Gå till innehållet

Hinder på skatteområdet

LÖST I DK, Tidigare löst i Norge och Sverige

Rätt till tjänstledighet för politiskt uppdrag från arbete i annat nordiskt land

Den som bor i ett nordiskt land och arbetar i ett annat har inte rätt till tjänstledighet för politiska uppdrag i bosättningslandet. Detta kan vara ett hinder för att ta politiska uppdrag.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Annette Lind, Danmark:
Indenrigs- og sundshedsministeriet har oplyst mig om at dette er løst med den lov, som Folketinget vedtog i december 2023. Her blev lov om kommunernes styrelse og regionsloven ændret, således at lønmodtagere, der er statsborgere i EU, EØS eller Schweiz, og som varetager et kommunal- eller regionalpolitisk hverv i et af de pågældende lande, har ret til fravær fra arbejdet i Danmark med hensyn til varetagelsen af hvervet, under samme betingelser, som gælder for personer, der varetager kommunal- eller regionalpolitiske hverv i Danmark.
Kimmo Sasi, Finland: 
Frågan är nu löst i Sverige, Norge och Danmark och Finland har också priorioritera frågan och börjat arbete med den under 2024.
Ett prioriterat hinder av Annette Lind, Danmark och Kimmo Sasi, Finland.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.

Beskattning av kulturarbetare

Artister och sportutövare beskattas både i Danmark och Sverige när de arbetar gränsöverskridande. Andra arbetstagare som gränspendlar blir i princip endast beskattade i arbetslandet.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Ärendet har tidigare avskrivits (se Gränshinderrådets årsrapport 2016), men är återprioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020. 
Annette Lind, Danmark har fått svar från Skatteministern Jeppe Bruus:
"Efter danske regler fritages personer, der er hjemmehørende i Danmark, for dansk beskatning af løn for arbejde i Sverige, hvis de er socialt sikret i Sverige. Skattefritagelsen gælder dog ikke for kulturarbejdere, der er hjemmehørende i Danmark, men som arbejder i Sverige. Det skyldes, at Sverige beskatter ikke-hjemmehørende kulturarbejdere med en særlig lav bruttoskat på 15 pct. Andre ikke-hjemmehørende medarbejdere beskattes derimod med en bruttoskat på 25 pct.
Det danske synspunkt er, at en dansk udvidelse af skattefritagelsen til også at omfatte kulturarbejdere, der arbejder i Sverige, forudsætter, at Sverige ændrer deres regler, så de beskattes på samme niveau som andre ikke-hjemmehørende medarbejdere. De to forslag, som du skitserer i din henvendelse, vil betyde, at de dansk hjemmehørende kulturarbejdere ender med alene at blive beskattet i Sverige med 15 pct. af deres løn. Fra et dansk synspunkt er det uhensigtsmæssigt, at beskatningen af enkelte faggrupper bliver så lav, ikke mindst fordi det for andre faggrupper kan forekomme urimeligt.
Skatteministeriet har udtalt sig i overensstemmelse hermed i forbindelse med Grænsehindringsrådets jævnlige høringer af de nordiske fagministerier over status på Grænsehindringsrådets liste over grænsehindringer, ligesom det fremgik af den daværende samarbejdsministers redegørelse af 6. oktober 2021 til Folketinget om grænsehindringer i Norden.  
Det er min forståelse, at spørgsmålet alene er rejst i forhold til Sverige, og ikke i forhold til de andre nordiske lande".
Anders Ahnlid, Sverige:
I kontakter med finansdepartementets skatteansvariga har framkommit att man på svensk sida anser att problemet måste lösas genom ändrade skatteregler i Danmark.
Sekretariatet:
För mer information om problematiken  Se Gränshinderrådets skatterapport, PROBLEMOMRÅDE 3 ”Beskatning af lønindkomst ved arbejde i et andet nordisk land” https://pub.norden.org/nord2023-024/problemomrade-3-beskatning-af-lonindkomst-ved-arbejde-i-et-andet-nordisk-land.html.
Ett prioriterat gränshinder av Annette Lind/Bertel Haarder, Danmark och Anders Ahnlid, Sverige. Ärendet har tidigare avskrivits (se Gränshinderrådets årsrapport 2016), men är återprioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020.

Samordning av finsk arvsskatt och svensk kapitalinkomstskatt 

Det har rapporterats in om fall där personer bosatta i Finland respektive Sverige som erhåller en fastighet i form av gåva eller arv i det andra landet totalt sett beskattats högre än i ett rent nationellt fall. Detta på grund av att den finska arvs-/gåvoskatten inte beaktas vid beskattning av kapitalinkomsten i Sverige eftersom det rör sig om två olika skatteslag.

När en i Finland bosatt mottagare av arv eller gåva får egendom som arv eller gåva av en i Sverige bosatt arvlåtare eller gåva, påförs skatt på arv eller gåva i Finland för förvärvet. Det verkliga värdet vid tidpunkten för förvärvet används som arvs - eller gåvoskattevärde, dvs. det värde för vilket arvs – eller gåvoskatten bestäms. Om den egendom som erhållits som arv eller gåva säljs, kan överlåtelsevinsten från en aktielägenhet enligt det nordiska skatteavtalet beskattas i bostadsaktiebolagets hemstat, dvs. Sverige beskattar som källstat. Finland beskattar överlåtelsevinsten från överlåtelsen av egendomen som inkomst för en i Finland bosatt arvs – eller gåvotagare. Beloppet av den skattepliktiga överlåtelsevinsten beräknas genom att från överlåtelsepriset dras av antingen det värde som använts vid arvet/gåvobeskattningen eller den s.k. presumtionen för anskaffningsutgiften (20%/40% av överlåtelsepriset). Finland gottgör den skatt som betalas i Sverige för vinst vid överlåtelse av egen-dom för den skatt som betalas i Finland. Gottgörelsen får inte överstiga beloppet av de skatter som betalas på inkomsten i Finland, dvs. om den svenska skatten är lika stor eller större än skatten i Finland, tas i praktiken ingen inkomstskatt ut i Finland.

Gränshinderrådets arbete med frågan/Kommentarer från berörda regeringar

Anders Ahnlid, Sverige:
Kontakt med ansvariga i Finansdepartementet ger vid handen att man anser att detta gränshinder inte kan lösas genom åtgärder på svensk sida.
Kimmo Sasi, Finland:
Svar från 2023: Man utreder och bereder frågan. Vare sig Finland eller Sverige är inte enligt preliminära kontakter villiga att avstå från skatteinkomsten, Sverige för kapitalskatten för den delen av värdestigningen som skett före dödsfallet eller Finland för arvskatten. Lösningsförslag formuleras som mål att enkel beskattning garanteras för den skattskyldiga och lika skatteinkomster för fiscus som då Sverige ännu hade arvskatt och nordiska arv- och gåvoskattavtal tillämpades.
Åland:
Rörande detta ärende har Åland arbetat tillsammans med den finländske medlemmen Kimmo Sasi en del under året. Bland annat har ett utlåtande begärts ifrån finansavdelningen om synpunkter på hur ett antal olika praktiska exempel skulle påverka Åland. Från åländsk sida är man politiskt överens om att frågan fortfarande är viktig, särskilt med beaktande av att Åland är en gränsregion med många familjer och släktband som lever på varsin sida om gränsen.
Ett prioriterat gränshinder av Fredrik Karlström, Åland, Kimmo Sasi, Finland och Anders Ahnlid, Sverige. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020. 

Läs mer i Gränshinderdatabasen,  gränshinder nr: 20-029

Problem med bankkonto för gränspendlare och företag i Norden 

Det har rapporterats in om fall där nordbor och företag fått omfattande problem när de försökt öppna bankkonton i ett annat nordiskt land.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Anders Ahnlid, Sverige:
Den svenska lagstiftningen om betaltjänster innefattar numera också filialer till utländska banker. Svenska Bankföreningen har gett ut faktablad i enlighet med lagstiftningen. Enligt förarbeten och information i faktabladen ska en konsument utan svensk identitetshandling kunna identifiera sig med ett giltigt utländskt pass eller annan fotoförsedd myndighetshandling. Finansinspektionen har särskilt fokus på frågan och fört samtal med banker och Bankföreningen.
Bankkontoproblem för konsumenter kopplar ofta till bankernas krav på säkerställd identitet. I kontakter med ansvariga i Finansdepartementet i anslutning till två samrådsmöten under året har framkommit att arbetet med att ta fram en säker och tillänglig statlig e-legitimation fortsätter i syfte att Sverige ska uppfylla EU:s reviderade eIDAS-förordning fortsätter. Resultatet av detta arbete ses som en viktig del av lösningen på det aktuella gränshindret.
På svenskt initiativ antog de nordiska regeringscheferna en deklaration under Nordiska rådets möte i Reykjavik den 29 oktober i vilken de gav sina nationella myndigheter i uppdrag att undanröja juridiska och praktiska hinder för så kallad identitetsmatchning, det vill säga möjligheten att verifiera en identitet via personregister i ett annat land, vilket också skulle bidra till att undanröja gränshindret.
Företag, föreningar eller andra organisationer omfattas inte av rätten till betalkonto. En kartläggning på EU-nivå pågår för närvarande som ett led i att undanröja det hinder som svårigheterna innebär även för företag (se SMET rapport i https://ec.europa.eu/internal_market/smet/_docs/2024/smet-report-2024_en.pdf)
Kimmo Sasi, Finland: 
Svar från 2023: Bankerna har en lagstadgad skyldighet att erbjuda basbanktjänster till alla konsumenter som bor i EES-länderna. Om banken vägrar att öppna ett konto kan man överklaga till Finansinspektionen. Man har inte lämnat in klagomål den senaste tiden. 
Finansinspektionen har år 2023 utrett bankernas praxis att erbjuda banktjänster till olika invandrargrupper på väg till Finland. Utredningen gällde basbanktjänster. Slutsatsen var att  lagen följs och att personer som flyttar till Finland har möjlighet att få bankkonto och de banktjänster som lagen kräver. 
Många invandrare har dock negativa erfarenheter när de vill öppna sitt första bankkonto. Detta kan bero på långa väntetider och ovetskap om den dokumentation som man behöver. För att förbättra servicen har Finansinspektionen 2023 gett en rekommendation hur bankerna kan förbättra sina tjänster för de personer som flyttar till Finland.  
Riksdagen hann inte 2023 före valet färdigbehandla den lagproposition som skulle ha gjort det möjligt för invandrare att få finländsk identifikation innan personen flyttar in i landet.  
Ett prioriterat gränshinder av Kimmo Sasi, Finland och Anders Ahnlid, Sverige. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2021.

Handläggningstider för beslut om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK-beslut för gränsgångare) 

Personer som bor i en gränskommun i Finland och arbetar i en gränskommun i Sverige och omfattas av gränsgångaravtalet (gränsgångare) ska betala skatt enbart i det land där de bor.
Dessa personer ska ansöka om särskild inkomstskatt (SINK) i Sverige en gång om året hos svenska Skatteverket. För ansökan krävs intyg från finska skattemyndigheten Vero och folkbokföringen.
Handläggningstider för beslut om särskild inkomstskatteredovisning har enligt inrapporteringarna vid årsskiftet 2019/2020 varierat mellan 8-12 veckor.
Enligt finländska skatteregler måste gränsgångarna betala inkomstskatt i Finland omedelbart när de mottar sin första lön från Sverige. På grund av den långa handläggningstiden i SINK-ärenden kan arbetstagare inte lämna in något beslut om att skatt inte ska innehållas till arbetsgivare i Sverige, vilket innebär att gränsgångare beskattas också i Sverige. För att arbetsgivaren kan göra skatteavdrag enligt SINK krävs bland annat att det finns ett beslut om SINK. I annat fall skall arbetsgivaren göra skatteavdrag för preliminär skatt.
I värsta fall betalar en gränsgångare inkomstskatt i båda länderna under flera månader.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Anders Ahnlid, Sverige:
Gränshindret har diskuterats med Finansdepartementets ansvariga tjänstemän vid möten med gränshinderintressenter den 20 mars och den 9 december. Finansdepartementet har därvid rapporterat att Skatteverket vidtagit åtgärder för att effektivisera beslutsprocessen så att handläggningstiderna nu kortats till omkring två veckor. Företrädare för gränstjänsterna har därvid påtalat att denna uppgift inte överensstämmer med den verklighet som gränspendlande arbetstagare möter.
Prioriterat av Anders Ahnlid, Sverige. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2021.

Skyldighet för utländska arbetsgivare att göra skatteavdrag på ersättning för arbete som anställda utför i Sverige 

Den 1 januari 2021 tillkom det nya regler avseende utländska arbetsgivares skyldighet att göra skatteavdrag för anställda som arbetar i Sverige. Skyldigheten berör även öresundspendlare, som vanligtvis omfattas av Öresundsavtalet. Enligt de nya reglerna, skall utländska arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige arbetsgivarregistrera sig i Sverige, göra skatteavdrag för arbetstagaren och redovisa och betala in den avdragna skatten till Skatteverket. De nya kraven försvårar för mobiliteten i Norden och kan leda till att arbetsgivare i Sveriges grannländer väljer bort svenskboende arbetskraft.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Anders Ahnlid, Sverige:
Arbete med skattefrågor i vid bemärkelse har varit prioriterat under året. De har diskuterats med Finansdepartementets ansvariga företrädare vid möte med gränsintressenter den 20 mars och 9 december. Den 1 februari diskuterades frågan vidare med Norges och Sveriges nordiska samarbetsministrar vid möte på Norges ambassad i Stockholm, där också företrädare SWECO, andra bolag och Norsk-svenska handelskammaren deltog. Seminarium med 40-talet deltagare samarrangerades med riksdagens gränshindergrupp i riksdagshuset den 16 maj i syfte att öka intresset för en lösning enligt modellen i skatterapporten. Volvo AB med flera företag, Skatteverket, Grensetjänsten Norge-Sverige och flera juristfirmor var representerade vid seminariet. Möjliga lösningar diskuterades vid möte med Carolina Lindholm, ansvarig statssekreterare i Finansdepartementet, den 17 juni (se bif. rapport). Ett flertal debattartiklar har i svensk, norsk och finsk press har publicerats för att öka kunskapen om behovet av en lösning (se bif. sammanställning).
Den 6 maj nåddes en förhandlingsöverenskommelse mellan Sverige och Danmark om ett nytt Öresundsavtal. Den 10 juni undertecknades avtalet av Sverige och Danmark. Den 3 oktober beslöt regeringen om proposition om nytt Öresundsavtal till riksdagen. Efter Riksdagens godkännande den 27 november trädde avtalet i kraft 1 januari 2025. Det nya Öresundsavtalet innebär en anpassning till dagens arbetsmarknad. Personer som pendlar över Öresund kommer lättare kunna arbeta en del av arbetstiden i sitt bosättningsland utan förändrad beskattningssituation. Det kommer exempelvis inte i fortsättningen vara ett krav på att arbetet i bosättningslandet utförs i hemmet, utan det kommer vara möjligt att arbeta från andra ställen som exempelvis caféer eller sommarstugor. Den utökade flexibiliteten blir också tillgänglig för offentligt anställda, vilket inte är fallet enligt det nuvarande avtalet.
Därmed löser avtalet flera skatterelaterade problem mellan Sverige och Danmark.  
Sekretariatet:
Lösningen till detta hinder, som enligt de nordiska informationstjänsterna fortfarande upplevs leda till extraarbete och tung administration för danska arbetsgivarna när svenskbosatta anställda arbetar hemma, finns i Sverige.
Ett prioriterat gränshinder av Annette Lind/Bertel Haarder, Danmark och Anders Ahnlid, Sverige. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2021.

Beskattning för gränspendlare vid ofrivilligt hemarbete i bosättningslandet

Tidigt i starten av coronakrisen identifierade Gränshinderrådet och informationstjänsterna problem kopplade till det nordiska skatteavtalet men särskilt det bilateral avtalet Öresundsavtalet och ofrvilligt hemarbete. För att stävja smittspridningen var det många företag, på uppmaning av regeringarna, som beordrade hemarbete för sina anställda. Följden blev både en ökad arbetsbörda för de nationella myndigheterna kopplat till tolkning av Öresundsavtalet men även hur TREKK-avtalet skulle tillämpas. De ekonomiska konsekvenserna för pendlare och företag kunde inte förutses och mång apednlare befann sig i ett pressat läge, till den grad att man trots nationella rekommendationer att arbeta hemifrån, fortsatte att gränspendla till sina arbeten på andra sidan. I slutet av 2021 var det fortfarande många pendlare i Öresundsregionen som inte hade fått ett slutligt skattebesked från varken Sverige eller Danmark för inkomståret 2020. 
Gränshinderrådet har skickat ett antal brev samt drivit frågan om undantag, motsvarande det undantag man gjorde rörande socialsförsäkringstillhörigheten under krisen. Mer om arbetet finns här

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Vibeke Hammer Madsen, Norge:
Flere møter med Finansdepartementet er gjennomført hvor både politisk ledelse og embetsverket har vært tilstede. Samarbeidsministeren har også deltatt. Grensetjenestene, Norsk-Svensk Handelskammer, arbeidstaker- og arbeidsgiverorganisasjoner har vært orientert og vist til gode eksempler på betydelige hindringer for medarbeidere og arbeidsgivere.
Hindringen er tilknyttet Temaområdet – Den Nordiske Skatteavtalen, som de nordiske finansministrene drøfter på sine møter. I 2024 er det ikke kommet til enighet.
Grensegjengeravtalen ble omtalt på det Nordiske møtet på Island av Samarbeidsministeren. Det er forventning om at denne må settes på dagsorden mellom Sverige og Norge av Finansministrene.
Anders Ahnhild, Sverige:
Arbete med skattefrågor i vid bemärkelse har varit prioriterat under året. De har diskuterats med Finansdepartementets ansvariga företrädare vid möte med gränsintressenter den 20 mars och 9 december. Den 1 februari diskuterades frågan vidare med Norges och Sveriges nordiska samarbetsministrar vid möte på Norges ambassad i Stockholm, där också företrädare SWECO, andra bolag och Norsk-svenska handelskammaren deltog. Seminarium med 40-talet deltagare samarrangerades med riksdagens gränshindergrupp i riksdagshuset den 16 maj i syfte att öka intresset för en lösning enligt modellen i skatterapporten. Volvo AB med flera företag, Skatteverket, Grensetjänsten Norge-Sverige och flera juristfirmor var representerade vid seminariet. Möjliga lösningar diskuterades vid möte med Carolina Lindholm, ansvarig statssekreterare i Finansdepartementet, den 17 juni (se bif. rapport). Ett flertal debattartiklar har i svensk, norsk och finsk press har publicerats för att öka kunskapen om behovet av en lösning (se bif. Sammanställning).
Den 6 maj nåddes en förhandlingsöverenskommelse mellan Sverige och Danmark om ett nytt Öresundsavtal. Den 10 juni undertecknades avtalet av Sverige och Danmark. Den 3 oktober beslöt regeringen om proposition om nytt Öresundsavtal till riksdagen. Efter Riksdagens godkännande den 27 november trädde avtalet i kraft 1 januari 2025. Det nya Öresundsavtalet innebär en anpassning till dagens arbetsmarknad. Personer som pendlar över Öresund kommer lättare kunna arbeta en del av arbetstiden i sitt bosättningsland utan förändrad beskattningssituation. Det kommer exempelvis inte i fortsättningen vara ett krav på att arbetet i bosättningslandet utförs i hemmet, utan det kommer vara möjligt att arbeta från andra ställen som exempelvis caféer eller sommarstugor. Den utökade flexibiliteten blir också tillgänglig för offentligt anställda, vilket inte är fallet enligt det nuvarande avtalet.
Därmed löser avtalet flera skatterelaterade problem mellan Sverige och Danmark.  
Sekretariatet: en stor del av problematiken har försvunnit/minskat i och med det reviderade Öresundsavtalet mellan Sverige och Danmark.
Ett prioriterat gränshinder av Annette Lind/Bertel Haarder, Danmark, Anders Ahnlid, Sverige och Vibeke Hammer-Madsen, Norge. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2021.

Förenklad process kring tull och deposition i samband med tillfällig överförsel av varor

Åland har sedan 1995 ett undantag inom ramen för Finlands anslutningsavtal med EU som innebär att Åland betraktas som tredje land ur skattehänseende, liknande förhållande som Norge i relation till EU.
Det här får bland annat konsekvensen att moms ska deklareras och erläggas i samband med export/import till Åland. Förfarandet föranleder merarbete för företagen som verkar på- eller bedriver handel med Åland.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Fredrik Karlström, Åland:
Jag har åter varit i kontakt med landskapsregeringens finansavdelning kring ärendet. De meddelar dock att saken ligger på listan över öppna frågor. Jag har även varit i kontakt med Tullen på Åland för att efterhöra om det arbetas på problemet ifrån deras sida. Jag har därutöver varit i kontakt med "Skattegränskontoret" som ligger under Ålands Näringsliv och efterfrågat om det är ett problem eller om det kan "lösas" med korrekt information, avvaktar svar från dem.
Vad som dock skulle kunna göras är att bredda detta problematik så att även förenklade processer generellt för handeln mellan Åland/Sverige skulle inkluderas. Särskilt med beaktande av EU:s reviderade tullkodex och implementering. Det är ett arbete som betyder något för ålänningarna och som dessutom sätts mycket energi och kraft på ifrån den åländska regeringens sida. 

Prioriterat av Fredrik Karlström, Åland. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2021.
LÖST

Deponering av mva. for samiskt hantverk (duodji) ved innførsel til Norge

Markeder for salg av duodji (samisk håndverk) og andre produkter er en viktig del av den kulturelle infrastrukturen for samene, og er sentrale for samisk kultur og næringsliv. Mange slike markeder finnes på norsk side av Sápmi i form av festivaler eller duodjimarkeder. Markedsselgere fra de andre landene må ved grenseinnførsel betale merverdiavgift (mva.) ved tolldeklarering for alle varene de tar med inn i Norge, og så kan de søke om å få refusjon av avgiften for varene de ikke selger når de kommer hjem igjen.
Hovedproblemet er at markedsselger blir nødt til å betale pengene til tollen ved innførsel, men det tar svært lang tid å få refundert deponert mva. Dette skaper likviditetsproblemer for selgerne, og for mange er dette en så stor ulempe at de frastår å reise på markeder på norsk side.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Vibeke Hammer Madsen, Norge:
Det har vært flere kontakter med Finansdepartementet og Toll hvor ulike forslag til å ende praksis med toll ved innførsel. Forslag har vært å gjøre dette elektronisk ved å benytte et kredittkort hvor beløpet trekks av konto ved utreise eller ved å deponere et beløp ved innreise og betale ved utreise. Dette har ikke ført frem. Etter flere samtaler med toll er nå saksbehandlingstiden redusert til mindre enn 10 dager. Vi anser med dette at saken er løst.
Hindret är prioriterat av Vibeke Hammer Madsen, Norge. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2023.

Lång väntetid på återbetalning av utdelningsskatt från Danmark

Utdelning i aktier i danska bolag beskattas i Danmark. Det innehålls en utdelningsskatt som uppgår till 27 procent. Enligt det nordiska skatteavtalet har Danmark bara rätt att beskatta utdelningsinkomsten med 15 procent om aktieinnehavaren bor på utlandet.
Den överskjutande utdelningsskatten kan återbetalas om den sökande styrker sin obegränsade skattskyldighet i annat nordiskt land. Utomlandsbosatta aktieägare behöver emellertid i några tillfällen vänta länge på återbetalningen från Danmark.
Sekretariatet:
Detta är ett nytt hinder som prioriterades först i slutet av 2024. Medlemmarna som prioriterat hinder har ännu inte vidtagit åtgärder.
Hindret är prioriterat av Kimmo Sasi, Finland och Bertel Haarder, Danmark sedan 2024.
Läs mer i Gränshinderdatabasen, gränshinder nr: 24-036.
Nordiska ministerrådet I www.norden.org/publikationer I pub@norden.org