Temaområden

Redan i februari 2020 fick Gränshinderrådet ett stärkt mandat av samarbetsministrarna för att framöver fokusera på bredare kvalitativa temaområden för ökad politisk relevans, något som även det nya mandatet ger. Samtidigt har Gränshinderrådets ordförande getts möjlighet att vid behov delta i relevanta ämbetsmanna­kommitté- och ministerrådsmöten och där lyfta upp både gränshinder och temaitiska områden.

Under året har Gränshinderrådet fokuserat på fem temaområden som är särskilt viktiga för mobiliteten och för att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region 2030:

Gränshinderrådet och sekretariatet utarbetade under 2022 en metod för att sätta status på samt mäta resultaten inom respektive temaområde i de frågor som är relevanta för Gränshinderrådet. Det redogörs kort för metoden nedan.

Nedan ges en kort sammanfattning av status för arbetet med temaområdena. Texterna bygger på information från Nordiska ministerrådets sekretariat då arbetet inom vissa områden sker på sektornivå och Gränshinderrådet bidrar där det är relevant. Vissa av temaområdena har sitt ursprung i ett gränshinder och i dessa fall finns en länk till det ursprungliga gränshindret. 

Observera att sektorerna kan ha ett bredare uppdrag och att Gränshinderrådets fokus inte alltid helt sammanfaller med sektorns på alla områden. Notera därför att metoden indikerar status på Gränshinderrådets arbete med temaområdet och sammanfaller således inte nödvändigtvis helt med sektorernas status på sitt arbete.

Temaområdet har sitt ursprung i gränshindret Digitala verktyg för att kommunicera med det offentliga fungerar inte över de nordiska gränserna. Området är komplext och då det sker många initiativ på både nordisk- och europeisk nivå är Gränshinderrådets huvudfokus för närvarande att skapa en överblick över aktuella initiativ, och därefter utarbeta en strategi för påverkansarbetet gentemot nationell nivå framöver.

På sektorsnivå arbetar MR-DIGITAL bland annat för att hitta gemensamma lösningar på de problem som invånare och företag i länderna upplever när de studerar, arbetar eller bedriver verksamhet över landsgränserna i regionen.

Cross-Border Digital Services (CBDS)-programmet har fokus på digital mobilitet och gränsöverskridande digitala tjänster, och ska bidra till att förenkla gränsöverskridande kommunikation med det offentliga för de som bor och driver verksamhet i Norden och Baltikum.

En central del av programmet är det nordisk-baltiska samarbetet om eID, NOBID-projektet, som är ett samarbete mellan ländernas myndigheter som ansvarar för nationella eID. Projektets huvudmål är att möjliggöra gränsöverskridande användning av eID, så att medborgare kan använda den nationella eID-lösningen från sitt hemland för att få tillgång till digitala tjänster i ett annat land i regionen. För att detta ska kunna ske behövs 1) ramverk för att harmonisera och använda eID över gränserna 2) att systemen kan känna igen medborgare på tvärs av gränserna 3) att digitala tjänster är utformade så att de kan ta emot utländska eID.

Det pågår även omfattande arbete på EU-nivå som är relevant för temaområdet. Med en gemensam digital ingång till Europa ska det bli enklare för privatpersoner och företag att använda digitala tjänster i andra EU och EES-länder. EU-förordningen Single Digital Gateway (SDG) trädde i kraft i slutet av 2023. Under året har de nordiska och baltiska länderna framgångsrikt samarbetat för att förbereda implementeringen av förordningen.

NOBID-projektet arbetar dessutom inom ramen för den storskaliga piloten avseende utvecklingen av EU:s digitala identitetsplånbok, bland annat finansierad från EU-kommissionen. Genom piloterna, och resultaten av ovan nämnda projekt, tar Norden och Baltikum en ledande roll i att pilottesta EU:s digitala identitetsplånbok, samt bygger relevant expertis och infrastruktur vilket kan bidra till lösningen av det gränshinder som temaområdet bygger på.

Viktiga steg har tagits under året:

De enskilda länderna ansvarar för att göra sina nationella eID-lösningar tillgängliga för användning över nationsgränserna genom att få sina nationella eID-lösningar godkända (notifierade) i enlighet med EU:s eIDAS förordning. Island och Finland har ännu inte godkända nationella lösningar, men båda länderna är på väg. I september inledde Finland sin process för peer-review, ett viktigt steg mot godkännande (och i februari 2025 fick Finland sin eID-lösning ”pre-notified”, vilket betyder att man formellt har kommunicerat sin intention att notifiera sin eID lösning till Kommissionen, se här).  

För att systemen ska kunna känna igen medborgare över gränserna krävs något som kallas identitetsmatchning. Den 29 oktober 2024, under Nordiska Rådets session i Reykjavik, antog de nordiska statsministrarna en deklaration om utökat samarbete för digital mobilitet och vikten av samarbete mellan nationella myndigheter både nationellt och över gränserna för att undanröja juridiska och praktiska hinder för identitetsmatchning, det vill säga möjligheten att verifiera en identitet via personregister i ett annat land. Statsministerdeklarationen bygger på deklaration om identitetsmatchning över gränserna i regionen som antogs av de nordisk-baltisk ministrarna för digitalisering från 2023.

Under året har NOBID-projektet tagit fram en vägkarta för att leverera på statsministerdeklarationen. Projektet har påbörjat samarbete med andra myndigheter som är relevant för att kunna lösa frågan, primärt folkregistermyndigheterna. I maj 2024 publicerades en analys om hur identitetsmatchning över gränserna kan lösas i vår region.

Arbetet synkroniseras med relevanta förordningar och ramverk från EU, så som t.ex. Single Digital Gateway (SDG) som trädde i kraft i slutet av 2023.  SDG-förordningen kräver implementering av det så kallade Once Only Technical System (OOTS). Detta system är avsett att möjliggöra sömlös gränsöverskridande överföring av dokument mellan myndigheter i olika medlemsländer på användarens begäran. De nordiska och baltiska länderna samarbetar framgångsrikt inom ramen för det finskledda projektet OOTS (Once Only Technical System) 2.0. Målet med detta projekt är att studera de möjliga juridiska och tekniska utmaningar som den eventuella framtida fasen av OOTS kan ha, och att testa dessa med proof of concepts. Även här är identitetsmatchning avgörande, och projektet samarbetar tätt med NOBID-projektet.

En annan fråga som är central för digital mobilitet är att tjänsterna som erbjuds faktiskt kan användas av alla invånare. Projektet ”Digital Inclusion in Action”, ett treårigt projekt med Nordregio som projektägare, anordnade i maj 2024 en tvådagarskonferens på temat, bland annat med syfte att etablera samarbete mellan olika initiativ finansierade av Ministerrådet. Bland annat diskuterades på konferensen NOBID-projektets arbete om digital inklusion i förhållande till eID.

NOBID har också fortsatt arbetet inom ramen för den storskaliga piloten avseende utvecklingen av EU:s digitala identitetsplånbok, bland annat finansierad från EU-kommissionen. Samtliga länder i regionen deltar i en eller flera piloter för att utveckla EU:s digitala identitetsplånbok.

Projektledarna från NOBID-projektet presenterade i juni 2024 status på gränshindret för Gränshinderrådet samt för samarbetsministrarna (MR SAM).

Genom ovan nämnda insatser bygger Norden och Baltikum relevant expertis och infrastruktur samt tar en ledande roll i EU-samarbetet, vilket bidrar till lösningen av gränshinder 17–010. En beskrivning av gränshindret återfinns i gränshinderdatabasen.

Temaområdet har sitt ursprung i ett gränshinder:
Läs mer i Gränshinderdatabasen, gränshinder nr: 17-010

Temaområdet Pensioner i ett gränsöverskridande perspektiv är ny och är i uppstartsfasen.

En stor praktisk utmaning för integrerade och mobila nordbor och myndigheter är folkbokföringen och de händelser i livet som är sammankopplade till denna. Gränshinderrådet är av den uppfattningen att många nordbors vardag markant skulle underlättas om ett utökat folkbokföringssamarbete och utökat utbyte av information sattes igång mellan de nordiska länderna. Ett sådant samarbete skulle även gynna myndigheterna i form av minskad arbetsbörda.

I dag ligger ansvaret hos den enskilde att uppdatera myndigheterna i de länder som är berörda om livssituationen ändras. Det sker exempelvis inget automatiskt utbyte av information mellan de nordiska folkbokföringsmyndigheterna när det gäller avlidna medborgare med dubbla medborgarskap, äktenskap och skilsmässa, barns födelse, namnändring eller ändring av adress. Visserligen finns det avtal om informationsutbyte mellan enskilda nordiska länder, men de är föråldrade och inte anpassade till dagens alltmer integrerade och mobila Norden.

Behovet av ett ökat folkbokföringssamarbete är även kopplat till frågan om "identity matching" och tillgången till gränsöverskridande digitala tjänster. Ett automatiserat utbyte av personuppgifter mellan länderna är en förutsättning för att identitetsmatchning ska fungera på tvärs i Norden och Baltikum.

Gränshinderrådet lyfte frågan om ett utökat folkbokföringssamarbetet i ett brev 2022. Sedan brevet skickades har ett flertal initiativer igångsatts och det pågår parallella och relevanta processer för området på nordisk nivå:

Nytt bilateralt avtal mellan Finland och Estland
De finska och estniska regeringarna undertecknade ett mellanstatligt bilateralt avtal om utbyte av folkbokföringsuppgifter den 21 september 2022. Det bilaterala avtalet om utbyte av befolkningsuppgifter mellan Finland och Estland innehåller element som inte ingår i den nordiska motsvarigheten från 1960-talet. Se pressmeddelande.

Analys av folkbokföringsavtalen
Det finska ordförandeskapsprojektet Achieving the World’s Smoothest Cross-Border Mobility and Daily Life Through Digitalisation (the Cross Border Data Exchange Project, CBDS) är ett treårigt projekt med fokus på gränsöverskridande utbyte av data mellan myndigheter i Norden och Baltikum (finansieras av MR-SAM) och genomförde under 2023 en jämförande analys av det bilaterala avtalet mellan Finland och Estland om utbyte av folkbokföringsdata och det nordiska avtalet. Analysen, som även på ett lösningsorienterat sätt ska presentera möjliga alternativ att använda liknande lösningar i nordisk kontext, färdigställdes under 2024.

Nordic Moving Group
Den nordiska arbetsgruppen ”Nordic Moving Working Group” träffas regelbundet och består av tjänstemän från de nordiska folkbokföringsmyndigheterna. På nordisk nivå finns det således redan ett etablerat samarbetsorgan.

Gränshinderrådet mottog ett svar från MR-SAM i juni 2024 där det framgår att det på nuvarande tidpunkt inte finns enighet mellan länderna om att inleda ett gemensamt arbete med bearbetning av ett avtal/uppdatering av nuvarande nordiska folkbokföringsavtal. I brevet hänvisas det bland annat vidare till det arbete som pågår inom ramen för Nordic Moving Working Group.

Gränshinderrådets välkomnar att det i den svensk-finska samarbetsförklaringen av den 16 september 2024 konstateras att: ”Sverige och Finland har i dag beslutat att föregå med gott exempel genom att ta ett konkret steg för att främja integrationen mellan våra båda länder och våra befolkningar. För det ändamålet har vi beslutat att våra respektive experter ska inleda en dialog om förbättrade förfaranden för utbyte av folkbokföringsuppgifter. Målsättningen med dialogen är att under 2025 lägga fram en rapport om hur utbytet av folkbokföringsuppgifter kan fördjupas och utökas”.

