Rysslands anfallskrig i Ukraina förändrade fundamentalt den europeiska säkerhetsordningen. Finland och Sverige har som en konsekvens av rysk handling och det försämrade säkerhetsläget i Europa valt att söka medlemskap i försvarsalliansen Nato. Finskt och svenskt Natomedlemskap utgör ett nytt läge med nya möjligheter för det nordiska försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet.
Hybridhot, cyberattacker, desinformation och påverkansoperationer utgör en allvarlig och växande utmaning i Norden och världen. De nordiska länderna som digitaliserade, öppna, demokratiska samhällen är speciellt sårbara.
Coronapandemin belyste behov av mer nordiskt samarbete inom beredskap. Nordiska rådet har i sin samhällssäkerhetsstrategi (2019) efterlyst en rad olika åtgärder för att förbättra det nordiska samarbetet inom samhällssäkerhet. För att främja säkerhet i Norden krävs goda kontakter med andra aktörer i regionen. Nordiska modellen utgör en grundpelare även för tryggheten och säkerheten i samhället. En stabil ekonomi har en viktig roll i att säkerställa detta.
fungera som ett levande forum för parlamentarisk debatt om nordisk utrikes- och säkerhetspolitik och samhällssäkerhet/totalförsvar. Vi ska bidra till att samla den utrikes- och säkerhetspolitiska expertisen samt inhämta erfarenhet från våra internationella partner.
stärka den parlamentariska dimensionen i det nordiska försvarssamarbetet, bland annat genom de årliga rundabordsmötena med Nordefco.
främja en diskussion om Nordens roll och positionering i försvarsalliansen Nato inklusive fokus på Nordens fredsskapande roll och arbete för mänskliga rättigheter.
att frågor om Östersjöområdets, Arktis och Nordatlantens säkerhet står högt på dagordningen i det internationella samarbetet och i dialogen med Baltiska församlingen och andra samarbetspartner
vidhålla och verka för att Arktis och Nordatlanten förblir ett säkerhetspolitiskt lågspänningsområde, att det arktiska samarbetet förblir konstruktivt och att ursprungsfolkets rättigheter respekteras.
att de nordiska länderna stärker sitt utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiska samarbete, inklusive civil beredskap som bidrar till den allmänna säkerheten. Nordiskt försvarssamarbete hotar ingen, men bidrar till stabilitet och förutsägbarhet i regionen.
att de nordiska regeringarna överväger om det finns behov av en uppdatering av Helsingforsavtalet som är bättre anpassad till den nya utrikes- och säkerhetspolitiska verkligheten.
att de nordiska länderna stärker sitt samarbete kring samhällssäkerhet, totalförsvar och kritisk infrastruktur.
att de nordiska länderna samarbetar effektivt i alla internationella organisationer och är redo att vid behov göra sin insats för krishantering.
arbeta för att de nordiska länderna tar samarbetet om fossilfri och förnybar energi och energisäkerhet till en ny nivå och utreder hur man skulle kunna integrera och fördjupa den nordiska energisäkerheten och den allmänna försörjningsberedskapen.
arbeta för att det tas fram en nordisk cybersäkerhetsstrategi.
att de nordiska länderna i högre grad utnyttjar potentialen som ligger i att marknadsföra Norden som en samlad enhet internationellt. Medvetenheten om fördelarna med nordiskt samarbete internationellt, liksom gemensamt nordiskt främjande är inte tillräckligt stark bland de nordiska regeringarna.
att de nordiska regeringarna överväger om det finns behov av att Nordiska ministerrådet i större utsträckning stödjer de nordiska ländernas samarbete inom utrikes- och säkerhetspolitik, samhällssäkerhet, beredskap och totalförsvar, till exempel genom forskning och annan kapacitet.