Gå till innehållet

Arbetsmetoder

Sektorns organisering

Nordiska ministerrådet för jämställdhet och LGBTI (MR-JÄM)

De nordiska regeringarnas samarbete på jämställdhets- och LGBTI-området leds av de nordiska ministrarna med ansvar för jämställdhet och LGBTI-personers lika rättigheter, vilka utgör Nordiska ministerrådet för jämställdhet och LGBTI (MR-JÄM). Ministrarna träffas minst en gång om året för att diskutera aktuella ämnen och ta gemensamma beslut på de områden där det nordiska samarbetet leder till större nytta än vad de enskilda länderna kan skapa var för sig – så kallad nordisk nytta.

Nordisk jämställdhetsfond och Nordisk LGBTI-fond

För att skapa ett nordiskt samarbete mellan organisationer, näringsliv och civilsamhälle avsätter Nordiska ministerrådet för jämställdhet och LGBTI varje år medel till Nordisk jämställdhetsfond och Nordisk LGBTI-fond. Det går att ansöka om dessa för finansiering av projekt som främjar nordiskt samarbete och nordisk nytta på jämställdhets- och LGBTI-området.
plattform-fatherhood-8412.jpg

Ämbetsmannakommittén för jämställdhet och LGBTI (ÄK-JÄM)

Ämbetsmannakommittén som består av representanter från alla nordiska länder samt Grönland, Färöarna och Åland träffas i regel tre gånger om året. Kommittén leder det praktiska arbetet och förbereder ministrarnas möten samt verkställer deras beslut. Varje land kan utnämna två medlemmar med specifik kunskap om jämställdhets- respektive LGBTI-området.

Nordisk information för kunskap om kön (NIKK)

NIKK är de nordiska regeringarnas samarbetsorgan på jämställdhets- och LGBTI-området. NIKK samlar och förmedlar kunskap om politik och praktik, fakta och forskning på jämställdhets- och LGBTI-området med ett nordiskt perspektiv.

Internationellt ansvar

Den nordiska visionen om ett utåtriktat Norden strävar efter att förstärka Nordens röst i det internationella samfundet. Det nordiska samarbetet arbetar för att förstärka internationella åtaganden som främjar jämställdhet mellan könen och lika rättigheter för LGBTI-personer i Norden och resten av världen.
Varje år deltar Nordiska ministerrådet för jämställdhet och LGBTI när FN:s kvinnokommission (CSW) samlas för att synliggöra de nordiska lösningarna på jämställdhetsutmaningar och för att göra Nordens röst hörd i den internationella jämställdhetspolitiken. 
På samma sätt kan de nordiska regeringarna använda det nordiska samarbetet på jämställdhets- och LGBTI-området till att stämma av och samordna sina gemensamma positioner under Europarådets och EU:s regi, med avsikt att stärka Nordens gemensamma röst och presentera effektiva nordiska lösningar och resultat.
Avslutningsvis har Nordiska ministerrådet för jämställdhet och LGBTI sedan 2017 samarbetat med Estland, Lettland och Litauen på jämställdhetsområdet för att skapa nätverk, utväxla erfarenheter och tillsammans ta fram nordisk-baltiska lösningar.

Samarbetets genomförande

Det nordiska samarbetet på jämställdhets- och LGBTI-området ska ses mot bakgrund av Nordiska ministerrådets övriga styrdokument, däribland Vision 2030, och arbetet ska organiseras i överensstämmelse med Nordiska ministerrådets policy för integrering av hållbar utveckling, jämställdhet och ett barnrätts- och ungdomsperspektiv.
Varje år beskriver Nordiska ministerrådet för Nordiska rådet sitt arbete med jämställdhet och integrering av jämställdhetsperspektiv i hela det nordiska samarbetet.
 
Dessutom genomförs arbetet för jämställdhet mellan könen och lika rättigheter för LGBTI-personer intersektionellt, med särskilt fokus på ursprungsbefolkning, medborgare med etnisk minoritetsbakgrund samt medborgare med aktivitetsbegränsning.
Samarbetet ska baseras på relevant vetenskap och fakta och bland annat bestå av erfarenhetsutväxling och diskussion genom skapandet av tvärnordiska plattformar, spridning av god praxis, informationsinsatser, ökning av allmänhetens medvetenhet, forskning på området på tvärnordisk nivå samt utväxling av information om nationell lagstiftning. 
Arbetet ska i relevant omfattning involvera Nordiska ministerrådets övriga sektorer.

Utvärdering av samarbetet

Samarbetsprogrammet pågår under perioden 2025–2030, men perioden delas in i treåriga arbetsplaner för 2025–2027 och 2028–2030.  
En halvtidsöversyn kan komma att genomföras efter den första arbetsplansperioden.
Dessutom kan löpande utvärderingar komma att genomföras enligt generalsekreterarens och ministerrådets bedömning.