Slutsatser

I denna rapport har Kulturanalys Norden presenterat en undersökning av utsattheten för hot, våld och trakasserier bland konstnärer och författare i de nordiska länderna. Syftet har varit att undersöka förekomsten, men också konsekvenserna av hot, våld och trakasserier för de konstnärer och författare som drabbas. Dessutom beskrivs huruvida det finns skillnader i utsatthet utifrån kön, ålder samt inom olika konst- och kulturområden.

Undersökningen baserades på enkätundersökningar som skickades till medlemmar i åtta organisationer i Norden som samlar bildkonstnärer, scenkonstnärer eller författare. På grund av ett stort bortfall är resultaten behäftade med osäkerhet. Det är inte möjligt att generalisera resultaten till konstnärer och författare i Norden. De slutsatser som presenteras är därför en samlad bild av de resultat som presenterats i rapporten. De nya empiriska resultaten sätts i sin tur i relation till tidigare studier om hot, våld och trakasserier riktade mot konstnärer och författare eller andra yrkesgrupper som verkar i det offentliga, som presenterats i denna rapport.

Av resultaten som baseras på de svarande medlemmarna i åtta organisationer i Danmark, Island, Norge och Sverige är den övergripande slutsatsen att hot, våld och trakasserier riktade mot konstnärer och författare är ett konkret problem som många konstnärer och författare utsätts för, vilket i sin tur riskerar att leda till att konstnärer och författare drar sig undan från offentligheten, anpassar sitt innehåll eller tar till andra strategier som påverkar den enskilda konstnären eller författarens konstnärliga frihet. Den övergripande slutsatsen kan delas upp i två delar: en första i relation till omfattningen av hot, våld och trakasserier, och en andra i relation till vilka konsekvenser hot, våld eller trakasserier kan få och har fått, vilka beskrivs nedan.

Hot, våld och trakasserier är ett konkret problem som drabbat många konstnärer och författare. Av resultaten från enkätundersökningarna framgår att många konstnärer och författare någon gång utsatts för hot, våld eller trakasserier i relation till sitt yrkesutövande. Andelen som utsatts någon gång varierade mellan de svarande i de olika konstnärsorganisationerna som ingick i undersökningen. Som minst hade 36 procent utsatts någon gång, och som mest 61 procent. Färre hade utsatts de senaste 12 månaderna: som minst 7 procent och som mest närmare en fjärdedel. 

Hot och trakasserier var den typ av händelser som flest hade blivit utsatta för. I kategorin ingick bland annat direkt hot, hot och påhopp på sociala medier, uthängning på internet och hotfulla meddelande på e-post eller brev. För de svarande medlemmarna i de två deltagande författarorganisationerna var hot och trakasserier särskilt vanligt. Det bekräftar vad som framkommit i tidigare studier som kunnat visa att de digitala hoten bidragit till att yrkesgrupper som verkar i det offentliga demokratiska samtalet blir alltmer utsatta (Svensson et al., 2021). Som redan nämnts varierar utsattheten mellan de svarande i de olika organisationerna. Hur utsatt den enskilde är, och vilka händelser som är vanligast, hänger samman med organisation och yrkesgrupp. Författare var i större utsträckning utsatta för olika slags hot och trakasserier på internet. Bildkonstnärer var i större utsträckning utsatta för skadegörelse eller stöld. Scenkonstnärer, som står på scen och möter publik, utsattes oftare för sexuella trakasserier eller olovlig fotografering. En annan aspekt är att undersökningen inte gjort skillnad mellan vem som låg bakom händelsen eller händelserna. Det kan innebära att de händelser som personen blivit utsatt för kommer utifrån, men också komma inifrån, exempelvis från en kollega eller chef.

Det saknas jämförande undersökningar för att kunna dra slutsatser om utvecklingen över tid. Baserat på tidigare studier bör särskilt konstnärers och författares närvaro på internet, samt deras deltagande i det offentliga samtalet där, sättas i relation till den generella ökningen av hot och trakasserier på internet. När konstnärerna och författarna själva får svara på frågan om hur de uppfattar utvecklingen i sitt eget land, är det mycket få som menar att hot, våld och trakasserier har minskat under de senaste tre åren. Bland dem som kunde bedöma utvecklingen över tid svarade en majoritet att hot, våld och trakasserier hade ökat i landet där de bor under de senaste tre åren.

Upplevelser av hot, våld och trakasserier skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Andelen som utsatts skiljer sig inte nämnvärt mellan kvinnor och män, vilket bekräftar resultat från tidigare studier (Nadim & Fladmoe, 2021). Det finns undantag, men en samlad bild av resultaten visar att utsattheten skiljer sig åt vad gäller vilka typer av händelser som kvinnor och män utsattes för. Det är vanligare att kvinnor utsätts för sexuella trakasserier, medan män i större utsträckning än kvinnor drabbas av direkta hot. Resultaten indikerar att yngre, jämfört med äldre, i större utsträckning drabbas av hot eller trakasserier. Även detta ligger i linje med tidigare studier om hot och hat på internet, både studier som genomförts om andra yrkesgrupper och studier på befolkningsnivå (Brottsförebyggande rådet, 2019; Svensson et al., 2021).

Svaren från de konstnärer och författare som utsatts visar att hot, våld och trakasserier hänger ihop med flera olika konsekvenser. Bland de som utsatts har många haft behov av stöd eller hjälp, och många har också fått stöd eller hjälp. Det har inte varit möjligt att analysera inställningen till påståendena efter vilken typ av händelse personen utsatts för, på grund av för små svarsgrupper. Tidigare studier har dock visat att allvarlighetsgraden i stor utsträckning påverkar behovet av stöd eller hjälp (ibid).

Få polisanmäler de händelser de utsatts för. Hur många som polisanmält varierar mellan de olika organisationerna, men en betydande majoritet har inte polisanmält. Även här går det att hitta information från Myndigheten för kulturanalys tidigare rapport Hotad kultur, som visade att benägenheten att polisanmäla händelser var betydligt större när det gällde händelser som våld, skadegörelse och stöld, jämfört med händelser som hot och trakasserier (Myndigheten för kulturanalys, 2016). Eftersom de händelser som ingick i enkäten inte strikt utgick från brottsrubriceringar i de nordiska länderna är det möjligt att vissa händelser inte heller skulle ha varit föremål för polisanmälan.

Upplevelser av hot, våld och trakasserier kan få, och har fått, konstnärer och författare att dra sig undan från offentligheten, undvika vissa uppdrag eller ämnesområden, vidta säkerhetsåtgärder och betrakta sin konstnärliga frihet som mer begränsad. Upplevelser av hot och trakasserier kan få allvarliga konsekvenser för den enskilda konstnären och författaren, och i förlängningen även för den fria konsten. Samtidigt uppger många av de drabbade att upplevelserna av hot, våld eller trakasserier har stärkt deras engagemang och vilja att uttrycka sig konstnärligt. Det visar sig genom att mellan en femtedel och en tredjedel av de utsatta instämmer helt i påståendet att upplevelser av utsatthet har lett till ett ökat engagemang och vilja att uttrycka sig konstnärligt.

Det är tydligt att de som blivit utsatta upplever händelserna på olika sätt. Upplevelser av hot, våld eller trakasserier kan innebära att den konstnärliga friheten upplevs begränsad, men de kan också innebära ett stärkt engagemang att uttrycka sig konstnärligt. Tidigare studier som framför allt undersökt grupper journalister har kunnat visa att det finns ett tydligt samband mellan hot, våld och trakasserier och självcensur. Dessa visar att det finns många faktorer som påverkar sambandet. Det kan handla om vilka typer av händelser personen utsatts för, hur många gånger personen blivit utsatt, känslor av oro och rädsla, sociala skyddsnät, samt upplevelser av rättssystemets och arbetsgivares förmåga att ge stöd. Det finns ett behov av kunskap som bygger vidare på resultaten i denna rapport. Det kan handla om vilka omständigheter som påverkar den enskilda konstnärens upplevelser, exempelvis kopplat till typer av händelser, position på arbetsmarknaden och tillgång till stöd och skyddsnät.

Resultaten i denna rapport understryker vikten av att kartlägga och ingående studera konsekvenserna av hot, våld och trakasserier. Den låga svarsfrekvensen i flera av deltagande organisationerna visar på begränsningarna med att använda enkätundersökningar i en tid av dalande svarsfrekvenser och enkättrötthet. För att fördjupa kunskapen om utsatthet kan mer kvalitativa intervjustudier komplettera den kartläggning som presenteras i rapporten.

Baserat på studiens resultat och slutsatser konstaterar Kulturanalys Norden att: