Rådande allvarstider präglade Gränshinderrådets verksamhetsår 2024, som tack vare Sveriges medlemskap i Nato också innebar att de nordiska länderna, för första gången på 500 år, åter förenades i ett och samma försvarsförbund. Utmaningarna i säkerhetspolitiken ger Gränshinderrådets arbete en ny dimension och ökad vikt. Nordisk mobilitet är betydelsefull i fred, men ännu mer så i kris eller, i värsta fall, i krig.
Under 2024 prioriterade det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet gränshinderfrågorna genom att ha dem på dagordningen för varje möte med de nordiska samarbetsministrarna. Gränshinderrådet deltog på olika sätt eller bidrog till flera av dessa möten.
2024 var även det sista året som Gränshinderrådet arbetade enligt innevarande mandat. Under året förberedde och beslutade samarbetsministrarna om ett nytt ”
Program för Fri Rörlighet i Norden 2025–2030”. Gränshinderrådet fäste vikt vid dialogen med ministrarna om programmet och gav synpunkter på dess utformning. Flera av rådets önskemål tillgodosågs.
Programmet och en ökad budget innebär en ny start för Nordiska ministerrådets arbete mot gränshinder de kommande sex åren. Det ger de nordiska samarbetsministrarna en tydligare roll och ett större ansvar för att driva arbetet framåt. Växelspelet mellan ministrarna och Gränshinderrådet, inklusive tillsättandet av relevanta expertgrupper, kommer att bli av stor vikt för att nyordningen ska bli framgångsrik. Gränshinderrådets roll är fortfarande att vara en fristående ”vakthund” mot gränshinder och ”blåslampa” på de nordiska regeringarna för att åstadkomma lösningar.
Under 2024 levererade Gränshinderrådet, tillsammans med regeringarna, på rådets mandat genom att avklara elva gränshinder, av vilka tre löstes. Utfallet indikerar att flera ”lågt hängande frukter” bland prioriterade gränshinder i databasen är lösta, och att kvarvarande hinder hör till dem som inte med lätthet kan lösas genom Gränshinderrådets arbete. Det hindrar förstås inte att rådet fullföljer sitt idoga arbete…
Gränshinderrådet fortsatte att driva på för lösningar inom temaområden som påverkar den fria rörligheten i Norden. Omfattande insatser – i form av seminarier, andra möten och debattartiklar – gjordes för att sprida kunskap om och erhålla stöd för förslaget att modernisera det nordiska skatteavtalet, som förts fram i rapporten
Arbete över gränserna i Norden - Förslag om att förenkla de nordiska skattereglerna med fokus på ökad rörlighet från 2023. Mottagligheten för förslaget i ansvariga departement och ministerier var tyvärr begränsat. En delframgång noterades genom att de långvariga förhandlingarna mellan Sverige och Danmark om en modernisering av det så kallade Öresundsavtalet slutfördes. Samtidigt kvarstår till exempel de problem som gränsgångarreglerna skapar för nordbor som bor i gränskommuner i Sverige, Norge eller Finland, och arbetar i ett grannland. Dessutom återstår att uppnå en lösning som täcker hela Norden.
Gränshinderrådet drev på för att nå framsteg även på övriga temaområden: digitalisering, folkbokföringssamarbete och gränsregional statistik. Gränshinderrådet stödde det nordisk-baltiska arbetet för gemensamma digitaliseringslösningar och välkomnade att regeringscheferna, vid Nordiska rådets möte i Reykjavik, antog en
deklaration för att påskynda integrationen i Norden med tonvikt på utökat samarbete för digital mobilitet. Viktigast är att lösa problemet med att digitalt kunna fastställa individers identitet över nationsgränser. Angående folkbokföringsfrågorna noterades att Sveriges och Finlands regeringar beslutade att tillsätta en arbetsgrupp för att föra frågan framåt bilateralt. Gränshinderrådet hoppas att detta kan bli det första steget mot en lösning som omfattar hela Norden. Bilaterala framsteg för att undanröja gränshinder ska inte underskattas, och det bästa får inte bli det godas fiende. Det är bra om två eller flera nordiska länder kan visa vägen för övriga. Samtidigt kvarstår Gränshinderrådets mål att nå all-nordiska lösningar. Det målet är och förblir rådets ledstjärna.
Gränshinderrådet höll under året överläggningar med medlemmarna i Nordiska rådets Gränshindergrupp. Dessa är av vikt för att nå politisk uppslutning för lösningar av relevanta gränshinder, och behövs också när det nya programmet tar vid. Gränshinderrådet hade dessutom givande dialoger med de nordiska gräns- och informationstjänsterna. Dessa är centrala för ökad integration samt identifikation av gränshinder.
Frågan om hur Gränshinderrådet på bästa sätt bidrar till att nya gränshinder inte uppstår diskuterades under året. Vore det möjligt att införa ett ”nordiskt test” i alla länder vid beslut om nya nationella regleringar som kan få konsekvenser för rörligheten inom Norden? Vore det möjligt att göra mer för att säkerställa att EU-direktiv implementeras så likartat som möjligt i de nordiska länderna? Vore det möjligt för Gränshinderrådet att ytterligare vässa sin roll som ”vakthund”, det vill säga att förebygga nya gränshinder och åstadkomma lösningar när hinder trots allt uppstår? Dessa frågor väntar fortfarande på svar.
Anders Ahnlid
Ordförande, Gränshinderrådet 2024