Go to content

Om rapporten

Lika tillgång till god hälsa, vård och omsorg är ett av målen för det officiella nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet. I det nordiska samarbetsprogrammet för politikområdet är jämställdhetsarbete med fokus på män och maskuliniteter ett av de strategiska insatsområdena, och där betonas att män och maskulinitetsfrågor behöver lyftas explicit i jämställdhetsarbetet. Det norska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet 2022 tog därför initiativ till ett projekt som belyser unga mäns psykiska ohälsa i Norden.
Nordiska ministerrådets samarbetsorgan Nordisk information för kunskap om kön, NIKK, placerat vid Nationella sekretariatet för genusforskning i Göteborg, fick i uppdrag att producera en nordisk forskningsöversikt som dokumenterar och analyserar den kunskap som finns i Norden och som möjliggör kunskapsutbyte mellan de nordiska länderna och olika kunskapsområdena. Forskningsöversikten är skriven av Eva Randell, docent i socialt arbete vid Uppsala universitet.
Det övergripande syftet med översikten är att redogöra för aktuell kunskap om unga mäns psykiska ohälsa genom att undersöka vad som orsakar problemen och uppkomna konsekvenser. Översikten ska särskilt belysa kunskap om unga mäns psykiska hälsa i relation till dagens villkor och utmaningar inom skola och arbetsliv i Norden. Studien avser även lyfta kunskap om vilka konsekvenser covid-19-pandemin har fått för unga mäns psykiska ohälsa, då ökad arbetslöshet, distansundervisning och isolering har riskerat att förstärka en negativ utveckling av det psykiska måendet.
Forskningsöversikten innehåller tre teman som preciseras här nedan:
  • Att belysa kunskap om unga mäns psykiska hälsa i relation till dagens villkor och utmaningar inom skola och arbetsliv i Norden.
  • Att lyfta kunskap om vilka konsekvenser covid-19-pandemin har fått för unga mäns psykiska ohälsa.
  • Att visa på relationerna mellan ohälsa och rådande maskulinitetsnormer samt undersöka och visa hur alternativa, mer hälsofrämjande maskulinitetsnormer skapas och vilka villkor de förutsätter.
Översikten inleds med en introduktion till begreppen hälsa/ohälsa och maskuliniteter i relation till hälsa. Därefter följer ett avsnitt om metodologi och sökorden, databaser och sökprocessen. Resultatet från sökningarna redovisas i två delar: unga mäns psykiska hälsa i relation till dagens villkor och utmaningar inom skola och arbetsliv i Norden och pandemins konsekvenser för unga mäns psykiska ohälsa. I en avslutande del sammanfattas och diskuteras resultat och kunskapsluckor presenteras.
Författaren vill rikta ett tack till:
Alena Lindfors och Ulrika Gabrielsson, bibliotekarier vid Högskolan Dalarna
Bibliotekarier på KvinnSam vid Göteborgs universitetsbibliotek
Camilla Udo, docent i socialt arbete vid Högskolan Dalarna
Elin Engström, NIKK vid Nationella sekretariatet för genusforskning
Kajsa Widegren, NIKK vid Nationella sekretariatet för genusforskning
Maria Grönroos, NIKK vid Nationella sekretariatet för genusforskning