Alla medborgare i Norden har rätt till bästa möjliga psykiska och fysiska hälsa och ska ha tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster. Likvärdig tillgång till hälsa är en förutsättning för ett likvärdigt deltagande i samhället.
I de nordiska länderna stiger medellivslängden för både kvinnor och män, men det finns stora könsskillnader när det kommer till hälsa: Kvinnor upplever i allmänhet den egna hälsan som sämre än männens, och framför allt unga kvinnor lider av psykisk ohälsa. Män har kortare livslängd, begår oftare självmord och söker hjälp hos till exempel läkare mer sällan än kvinnor, och de hamnar oftare i olika former av missbruk. Män utövar oftare våld, men är också oftare offer för tillfälligt våld och våld där gärningsmannen är okänd. Kvinnor utsätts i högre utsträckning för sexuellt våld, sexuella kränkningar och våld i parrelationer.
I många delar av världen begränsas idag flickors och kvinnors rätt till kroppslig integritet och deras tillgång till säkra aborter. Rätten till självbestämmande över den egna kroppen och till säkra aborter är fortsatt en grundförutsättning för att kunna uppnå jämställdhet mellan könen – både i Norden och i resten av världen.
Även avseende hälsa är LGBTI-personer utsatta i jämförelse med den övriga befolkningen. Exempelvis ser man bland LGBTI-personer ett högre intag av narkotika, en mer utbredd förekomst av självskadebeteende och självmord samt högre nivåer av stress. Dessutom är hälso- och sjukvårdstjänster ofta anpassade efter majoritetsbefolkningen.