Ultimo 2020 udkom den statistik, det har været muligt at udarbejde i forbindelse med den første Nordic Mobility projektet. Nordic Mobility-projektet havde til formål at udvikle og producere grænseregional statistik. Projektet, som var et finske formandskabsprojekt fra 2016, blev udført af de nordiske statistikbureauer under ledelse af det finske statistikbureau.

Projektet blev forlænget to gange, senest til og med 2020, grundet juridiske hindringer med at udveksle mikrodata mellem det svenske og de øvrige nordiske statistikbureauer. De juridiske hindringer omhandlede barrierer for udveksling af personfølsomme mikrodata mellem de nordiske statistikbureauer. Den grænsenationale statistik, som blev produceret inden for rammerne af projektet, er publiceret i den nordiske statistikdatabase: www.nordicstatistics.org. Herudover udkom i januar 2021 en rapport Nordic Cross-border Statistics med resultaterne samt statistikbureauernes vurdering af mulighederne omkring etablering af en permanent grænseregional statistik.

Nordic Mobility II 
Statistikbureauerne – SCB (Sverige) og DST (Danmark) – har siden undersøgt muligheden for at producere grænseregional statistik i Øresundsregionen. De har afprøvet muligheden for at anvende oplysninger for grænseregional pendling i den registerbaserede statistik. Dette for at overkomme udfordringen med at udveksle mikrodata på tværs af grænserne. Resultatet af dette arbejde blev præsenteret af Region Skåne og statistikbureauerne på et webinar 2. februar 2022. 

På baggrund af de identificerede udfordringer fra Nordic Mobility og andre projekter, blev et forprojekt till Nordic Mobility II sat i gang, som skal undersøge, hvordan etableringen af en permanent grænseregional statistik for hele Norden, bør gribes an. Forprojektet, der ledes af Danmarks Statistik, vil tage udgangspunkt i nogle nye resultater fra Øresundsregionen, som har fremtaget grænseoverskridende statistik baseret på registerdata. Projektet udføres i samarbejde med de øvrige nordiske landes statistikbureauer. Arbejdsmarkedssektoren (MR-A) er sammen med Grænsehindringsrådet medfinansierer af forprojektet.

Målet er at etablere en langsigtet løsning, metode- og indholdsmæssigt samt i forhold til en fremtidig organisatorisk forankring og permanent finansiering. Efterfølgende vil det være en mulighed at vurdere, om statistikken kan opskaleres til nordiske niveau.

I 2024 fik Nordregio til opgave at overtage ansvaret for den nordiske statistik, inklusive projektet Nordic Mobility II. Nordregio har i 2024 indgået en ny aftale med Danmarks Statistik med fokus på at levere grænseoverskridende statistik for perioden 2019 – 2024. Projektet involverer de nordiske statistikbureauer fra Danmark, Sverige og Norge. Statistik fra perioden 2019 – 2023 forventes leveret i 2025, og statistik for året 2024 forventes leveret i 2026. En del af opgaven omfatter også at præsentere en permanent løsning for grænseoverskridende statistik.

Eksisterende initiativer for at fremme udveksling af data over de nordiske grænser
Udfordringen med udveksling af mikrodata mellem de nordiske statistikbureauer er fortsat ikke løst. Inden for det nordiske samarbejde pågår imidlertid andre projekter, som skal bidrage til at sikre de nødvendige betingelser udveksle data på tværs af grænserne. Disse vil muligvis kunne bidrage til at løse udfordringen med at udveksle statistiske data mellem de nordiske lande på længere sigt: 

Norden har mulighed for at tage globalt lederskab ved at muliggøre en grænseoverskridende adgang til guldgruben af sundhedsdata til forskning, innovation og sundhedspleje og derved fremme sundhed og velfærd i og uden for regionen.

