Metod

Denna forskningsöversikt bygger på en systematisk genomgång av forskningsstudier från de nordiska länderna som publicerats mellan åren 2018–2022. Sökningar genomfördes i internationella och i nationella databaser i samtliga nordiska länder och på de olika nordiska språken samt engelska. De systematiska sökningarna genomfördes i mars–maj 2022 med hjälp av personal från biblioteket vid Högskolan Dalarna.

Inklusionskriterier var tonårspojkar/unga män i åldern 15–30 år. De inkluderade studierna var genomförda i ett eller flera av de nordiska länderna och var publicerade under åren 2018–2022. Vissa longitudinella studier som jämför hälsorelaterade aspekter före och efter pandemin inkluderades trots att de ibland påbörjats före den avgränsade tidsperioden i denna översikt. Även studier som inkluderat individer som vid undersökningens start varit yngre än 15 år eller i något fall över 30 år har inkluderats i denna översikt, då den longitudinella ansatsen möjliggjort att de varit relevanta för denna forskningsöversikt.

Exklusionskriterier var allvarlig psykisk ohälsa, dvs. psykiatriska tillstånd som tar sig i uttryck i ett syndrom som kan verifieras utifrån olika diagnostiska kriterier. Även fysiska/somatiska sjukdomar såsom reumatism, kardiovaskulär sjukdom m.m. i förhållande till covid-19 exkluderades.

Vidare exkluderades alla studier där det i resultatdelen inte tydligt framkom resultat gällande tonårspojkar/unga män i åldersgrupp 15–30 år. Sökningarna genererade ett stort antal multinationella studier gällande covid-19 där ett eller flera nordiska länder deltog tillsammans med många andra länder. De flesta av dessa studier redovisade data gällande antalet deltagande män och kvinnor. Vid närmare genomläsning av studierna saknades dock ofta något av följande kriterium relevanta för denna forskningsöversikt: rätt åldersgrupp, kön eller land på variabelnivå, vilket gjorde att studien då exkluderades.

De systematiska sökningarna kompletterades också med andra relevanta studier och rapporter från organisationer och myndigheter, som söktes mer brett. Denna sökning gjordes av KvinnSam, nationellt bibliotek för genusforskning vid Göteborgs universitet.

Databaserna där sökningen gjordes beskrivs i bilaga 1.

Vid uppdragets start var det svårt att föreställa sig mängden vetenskapliga artiklar som var skrivna om ämnet unga mäns ohälsa i relation till covid-19-pandemin, skola, arbetsliv och maskuliniteter. Sökningarna av relevanta artiklar gav flera tusen träffar gällande unga mäns hälsa kopplat till skola, arbetsliv, maskuliniteter och pandemin. Sökorden justerades vid några tillfällen, men även efter vissa avgränsningar återstod ändå en mycket stor mängd publicerade artiklar från perioden 2018–2022. I arbetet ingick genomläsning och analyserande av abstract för att identifiera relevanta studier. Det var under närmare granskning av studierna tydligt att det i få av artiklarna, rörande till exempel pandemin, gick att urskilja uppgifter och/eller statistik gällande gruppen unga män. Sökningen kompletterades i ett senare skede med rapporter skrivna i respektive land i Norden. Redovisningen av resultat innehåller således både vetenskapliga artiklar och relevanta rapporter.

Trots det breda sökandet finns det med all säkerhet missade studier; sådana i det ursprungliga tidsintervallet och därefter tillkommande under det senaste året. Denna forskningsöversikt gör inga anspråk på att vara komplett, utan den beskriver i stora drag vad de identifierade studierna visar. Den skall främst ses som ett nedslag i ett brett forskningsfält om unga mäns hälsa och ohälsa i förhållande till skola, arbetsliv och maskuliniteter. Den undersökta perioden var mycket speciell eftersom den präglades av pandemin, varierande restriktioner och olika grader av social isolering som påverkade oss alla, inklusive pojkar och unga män. Forskningsöversikten söker också återge forskning med speciell fokus på det sistnämnda.

Sökningen ”covid-19/corona och psykisk ohälsa” resulterade i 781 studier, varav 23 studier inkluderades efter genomläsning och relevansbedömning. Utgångspunkten för urvalet var att 1) tonårspojkar eller unga män i åldern 15–30 år skulle synliggöras i studien och 2) att studien skulle vara genomförd i något av de nordiska länderna.

Det gick dock sällan att urskilja åldersgruppen unga män i ålder 15–30 i dessa studier. Antingen var åldersgruppen för omfattande, till exempel 18–40 år, eller så var rätt åldersgrupp i något nordiskt land sammanförd med samma åldersgrupp i länder utanför Norden. Detta gjorde det omöjligt att urskilja de unga männen i ett nordiskt land.

Sökningen ”skola, arbetsliv och psykisk ohälsa” resulterade i 2307 identifierade studier och sökningen ”psykisk ohälsa och maskulinitet” resulterade i 3406 sökträffar. Efter genomläsning av varje studies sammanfattning och resultat identifierades och inkluderades de mest relevanta artiklarna. Utgångspunkten för urvalet var att 1) tonårspojkar eller unga män i åldern 15–30 år skulle synliggöras i studien och 2) att studien skulle vara genomförd i något av de nordiska länderna. Utifrån dessa kriterier återstod ca drygt 200 artiklar för respektive sökning. Resultatdelen i dessa drygt 400 artiklar lästes igenom i sin helhet.

Sökprocessen gällande ”psykisk ohälsa och maskulinitet” genererade 3619 studier. Efter en innehållsmässig bedömning inkluderades 220 av dessa studier för vidare analys och att användas i diskussionen.

Med tanke på uppdragets ramar för denna forskningsöversikt är det inte möjligt att presentera alla relevanta studier i detalj. Avgränsningar har varit nödvändiga. Ett antal teman återkom i de inkluderade studierna och dessa teman har namngivits nedan. Inom varje tema lyfts några studier som speciellt belyser området. Eftersom unga mäns ohälsa är i fokus presenteras studier som berör skola och arbetsliv som relaterar till ohälsa eller ohälsorelaterade beteenden; det kan handla om orsaker till ohälsa eller konsekvenser, dvs. faktorer som leder till ohälsa. Studiernas resultat diskuteras i förhållande till maskuliniteter.

I den sammanställda forskningen används en mängd olika termer för liknande begrepp, till exempel kan den undersökta gruppen benämnas “pojkar”, “unga män”, “killar” etcetera. I referat av de enskilda studierna används originalterminologin. I analyser av den sammanställda forskningen används däremot genomgående “unga män” för att beteckna gruppen.