernes vilkår. Rasmussen & Marker ApS.
McAndrew, C. (2002). Artists, taxes and benefits an international review. Research Report 28.
Medietilsynet (2024). Mediemangfoldsregnskapet 2024. Mediemangfold i et innholdsperspektiv. Medietilsynet.
Méndez-Carbajo, D. & Stanziola, J. (2008). Patterns of inequality in private funding of culture across the UK, Cultural Trends, 17 (3), 165–179.
Ministry of Culture & Business Affairs (2023). Design and Architecture Policy until 2030.
Ministry of Education (2009). Strategy for Cultural Policy. Publication 2009:45.
Ministry of Education and Culture (2017). Strategy for Cultural Policy 2025. Publication 2017:22.
Ministry of Education, Science and Culture (2013). National Cultural Policy Iceland.
Ministry of Education, Science and Culture (2020). Icelandic film policy from 2020 to 2030. An art form at the crossroads.
Ministry of industry (2012). REGULATION on Temporary Reimbursements in Respect of Film Making in Iceland.
Molenaar, D. (2017). Tax Incentives for Artists. I Hemels & Goto (red.) Tax Incentives for the Creative Industries. Springer.
Morel, C. (2005). Will Businesses ever become legitimate partners in the financing of the arts in France. International Journal of Cultural Policy, 11 (2), 199–213.
Mulcahy, K. V. (2020). Cultural Darwinism and the Perils of Privatization: The Case of American Museums. The Journal of Arts Management, Law, and Society, 50 (4–5), 205–219.
Museiverket (2008). Museistatistik 2007. Museiverket.
Museiverket (2009). Museistatistik 2008. Museiverket.
Museiverket (2010). Museistatistik 2009. Museiverket.
Museiverket (2011). Museistatistik 2010. Museiverket.
Museiverket (2012). Museistatistik 2011. Museiverket.
Museiverket (2013). Museistatistik 2012. Museiverket.
Museiverket (2014). Museistatistik 2013. Museiverket.
Museiverket (2015). Museistatistik 2014. Museiverket.
Museiverket (2016). Museistatistik 2015. Museiverket.
Museiverket (2017). Statistikkort 3/2016: Museernas ekonomi 2016. Museiverket.
Museiverket (2018). Statistikkort 3/2017: Museernas ekonomi 2017. Museiverket.
Museiverket (2019). Statistikkort 3/2018: Museernas ekonomi 2018. Museiverket.
Museiverket (2020). Statistikkort 3/2019: Museernas ekonomi 2019. Museiverket.
Museiverket (2021). Statistikkort 3/2020: Museernas ekonomi 2020. Museiverket.
Museiverket (2022). Statistikkort 3/2021: Museernas ekonomi 2021. Museiverket.
Museiverket (2023). Statistikkort 3/2022: Museernas ekonomi 2022. Museiverket.
Museiverket (2024a). Statistikkort 3/2023: Museernas ekonomi 2023. Museiverket.
Museiverket (2024b). Statistikkort 4/2023: Museernas personal 2023. Museiverket.
Museiverket (2025). Statistikkort 3/2024: Museernas ekonomi 2024. Museiverket.
Myndigheten för kulturanalys (2012). Museer 2011. Myndighetens för kulturanalys.
Myndigheten för kulturanalys (2013). Museer 2012. Myndighetens för kulturanalys.
Myndigheten för kulturanalys (2014). Museer 2013. Myndighetens för kulturanalys.
Myndigheten för kulturanalys (2015). Museer 2014. Myndighetens för kulturanalys.
Myndigheten för kulturanalys (2016). Museer 2015. Myndighetens för kulturanalys.
Myndigheten för kulturanalys (2017). Museer 2016. Myndighetens för kulturanalys.
Myndigheten för kulturanalys (2018). Museer 2017. Myndighetens för kulturanalys.
Myndigheten för kulturanalys (2019). Museer 2018. Myndighetens för kulturanalys.
Myndigheten för kulturanalys (2020). Museer 2019. Myndighetens för kulturanalys.
Myndigheten för kulturanalys (2021a). Museer 2020. Myndighetens för kulturanalys.
Myndigheten för kulturanalys (2021b). Så fri är konsten. Den kulturpolitiska styrningens påverkan på den konstnärliga friheten. Rapport 2021:1. Myndigheten för kulturanalys.
Myndigheten för kulturanalys (2022a). Museer 2021. Myndighetens för kulturanalys.
Myndigheten för kulturanalys (2022b) Scenkonst i Sverige 2020. Myndigheten för kulturanalys.
Myndigheten för kulturanalys (2022c) Scenkonst 2021. Myndigheten för kulturanalys.
Myndigheten för kulturanalys (2023a). Scenkonst 2022. Myndigheten för kulturanalys.
Myndigheten för kulturanalys (2023b). Museer 2022. Myndighetens för kulturanalys.
Myndigheten för kulturanalys (2024c). Scenkonst 2023. Myndigheten för kulturanalys.
Myndigheten för kulturanalys (2024b). Museer 2023. Myndighetens för kulturanalys.
Myndigheten för kulturanalys (2024a). Privat kulturfinansiering. Hinder, möjligheter och konsekvenser. Rapport 2024:2. Myndigheten för kulturanalys.
Myndigheten för kulturanalys (2025). Museer 2024. Myndighetens för kulturanalys.
National Endowments for the Arts (2004). How the United States Funds the Arts. National Endowments for the Arts.
National Endowments for the Arts (2012). How the United States Funds the Arts. National Endowments for the Arts.
Neto, A. B. F. (2018). Charity and Public libraries: Does government funding crowd out donations? Journal of Cultural Economics, 42, 525–542.
Nordicom (2021). Media VAT in the Nordic countries – similarities and differences. Factsheet 2021:3. Nordicom.
Norges museumsforbund och Kultur- og likestillingsdepartementet (u.å). Utbetalt gaveforsterkning for søknader mottatt i årene 2014 – 2021. Sammanställning mottagen per e-post 2025-08-22
NOU 2013:4. Kulturutredningen 2014.
Nyx (2003). Kulturpartner – en guide till kulturinstitutionerns samarbejde med virksomheder. Nyx – Forum for kultur og erhverv.
Oesch, P. (2002). Culture, Companies and Sponsorship – Development and Practice. Research Reports of the Arts Council of Finland. Publication no. 25. Arts Council of Finland
Olkkonen, R. (2002). On the same wavelenght? A Study of the Dynamics of Sponsorship Relations between Firms and Cultural Organizations. Turku School of economics and business administration.
Olsberg & SPI (2023). Study of the Norwegian Film and Series Incentive Scheme. Final Report to Norwegian Ministry of Culture and Equality by Olsberg & SPI with Proba Research.
Olsberg & SPI (2024). Economic Impact of the Icelandic Film Production Incentive. Final Report to the Ministry of Culture and Business Affairs by Olsberg & SPI.
Olsson, K. (1996). Näringsdrivande stiftelser. En rättslig studie över ändamål, förmögenhet och förvaltning. Nerenius & Santérus Förlag AB.
Oppegaard, S. & Seip, Å. A. (2019). ABE-reformen i staten. Avbyråkratisering og effektvisering i gjennom budjettkutt. Faktaflak November 2019. Fafo.
Orankiewicz, A. (2022). The role of public support for the film industry – an analysis of movie production incentives in Europe. Research paper of Wroclaw University of economics and business, 66, (2), 90-104.
Pedersen, J. (1942). Carlsbergfondet. Carlsberglaboratoriet, videnskabelige understøttelser, det Nationalhistoriske Museum paa Frederiksborg, Ny Carlsbergfonde. I kommission hos Ejnar Munksgaard.
Pedersen, A. B. & Winther, L. B. (2024). Danske virksomheder bruger kunst og kultur, men der er potentiale for mere. Dansk Industri Analyse.
Pettersson, S. (1998). Public and Private: The main categories of art collection in Finland. Nordisk Museologi, 1, 67–82.
Prokůpek, M. & Divíšková, B. (2023). Ethics in Museum Fundraising: Evidence from the Czech Republic. The Journal of Arts Management, Law, and Society, 53 (1), 42–61.
Proposition 1974:28. Den statliga kulturpolitiken.
Proposition 1996/97:3. Kulturpolitik.
Proposition 1996/97:10. Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet.
Proposition 2009/10:3. Tid för kultur.
Proposition 2013/14:1. Budgetproposition 2014. Förslag till statens budget för 2014, finansplan och skattefrågor.
Pyykkönen, M. & Stavrum, H. (2018). Enterprising Culture: Discourses on Entrepreneurship in Nordic Cultural Policy. The Journal of Arts Management, Law, and Society, 48 (2), 108–121.
Rasch, A. (1968). Staten og Kunstnerne: bevillinger og meninger under enevælde og folkestyre. Universitetsforlaget i Aarhus.
Regeringen (2003). Danmark i kultur- og oplevelseøkonomien – 5 nye skridt på vejen. Vӕkst med vilje.
Regeringen (2011). Et Danmark, der står sammen. Regeringsgrundlag, oktober 2011.
Renz, L. (1994). The Role of Foundations in Funding the Arts. Journal of Arts Management, Law and Society, 24 (1), 57–66.
Roschwalb, S. A. (1990). Corporate Eyes on the Market: Funding the Arts for the 1990s. The Journal of Arts Management, Law, and Society, 19 (4), 73–84.
Rosenkrands, J. (2002). Kulturinstitutioner skal forpligtes til samarbejde med erhvervslivet. Mandagmorgen 2002-10-18.
Røtnes, R., Tofteng, M. & Frisell, M. M. (2021). Scenarioer for framtidens kultursektor. Arts Council Norway.
Røyseng, S. (2019). The social contract of artists in the era of cultural industries. International Journal of Cultural Policy, 25 (2), 154–170.
Rubio-Arostegui, J. A. & Villarroya, A. (2022). Patronage as a way out of crisis? the case of major cultural institutions in Spain, Cultural Trends, 31 (4), 372–391.
Ruckstuhl, A. & Schill, E. (2018). Är du verkligen värd pengarna? Museernas finansiella situation, möjligheter och utmaningar. Tidskrift för ABM, 3 (1), 58–65.
Rushton, M. (2008). Who pays? Who benefits? Who decides? Journal of Cultural Economics, 32, 293–300.
Rushton, M. (2018). Why do we subsidize donations to the opera? Cultural Trends, 27 (3), 160–172.
Rykkja, A., Maehle, N., Munim, Z. H. & Shneor, R. (2020). Crowdfunding in the Cultural Industries. In Schneor, Zhao & Flåten (red.) Advances in Crowdfunding. Palgrave Macmillan.
Schuster, J. M. D. (1985). The Interrelationship between Public and Private Funding of the Arts in the United States. Journal of Arts Management and Law, 14 (4), 77–106.
Seismonaut (2023). Kunsthaller I Danmark. Nøgletal og betydning for unge besøgende 2022. Foreningen af Kunsthaller i Danmark.
SFS 2022:1386. Förordning om statligt stöd till produktion av audiovisuella verk.
Sherer, P. D., Suddaby, R. & de Coquet, M. R. (2019). Does Resource diversity Confer Organizational Autonomy in Arts Organizations? Extending Resource Dependency Theory. The Journal of Arts Management, Law, and Society. 49 (4), 224–241.
Skatteministeriet (2023). Fradrag for virksomheders pengegaver til kulturinstitutioner mv.
Skot-Hansen, D. (1999). Kultur til tiden – strategier i den lokale kulturpolitik. Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift, (1), 7–27.
Skrivelse. 2023/24:111. Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher.
Smith, T. M. (2003). The Effect of NEA Grants on the Contributions to Nonprofit Dance Companies. The Journal of Arts Management, Law, and Society, 33 (2), 98–113.
Smith, T. M. (2007). The impact of government funding on private contributions to nonprofit performing arts organizations. Annals of Public and Cooperative Economics, 78 (1), 137–160.
Sokka, S. (2022). Aims and allocations of public funding for culture in Finland. I Kulturanalys Norden (red.) Cultural policy in the Nordic welfare states. Aims and 80functions of public funding for culture. Nordic Council of Ministers.
Sokka, S. (2025). The role of Nordic funding in promoting internationalisation: The case of indep3endent artistic and cultural actors in Finland. I Kulturanalys Norden (red.) Nordic funding for the arts and culture: A multilevel approach. Kulturanalys Norden 2025:1. Nordic Council of Ministers.
Sokka, S. & Kangas, A. (2007) At the Roots of Finnish Cultural Policy: Intellectuals, Nationalism, and the Arts. International Journal of Cultural Policy, 13(2), 185–202.
SOU 1939:47. Betänkande med förslag rörande beskattning av stiftelser och ideella föreningar m. fl. juridiska personer m.m.
SOU 1972:66. Ny kulturpolitik. Nuläge och förslag.
SOU 1995:63. Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar.
SOU 1995:84. Kulturpolitikens inriktning.
SOU 2009:16. Betänkande av kulturutredningen. Grundanalys.
SOU 2009:65. Moderniserade skatteregler för ideell sektor.
SOU 2012:16. Att angöra en kulturbrygga – till stöd för förnyelse och utveckling inom kulturområdet.
SOU 2024:42. Bildning, utbildning och delaktighet – folkbildningspolitik i en ny tid.
SOU 2025:24. Publiken i fokus – reformer för ett starkare filmland.
Spjøtvold, M. (2019). Kunst og fyll til folket. Om Trondhjems Brændevinssamlags finansiering av Nordenfjeldske Kunstindustrimuseum og Trondhjems Kunstforening. Norsk museumstidsskrift, 5 (1), 10-29.
Sponsor Insight (2024). Det norske Sponsor- og eventmarkedet 2024. Sponsor Insight.
Sponsor Insight Finland (2024). Sponsorointi- & tapahtumabarometri 2023. Sponsor Insight Finland.
Stanziola, J. (2007). Measuring the Size and Concentration of Business Funding of Culture in the UK: Closing the Gap between Advocacy and Theory, Cultural Trends, 16 (2), 75–98.
Stanziola, J. (2011). Some more unequal than others: alternative financing for museums, libraries and archives in England. Cultural Trends, 20 (2), 113-140.
Statsrådet (2024). Kulturpolitisk redogörelse. Statsrådets publikationer 2024:56. Undervisnings- och kulturministeriet
Stenseth, B. (2005). Norsk kulturpolitik 1814–2014. Rikdom forplikter. Norske mesener og kunstsamleres donasjoner 1770–1970. Oslo universitet, Institutt for medier og kommunikasjon.
Stenström, E. (2008). What turn will cultural policy take? The renewal of the Swedish model. International Journal of Cultural Policy, 14 (1), 25–35.
Stiftelsetilsynet (2012). Kartlegging av pengeutdelinger i norske stiftelser. Rapport fra Stiftelsetilsynet. Lotteri- og stiftelsetilsynet.
Svalund, J. (2021). ABE-reformen i musikk- og scenevirksomheter. Kutt uten kunstneriska konsekvenser. Rapport 2021:26. Fafo
Svensk Scenkonst & Sveriges Museer (2025). Vem betalar för kulturen? Läget i landet enligt 191 chefer för scener och museer. Speciellt fokus på kompletterande finansiering. Svensk Scenkonst & Sveriges Museer.
Sweco Finland Oy (2025). Säätiöt ja rahastot ry Jäsensäätiöiden tuen 2024 kohdentuminen. Sweco.
Swensen, C. H. (2016). Preliminary Evidence on Film Production and State Incentives. Economic Development Quarterly, 31 (1), 65–80.
Throsby, D. & Zednik, A. (2011). Multiple job-holding and artistic careers: some empirical evidence. Cultural Trends, 20 (1), 9–24.
Tiita, A. (2018). Finländska stiftelser som utvecklare av vetenskap och högsta undervisning 1917–2017. Forskning i ett nötskal. Stiftelser och fonder.
Tinfo (2008). 2008 Teatteritilastot – Finnish Theatre Statistics. Teatterin tiedotuskeskus.
Tinfo (2009). 2009 Teatteritilastot – Finnish Theatre Statistics. Teatterin tiedotuskeskus.
Tinfo (2011). 2010 Teatteritilastot – Finnish Theatre Statistics. Teatterin tiedotuskeskus.
Tinfo (2012). 2011 Teatteritilastot – Finnish Theatre Statistics. Teatterin tiedotuskeskus.
Tinfo (2013). 2012 Teatteritilastot – Finnish Theatre Statistics. Teatterin tiedotuskeskus.
Tinfo (2014). 2013 Teatteritilastot – Finnish Theatre Statistics. Teatterin tiedotuskeskus.
Tinfo (2015). 2014 Teatteritilastot – Finnish Theatre Statistics. Teatterin tiedotuskeskus.
Tinfo (2016). 2015 Teatteritilastot – Finnish Theatre Statistics. Teatterin tiedotuskeskus.
Tinfo (2017). 2016 Teatteritilastot – Finnish Theatre Statistics. Teatterin tiedotuskeskus.
Tinfo (2018). 2017 Teatteritilastot – Finnish Theatre Statistics. Teatterin tiedotuskeskus.
Tinfo (2019). 2018 Teatteritilastot – Finnish Theatre Statistics. Teatterin tiedotuskeskus.
Tinfo (2020). Esittävän taiteen tilastot. Teatterin, tanssin ja sirkuksen vuosi 2019. Teatterin tiedotuskeskus.
Tinfo 2021, Esittävän taiteen tilastot. Teatterin, tanssin ja sirkuksen vuosi 2020. Teatterin tiedotuskeskus.
Tinfo (2022). Esittävän taiteen tilastot. Teatterin, tanssin ja sirkuksen vuosi 2021. Teatterin tiedotuskeskus.
Tinfo (2023). Esittävän taiteen tilastot. Teatterin, tanssin ja sirkuksen vuosi 2022. Teatterin tiedotuskeskus.
Tinfo (2024). Esittävän taiteen tilastot. Teatterin, tanssin ja sirkuksen vuos 2023. Teatterin tiedotuskeskus.
Tinfo (2025). Esittävän taiteen tilastot. Teatterin, tanssin ja sirkuksen vuos 2024. Teatterin tiedotuskeskus.
Thomas, B. (2009). Bibliotekslagstiftning: Perspektiv och exempel. Svensk biblioteksförening.
Toepler, S. (2013). Shifting cultural policy landscapes in the USA: What role for philanthropic foundations? Cultural Trends, 22 (3–4), 167–179.
Traverso, R., Naylor, R., McCormick, C., Moretto, M. & Dedman, J. (2020). Evaluation of Catalyst: Evolve. Year 3 Final Report. BOP Consulting & Arts Council England.
Uppstrøm Berg, I. (2024). Private art collectors on motivations to donate, deposit, or lend out artwork in Norway. Cultural Trends, 1–16.
Uppstrøm Berg, I. & Larsen, H. (2025). Public art and private wealth: the controversial collaboration between the National Museum in Norway and Fredriksen Famlily Art Company Ltd. Museum Management and Curatorship, 40 (2), 152–169.
Veiteberg, J. (2019). Å samla kunst. Samlingsutvikling ved norske kunstmuseum på 2000-talet. Norsk Kulturråd.
Vestheim, G. (1995). Kulturpolitikk i det moderne Norge. Det Norske Samlaget.
Wennström, J., Stern, I. & Nummi-Södergren, H. (2023). Filantropiskt stöd till det fria kulturlivet. Brakeley Nordic.
Wennström, J., Stern, I., Nummi-Södergren H. & Szinai, H. (2025). Filantropiskt stöd till det fria kulturlivet – utvärdering och reflektioner. Brakeley Nordic
Werner, J. (2018). Postdemokratisk kultur. Gidlunds förlag.
Wijkström, F. (2001). Om svenska stiftelser. I Wijkström (red.) Civilsamhällets många ansikten. En samling essäer 1995–2010. European Civil Society Press.
Wijkström, F. & Einarsson, S. (2004). Foundations in Sweden: Their scope, roles and visions. Stockholm, Sweden: Stockholm School of Economics.
Wijkström, F. & Einarsson, S. (2018). Comparing Swedish Foundations: A Carefully Negotiated Space of Existence. American Behavioral Scientist, 62 (13), 1889–1918.
Wilkerson, M. (2012). Using the Arts to Pay for the Arts: A Proposed New Public Funding Model. The Journal of Arts Management, Law, and Society, 42 (3), 103–115.
Unesco (1972). Cultural policy in Finland. A study prepared under the auspices of the Finnish National Commission for Unesco. Unesco.
Ålands landskapsregering (2024). Ålands väg framåt 2024–2030. Kulturpolitisk strategi med handlingsplaner.