The Nordic Commons er en vision om at etablere en nordisk sikker digital infrastruktur for sundhedsdata. For at opnå et nordisk Nordic Commons kræves et kraftfuldt tværsektorielt samarbejde mellem det politiske niveau, forsknings- og innovationssektoren og nationale dataejere.

På den baggrund har Nordisk Ministerråd etableret Nordic Commons-projektet som en del af handlingsplanen under Vision 2030, mål 6. Det langsigtede mål for Nordic Commons er at udvikle et nordisk sundhedsdatafællesskab med fælles infrastrukturløsninger og harmoniserede regler, der letter identifikation, deling, kompilering og analyse af sundhedsdata gennem nordiske samarbejdsprojekter.

Det finske formandskabs projekt fra 2021, Achieving the World’s Smoothest Cross-Border Mobility and Daily Life Through Digitalisation, har til formål at skabe en fælles model og praksis til at forbedre og øge effektiviteten af grænseoverskridende dataudveksling. Formålet er at udvikle en driftsmodel, som bidrage til at fremme en smidigere grænseoverskridende mobilitet og dagligdag for mennesker og virksomheder ved at forbedre dataudvekslingen mellem myndigheder.

I projektperioden (2021–2023) vil der blive skabt brugbare og permanente løsninger til grænseoverskridende dataudveksling og samarbejde mellem myndigheder.

Første leverance fra projektet var et baseline studie, som udkom i november 2021: Baseline study of cross-border data exchange in the Nordic and Baltic countries. Fokus for studiet var formandskabsprojektets tre arbejdspakker: At studere i et andet nordisk-baltisk land, brugen af sundhedsydelser i et andet nordisk-baltisk land og den alsidige brug af de nordisk-baltiske lovgivningsdatabaser.

Gränshinderrådet lanserade under 2023, i samarbete med Nordiska rådet, en rapport med fokus på den nordiska mobiliteten och arbetsmarknaden post-corona kopplat till de regler som finns skatteområdet. Projektet grundar sig i de skatterelaterade utmaningar som aktualiserades under coronakrisen i samband med ofrivilligt hemarbete.

Behovet av reformer av på det skatterättsliga området har lyfts från flera håll, inte bara Gränshinderrådet. Rapporten Strategisk genomlysning – Nordisk civil beredskap lyfter bland annat fram behovet av reformer av regelverk gällande bland annat beskattning för att bättre passa för gränsregioner och nordiska pendlare. I How can labour market mobility in the Nordic region be increased, en policy brief från Nordregio, lyfter man behovet av att anpassa skattelagstiftningen till dagens arbetsmarknad.

Under 2023 lanserades rapporten Arbete över gränserna i Norden - förslag om att förenkla de nordiska skatterglerna med fokus på ökad rörlighet.  Rapporten, som Gränshinderrådet och Nordiska rådet initireat, tar sin utgångspunkt både ur arbetsgivar - och arbetstagarperspektivet med fokus på att främja mobiliteten mellan de nordiska länderna.

Under 2023 initierades ett arbete med nationella dialogmöten och rapportens rekommendationer. Under första halvåret 2024 intensifierades arbetet och Gränshinderrådets medlemmar har bland annat anordnat riksdagsseminarier i både Finland och Sverige och haft samtal på minister- och statssekreterarnivå.

Våren 2024 var rapportens rekommendationer på Ministerrådet för Finans dagordning i samband med att Nordiska rådets rekommendation (LÄNK Utskottsförslag om förenkling av det nordiska skatteavtalet | Nordiskt samarbete) på området var uppe till diskussion. Ministrarna beslutade att ämbetsmannakommittén för ekonomiska och finansiella ärenden (ÄK-Finans) ska fortsätta diskussionen om eventuella nästa steg.

Temaområdet har sitt ursprung i ett antal gränshinder på skatteområdet, läs mer i Gränshinderdatabasen: