Gå till innehållet

Enkäter till medlemmar i åtta organisa­tioner

I detta kapitel sammanfattas resultaten från den enkät till medlemmar i åtta konstnärsorganisationer som skickades ut i februari 2024. Resultaten presenteras i separata avsnitt, ett för varje nordiskt land. Varje avsnitt följer enkätens frågor och inleds med en kort beskrivning av de deltagande organisationerna. Resultaten presenteras separat för respektive organisation, men i vissa fall sammanfattas resultat för två organisationer i en gemensam figur eller tabell.

Danmark: Billedkunstnernes Forbund och Dansk Artist Forbund

Detta avsnitt redovisar resultaten från två organisationer i Danmark. Dansk Artist Forbund (DAF) är en facklig organisation som representerar artister inom musik, scenkonst och underhållningsbranschen. Exempel på yrken bland medlemmarna är sångare, musiker, dansare och showartister. Billedkunstnernes Forbund (BKF) är en facklig organisation som representerar bildkonstnärer.
I detta avsnitt används begreppet ”scenkonstnärer” för att beskriva medlemmar i Dansk Artist Forbund, och ”bildkonstnärer” för att beskriva medlemmar i Billedkunstnernes Forbund. Resultaten baseras på svar från 263 medlemmar i Billedkunstnernes Forbund och 183 medlemmar i Dansk Artist Forbund. Se bilaga A för diskussion om svarsfrekvens och bortfall.

Utsatthet någon gång de senaste 12 månaderna

I figur 1 redovisas andelen som någon gång har utsatts för hot, våld eller trakasserier i samband med sin yrkesutövning, och andelen som har blivit utsatta under de senaste 12 månaderna. I enkäten ingick 21 typer av händelser som fångar upp utsatthet för hot, våld eller trakasserier.
Av de svarande bildkonstnärerna i BKF uppger hälften (50 procent) att de någon gång har utsatts för hot, våld eller trakasserier. En mindre andel, 15 procent, har blivit utsatta under de senaste 12 månaderna. Av de svarande medlemmarna i DAF har 61 procent någon gång utsatts för hot, våld eller trakasserier, och en fjärdedel (25 procent) har blivit utsatta under de senaste 12 månaderna.
Figur 1. Andel svarande som utsatts för hot, våld eller trakasserier, Dansk Artist Forbund och Billedkunstnernes Forbund, procent
Kommentar: Antal svar DAF = 183, Billedkunstnernes Forbund = 263.

Utsatthet för hot och trakasserier

I tabell 3 redovisas utsatthet för hot och trakasserier. I kategorin hot och trakasserier ingår 14 typer av händelser. 
Drygt hälften av de svarande scenkonstnärerna i DAF har någon gång blivit utsatta för hot, och runt en fjärdedel har blivit det någon gång de senaste 12 månaderna. Den vanligaste händelsen sett till utsatt någon gång är sexuella trakasserier (20 procent) följt av hotfullt uttalande öga mot öga (17 procent), uthängd på internet (14 procent), hot/påhopp på sociala medier (13 procent) och olovligen fotograferad/​inspelad (12 procent).
Bland de svarande bildkonstnärerna i BKF har 36 procent utsatts för hot eller trakasserier någon gång, och 13 procent har utsatts under de senaste 12 månaderna. De vanligaste händelsetyperna är sexuella trakasserier (13 procent), hotfulla uttalanden öga mot öga (11 procent), hotfulla telefonsamtal och annan form av hot eller trakasserier (8 procent).
Tabell 3. Andel svarande som utsatts för hot eller trakasserier, Dansk Artist Forbund och Billedkunstnernes Forbund, procent
 
Dansk Artist Forbund
Billedkunstnernes Forbund
 
Utsatt någon gång
Utsatt de senaste 12 månaderna
Utsatt någon gång
Utsatt de senaste 12 månaderna
Hot eller trakasserier
51
24
36
13
Hotfullt uttalande öga mot öga
17
3
11
2
Hotfullt telefonsamtal
6
1
8
2
Hotfullt sms/​mms
7
2
5
1
Hotfullt brev/​vykort
2
1
3
0
Hotfullt e-postbrev
9
2
7
3
Hot/​påhopp via sociala medier
13
8
5
2
Sexuella trakasserier
20
3
13
1
Kapat internetkonto (eller skapat falskt i ditt namn)
8
4
3
2
Uthängd på internet
14
7
3
1
Oönskad vara beställd i ditt namn
1
0
0
0
Hotfull "gåva"
1
0
1
0
Blivit olovligen fotograferad/​inspelad
12
4
2
0
Obehagligt besök, förföljelse eller kartläggning
9
2
7
3
Annan form av hot eller trakasserier
4
2
8
4

Utsatthet för våld, skadegörelse eller stöld

Våld, skadegörelse eller stöld är mindre vanligt förekommande än hot och trakasserier, särskilt när det gäller incidenter som inträffat under de senaste 12 månaderna. Av de svarande i DAF har 32 procent rapporterat att de någon gång blivit utsatta för våld, skadegörelse eller stöld, medan 4 procent upplevt det under de senaste 12 månaderna. Den vanligaste händelsen är stöld, som har drabbat 21 procent någon gång, medan 1 procent har varit utsatta det senaste året. Liknande mönster observeras bland svarande i BKF, där 32 procent har varit utsatta någon gång, medan 4 procent har upplevt händelser under det senaste året. En tiondel av de svarande i BKF har någon gång utsatts för knuff eller liknande, och var femte har utsatts för stöld.
Tabell 4. Andel svarande som utsatts för våld, skadegörelse eller stöld, Dansk Artist Forbund och Billedkunstnernes Forbund, procent
 
Dansk Artist Forbund
Billedkunstnernes Forbund
 
Utsatt någon gång
Utsatt de senaste 12 månaderna
Utsatt någon gång
Utsatt de senaste 12 månaderna
Våld, skadegörelse eller stöld
34
4
32
4
Slag, spark eller liknande
2
0
7
1
Knuff eller liknande
2
0
11
1
Våld med vapen
0
0
1
0
Anlagd brand/​sprängning
1
0
0
0
Klotter
4
0
1
0
Stöld
21
1
20
1
Annan form av våld, skadegörelse eller stöld
13
2
6
2

Utsatthet bland kvinnor och män

I detta avsnitt redogörs för skillnader i utsatthet mellan kvinnor och män. På grund av ett litet antal svarande är det inte möjligt att redovisa utsattheten baserat på andra bakgrundsfaktorer.
Figur 2 visar fördelningen av utsatthet mellan kvinnor och män bland de som svarat i DAF. Av de svarande är kvinnor mer utsatta för hot och trakasserier jämfört med män: 62 procent av kvinnorna har någon gång blivit utsatta för hot eller trakasserier, jämfört med 45 procent av männen. När vi undersöker händelsetyperna mer noggrant, framträder framför allt förekomsten av sexuella trakasserier. Nära en tredjedel av kvinnorna i DAF rapporterar att de någon gång utsatts för sexuella trakasserier, jämfört med 13 procent av männen. Män har i större utsträckning blivit utsatta för våld, skadegörelse eller stöld: 37 procent av männen har någon gång utsatts för våld, stöld eller skadegörelse, jämfört med 22 procent av kvinnorna. Det finns inga stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller utsatthet under de senaste 12 månaderna.
Figur 2. Andel svarande som utsatts för hot och trakasserier och våld, skadegörelse eller stöld, efter kön, Dansk Artist Forbund, procent
Skillnaderna mellan kvinnor och män är små bland de svarande i BKF. En något större andel av de svarande kvinnorna har blivit utsatta för hot och trakasserier, något som främst beror på att kvinnor i större utsträckning än män har upplevt sexuella trakasserier: 17 procent av kvinnorna har någon gång blivit utsatta för sexuella trakasserier, jämfört med 5 procent av männen. Män har i större utsträckning någon gång utsatts för våld, skadegörelse eller stöld.
Figur 3. Andel svarande som utsatts för hot och trakasserier och våld, skadegörelse eller stöld, efter kön, Billedkunstnernes Forbund, procent

Utsatthet efter yrkesinriktning

Dansk Artist Forbund har medlemmar inom flera yrken: artister i cirkus eller show, dansare, musiker, pedagoger, skådespelare och sångare. Resultaten visar att utsattheten varierar mellan dessa grupper: 68 procent av sångarna har någon gång blivit utsatta för hot och trakasserier, jämfört med 57 procent av artisterna i cirkus eller show och 45 procent av musikerna. Andelar i övriga yrken redovisas inte på grund av för få svar.

Polisanmälan och inställda arrangemang

Figur 4 visar andelen av dem som utsatts under de senaste 12 månaderna och som har polisanmält någon eller några av händelserna. Ungefär en fjärdedel av medlemmarna i DAF har gjort en polisanmälan, jämfört med 5 procent av medlemmarna i BKF. I faktiska antal rör det sig om ett fåtal händelser som blivit polisanmälda.
Figur 4. Andel av personer som utsatts de senaste 12 månaderna som polisanmält händelsen eller händelserna, Dansk Artist Forbund och Billedkunstnernes Forbund, procent
Kommentar: Frågan om polisanmälan ställdes till de som blivit utsatta under de senaste 12 månaderna. Antal svar DAF = 46, BKF = 39.
Frågan om inställda arrangemang ställdes till samtliga respondenter. I BKF uppgav 3 procent av de svarande att de under de senaste 12 månaderna upplevt att arrangörer eller uppdragsgivare ställt in uppdrag på grund av oro eller risk för hot, våld eller trakasserier. Motsvarande andel bland de svarande i DAF var 4 procent.

Oro för sig själv eller anhörig de senaste 12 månaderna

Figur 5 visar andelen som under de senaste 12 månaderna varit oroliga för att själva utsättas för hot, våld eller trakasserier eller att anhöriga ska bli det. Resultaten visar att 17 procent av de svarande scenkonstnärerna känt oro för att själv utsättas, och att 15 procent känt oro för att anhöriga ska utsättas. Bland de svarande bildkonstnärerna i BKF har 11 procent känt oro för att själv bli utsatt, medan 7 procent oroat sig för att anhöriga ska utsättas.
Figur 5. Svar på frågan ”Har du under de senaste 12 månaderna varit orolig för att du själv eller en anhörig ska bli utsatt för hot, våld eller trakasserier som en konsekvens av ditt författarskap eller konstnärskap i det land du bor i?”, Dansk Artist Forbund och Billedkunstnernes Forbund, procent
Kommentar: Frågan lyder: ”Har du under de senaste 12 månaderna varit orolig för att du själv eller en anhörig ska bli utsatt för hot, våld eller trakasserier som en konsekvens av ditt författarskap eller konstnärskap i det land du bor i?” Flera svar var möjliga. Figuren redovisar andelen som svarat att de varit oroliga. Antal svar DNF = 183, BKF = 263.

Påståenden om konsekvenser av utsatthet eller oro

De som har uppgett att de blivit utsatta någon gång under de senaste 12 månaderna eller varit oroliga under samma period fick svara på sju påståenden om konsekvenser.
Figur 6 visar utfallet bland de svarande i DAF som under de senaste 12 månaderna har blivit utsatta eller varit oroliga för att bli utsatta. Här framgår att 28 procent instämmer helt i påståendet att de haft behov av stöd eller hjälp som en följd av utsatthet eller oro, och 46 procent instämmer delvis. Vidare instämmer 27 procent av de svarande helt i påståendet att de fått stöd eller hjälp i samband med utsatthet eller oro. Över 60 procent av de svarande instämmer helt eller delvis i påståendet att de vidtagit säkerhetsåtgärder. En något mindre andel, drygt 53 procent, instämmer helt eller delvis i påståendet att de undvikit att synas i offentliga sammanhang.
Figur 6. Inställning till påståenden om konsekvenser av utsatthet och/​eller oro, Dansk Artist Forbund, procent
Kommentar: Frågan lyder: ”Hur ställer du dig till följande påståenden?” Skalan går från 1 (Instämmer inte alls) till 5 (Instämmer helt och fullt). Kategorin ”Instämmer delvis” är en sammanslagning av värdena 2, 3 och 4. Antal svar = 115.
Figur 7 visar fördelningen bland de svarande i BKF. Här instämmer 69 procent helt eller delvis i påståendet att de haft behov av stöd eller hjälp som en följ av utsatthet eller oro, och 52 procent instämmer helt eller delvis i påståendet att de har fått stöd eller hjälp. En femtedel instämmer helt i påståendet att de har vidtagit säkerhetsåtgärder, och en tredjedel instämmer delvis. 63 procent instämmer helt eller delvis i påståendet att de undvikit att synas i offentliga sammanhang.
Figur 7. Inställning till påståenden om konsekvenser av utsatthet och/​eller oro, Billedkunstnernes Forbund, procent
Kommentar: För frågans lydelse och alternativ, se kommentar i figur 6. Antal svar = 65.
Figur 8 och 9 visar utfallet för tre påståenden som handlar om konsekvenser av utsatthet och oro kopplat till yrkesutövandet.  
Det första påståendet handlar om konstnärlig frihet. Bland de utsatta medlemmarna i DAF instämmer 72 procent helt eller delvis i påståendet att utsatthet eller oro har begränsat den egna konstnärliga friheten, medan en femtedel inte instämmer i påståendet. Bland de som utsatts instämmer 22 procent helt i påståendet att utsatthet och/eller oro har stärkt engagemanget och viljan att uttrycka sig konstnärligt, och närmare hälften instämmer delvis. Fördelningen är mycket lika för påståendena om begränsad konstnärlig frihet och ett stärkt engagemang att uttrycka sig konstnärligt.
16 procent instämmer helt i påståendet att de har övervägt att lämna eller inte ta sig an ett uppdrag eller ämnesområde, medan 34 procent inte instämmer.
Figur 8. Inställning till påståenden om konsekvenser av utsatthet och/​eller oro kopplat till utövande av yrke som konstnär eller författare, Dansk Artist Forbund, procent
Kommentar: För frågans lydelse och alternativ, se kommentar i figur 6. Antal svar = 115.
Bland de svarande bildkonstnärerna i BKF instämmer 18 procent helt i påståendet att utsatthet eller oro har begränsat den egna konstnärliga friheten, och 52 procent instämmer delvis (figur 9). En större andel, 31 procent, instämmer helt i påståendet att utsatthet eller oro har stärkt det egna engagemanget och viljan att uttrycka sig konstnärligt, och 38 procent instämmer delvis. 45 procent har inte övervägt att lämna eller ta sig an ett specifikt uppdrag eller ämnesområde som en följd av utsatthet eller oro, medan 15 procent svarar att de instämmer helt och fullt.
Figur 9. Inställning till påståenden om konsekvenser av utsatthet och/eller oro kopplat till utövande av yrke som konstnär eller författare, Billedkunstnernes Forbund, procent
Kommentar: För frågans lydelse och alternativ, se kommentar i figur 6. Antal svar = 65.

Bedömning av utvecklingen i Danmark under de senaste tre åren

I en av frågorna fick respondenterna bedöma om hot, våld och trakasserier har minskat, varit densamma eller ökat under de senaste tre åren (figur 10). En relativt stor andel i båda organisationerna har ingen uppfattning om utvecklingen under denna period. 18 procent av de svarande i DAF och 21 procent av de svarande i BKF bedömer att läget är oförändrat. En mycket liten andel anser att hot, våld och trakasserier har minskat under tidsperioden. Närmare en tredjedel av scenkonstnärerna bedömer att hot, våld och trakasserier har ökat eller ökat kraftigt. Motsvarande andel bland bildkonstnärerna är 18 procent.
Figur 10. Uppfattning om utvecklingen av hot, våld och trakasserier riktat mot konstnärer och/​eller författare i Danmark under de senaste tre åren, Dansk Artist Forbund och Billedkunstnernes Forbund, procent
Kommentar: Frågan lyder: ”Hur ställer du dig till följande påstående? Jag upplever att hot, våld och trakasserier riktat mot konstnärer och/​eller författare i det land där jag bor under de senaste tre åren:” Antal svar DAF = 183, BKF = 263.

Island: Samband Íslenskra Myndlistarmanna och Rithöfundasamband Íslands

Detta avsnitt redovisar resultaten från två organisationer på Island. Samband Íslenskra Myndlistarmanna (SÍM) är en intresseorganisation för bildkonstnärer. Medlemmarna har antingen ett individuellt medlemskap, eller är medlemmar genom medlemskap i någon av de sju yrkesföreningar för bildkonstnärer som finns under SÍM:s paraply. Rithöfundasamband Íslands (RSÍ) är en facklig organisation som representerar författare och översättare.
I detta avsnitt används begreppet ”bildkonstnärerna” för att beskriva medlemmar i Samband Íslenskra Myndlistarmanna, och ”författarna” för att beskriva medlemmar i Rithöfundasamband Íslands. Resultaten baseras på svar från 204 medlemmar i Samband Íslenskra Myndlistarmanna och 138 medlemmar i Rithöfundasamband Íslands. Se bilaga A för diskussion om svarsfrekvens och bortfall.

Utsatthet någon gång och de senaste 12 månaderna

Figur 11 visar andelen som någon gång har utsatts för hot, våld eller trakasserier i samband med sitt yrke som konstnär eller författare, och andelen som utsatts de senaste 12 månaderna.
Av de svarande bildkonstnärerna i SÍM svarar 43 procent att de någon gång har utsatts för hot, våld eller trakasserier. Av dessa har 10 procent blivit utsatta under de senaste 12 månaderna. Av de svarande författarna i RSÍ uppger 41 procent att de någon gång har utsatts, och 12 procent har blivit utsatta under de senaste 12 månaderna.
Figur 11. Andel svarande som utsatts för hot, våld eller trakasserier, Samband Íslenskra Myndlistarmanna och Rithöfundasamband Íslands, procent
Kommentar: Antal svar SÍM = 204, RSÍ = 138.

Utsatthet för hot och trakasserier

I kategorin hot och trakasserier ingår 14 typer av händelser. Tabell 5 visar att en tredjedel av de svarande bildkonstnärerna i SÍM har blivit utsatta för hot eller trakasserier någon gång, medan 7 procent rapporterar att de blivit utsatta under de senaste 12 månaderna. Den vanligaste typen av utsatthet är sexuella trakasserier som 14 procent någon gång utsatts för, följt av hotfulla uttalanden öga mot öga, 11 procent.
Av de svarande i RSÍ har 40 procent upplevt hot eller trakasserier någon gång, och 12 procent har utsatts under de senaste 12 månaderna. De vanligaste händelserna är hot eller påhopp via sociala medier (16 procent), uthängning på internet (15 procent), hotfulla e-postbrev och sexuella trakasserier (12 procent vardera), samt hotfulla uttalanden öga mot öga (11 procent).
Tabell 5. Andel svarande som utsatts för hot eller trakasserier, samtliga och per händelsetyp, Samband Íslenskra Myndlistarmanna och Rithöfundasamband Íslands, procent
 
Samband Íslenskra Myndlistarmanna
Rithöfundasamband Íslands
Utsatt någon gång
Utsatt de senaste 12 månaderna
Utsatt någon gång
Utsatt de senaste 12 månaderna
Hot eller trakasserier
33
7
40
12
Hotfullt uttalande öga mot öga
11
1
11
3
Hotfullt telefonsamtal
5
0
8
1
Hotfullt sms/​mms
3
0
3
0
Hotfullt brev/​vykort
2
0
7
0
Hotfullt e-postbrev
4
0
12
4
Hot/påhopp via sociala medier
5
0
16
4
Sexuella trakasserier
14
1
12
3
Kapat internetkonto (eller skapat falskt i ditt namn)
3
0
4
1
Uthängd på internet
7
0
15
6
Oönskad vara beställd i ditt namn
0
0
1
0
Hotfull "gåva"
1
0
0
0
Blivit olovligen fotograferad/​inspelad
5
1
2
1
Obehagligt besök, förföljelse eller kartläggning
5
2
7
1
Annan form av hot eller trakasserier
7
1
9
1

Utsatthet för våld, skadegörelse eller stöld

I kategorin våld, skadegörelse och stöld ingår 7 typer av händelser. Av de svarande bildkonstnärerna i SÍM uppger 28 procent att de någon gång har blivit utsatta för våld, skadegörelse eller stöld, och 5 procent att de har blivit det de senaste 12 månaderna. Den vanligaste händelsen är stöld, vilket en femtedel av konstnärerna har blivit utsatta för någon gång. En annan vanlig kategori är annan form av våld, skadegörelse eller stöld. Av fritextsvaren går att utläsa att dessa händelser framför allt avser skadegörelse, exempelvis att ett konstverk har vandaliserats. Under de senaste 12 månaderna har 5 procent av konstnärerna blivit utsatta för stöld, medan övriga typer av händelser är under 0,5 procent.
En av tio svarande författare i RSÍ har någon gång blivit utsatt för våld, skadegörelse eller stöld. De vanligaste händelserna inkluderar annan form av våld, skadegörelse eller stöld (4 procent), samt knuff eller liknande (3 procent). En mycket liten andel, 1 procent, har blivit utsatta de senaste 12 månaderna.
Tabell 6. Andel svarande som utsatts för våld, skadegörelse eller stöld, samtliga och per händelsetyp, Samband Íslenskra Myndlistarmanna och Rithöfundasamband Íslands, procent
 
Samband Íslenskra Myndlistarmanna
Rithöfundasamband Íslands
 
Utsatt någon gång
Utsatt de senaste 12 månaderna
Utsatt någon gång
Utsatt de senaste 12 månaderna
Våld, skadegörelse eller stöld
28
5
9
1
Slag, spark eller liknande
1
0
1
0
Knuff eller liknande
2
0
3
0
Våld med vapen
0
0
0
0
Anlagd brand/​sprängning
0
0
0
0
Klotter
4
0
1
0
Stöld
20
5
1
0
Annan form av våld, skadegörelse eller stöld
9
0
4
1

Utsatthet bland kvinnor och män

I detta avsnitt redogörs för skillnader i utsatthet mellan kvinnor och män. På grund av ett litet antal svarande är det inte möjligt att redovisa utsattheten efter andra bakgrundsfaktorer.
Figur 12 visar utsatthet bland kvinnor och män bland svarande medlemmar i SÍM. Det finns inga stora skillnader vad gäller andelen som utsatts: 32 procent av kvinnorna och 35 procent av männen har någon gång blivit utsatta för hot och trakasserier. Andelen som utsatts för olika typer av händelser varierar desto mer mellan kvinnor och män. Bland de svarande har en större andel män utsatts för olika typer av hot jämfört med kvinnor. Däremot har en större andel kvinnor än män utsatts för sexuella trakasserier. Det är också något vanligare att männen har blivit utsatta för våld, skadegörelse eller stöld. Skillnaderna är små när det gäller utsatthet under det senaste året.
Figur 12. Andel svarande som utsatts för hot och trakasserier och våld, skadegörelse eller stöld, efter kön, Samband Íslenskra Myndlistarmanna, procent
Kommentar: Antal svar = 204.
Bland de svarande författarna i RSÍ finns inga stora skillnader mellan kvinnor och män sett till andelen som har blivit utsatta, vare sig för hot och trakasserier eller våld, skadegörelse eller stöld (figur 13).
Det finns dock skillnader mellan kvinnor och män vad gäller olika typer av händelser. Männen rapporterar i högre grad att de har blivit utsatta för olika typer av hot och trakasserier. Till exempel har 21 procent av männen blivit uthängda på internet. Av kvinnorna uppger 18 procent att de någon gång har blivit utsatta för sexuella trakasserier, jämfört med 5 procent av männen.
Figur 13. Andel svarande som utsatts för hot och trakasserier och våld, skadegörelse eller stöld, efter kön, Rithöfundasamband Íslands, procent
Kommentar: Antal svar = 138.

Polisanmälan och inställda arrangemang

Frågan om polisanmälan redovisas inte för de deltagande organisationerna från Island. Frågan ställs till de som varit utsatta under de senaste 12 månaderna, och antalet svarande är färre än 30 personer.
När det gäller inställda arrangemang eller uppdrag på grund av oro för hot, våld eller trakasserier visar det sig vara mycket ovanligt. Bland de svarande konstnärerna (SÍM) var det mindre än 1 procent som rapporterade att de upplevt inställda arrangemang eller uppdrag. För de svarande författarna (RSÍ) var motsvarande siffra 4 procent.

Oro för sig själv eller anhörig de senaste 12 månaderna

Figur 14 visar andelen som under de senaste 12 månaderna på grund av hot, våld eller trakasserier känt oro för att själv bli utsatt för hot eller för att anhöriga ska bli det.
Av de svarande konstnärerna i SÍM har 9 procent varit oroliga för att anhöriga ska utsättas, och 3 procent för att själv bli utsatt för hot, våld eller trakasserier. Bland de svarande författarna i RSÍ är motsvarande andel 6 procent att anhöriga ska utsättas och 8 procent att själv bli utsatt. Andelen som varit oroade är högre bland de som har rapporterat att de utsatts för hot, våld eller trakasserier.
Figur 14. Svar på frågan ”Har du under de senaste 12 månaderna varit orolig för att du själv eller en anhörig ska bli utsatt för hot, våld eller trakasserier som en konsekvens av ditt författarskap eller konstnärskap i det land du bor i?”, Samband Íslenskra Myndlistarmanna och Rithöfundasamband Íslands, procent
Kommentar: Frågan lyder: ”Har du under de senaste 12 månaderna varit orolig för att du själv eller en anhörig ska bli utsatt för hot, våld eller trakasserier som en konsekvens av ditt författarskap eller konstnärskap i det land du bor i?” Flera svar var möjliga. Figuren redovisar andelen som svarat att de varit oroliga. Antal svar SÍM = 204, RSÍ = 138.

Konsekvenser av utsatthet och/eller oro

De som har uppgett att de blivit utsatta någon gång under de senaste 12 månaderna eller varit oroliga under samma period fick svara på sju påståenden om konsekvenser. På grund av för litet antal svarande i basen (färre än 30) redovisas ej svar från författarna i RSÍ.
Bland de svarande i SÍM instämmer 19 procent helt i påståendet att de haft behov av stöd eller hjälp som en följd av utsatthet eller oro, och 37 procent instämmer delvis (figur 15). Nära 40 procent instämmer inte alls i påståendet. Vidare instämmer 51 procent helt eller delvis i att de har fått stöd eller hjälp i samband med att de blivit utsatta eller känt oro för att utsättas. En majoritet, 68 procent, har inte vidtagit säkerhetsåtgärder och 66 procent instämmer inte i att de undvikit att vara synliga i offentliga sammanhang.
Figur 15. Inställning till påståenden om konsekvenser av utsatthet och/eller oro, Samband Íslenskra Myndlistarmanna, procent
Kommentar: Frågan lyder: ”Hur ställer du dig till följande påståenden?” Skalan går från 1 (Instämmer inte alls) till 5 (Instämmer helt och fullt). Kategorin ”Instämmer delvis” är en sammanslagning av värdena 2, 3 och 4. Antal svar = 41.
Av de svarande i SÍM instämmer 7 procent helt i påståendet att upplevelser av hot, våld eller trakasserier har begränsat den egna konstnärliga friheten (figur 16). 39 procent instämmer delvis och 44 procent instämmer inte. Omkring en fjärdedel menar dock att utsatthet eller oro har stärkt engagemanget och viljan att uttrycka sig konstnärligt, medan runt 30 procent inte instämmer i det påståendet. En tiondel av konstnärerna i SÍM som de senaste 12 månaderna har utsatts eller känt oro för att utsättas instämmer helt i påståendet att de har övervägt att lämna eller inte ta sig an ett specifikt uppdrag eller ämnesområde, och 34 procent instämmer delvis.
Figur 16. Inställning till påståenden om konsekvenser av utsatthet och/eller oro kopplat till utövande av yrke som konstnär eller författare, Samband Íslenskra Myndlistarmanna, procent
Kommentar: Se kommentar i figur 14. Antal svar = 41.

Bedömning av utvecklingen i Island under de senaste tre åren

Den sista frågan som redovisas i detta avsnitt handlar om en bedömning av huruvida hot, våld och trakasserier mot konstnärer och författare har minskat, varit oförändrade eller ökat under de senaste tre åren. Figur 17 visar svaren från båda organisationerna.
En majoritet av de svarande konstnärerna i SÍM, 65 procent, uppger att de saknar uppfattning om utvecklingen i Island. Av de svarande anser 5 procent att våld, hot och trakasserier har minskat eller minskat kraftigt, 20 procent att situationen är oförändrad och 9 procent att det har ökat eller ökat kraftigt.
Av de svarande i RSÍ är det en något mindre andel, 38 procent, som inte kan bedöma utvecklingen över tid. Å andra sidan anser en större andel, 25 procent, att hot, våld och trakasserier har ökat under de senaste tre åren. 36 procent anser att situationen är oförändrad och 2 procent uppger att hot, våld och trakasserier har minskat eller minskat kraftigt.
Figur 17. Uppfattning om utvecklingen av hot, våld och trakasserier riktat mot konstnärer och/eller författare i Island under de senaste tre åren, Samband Íslenskra Myndlistarmanna och Rithöfundasamband Íslands, procent
Kommentar: Frågan lyder: ”Hur ställer du dig till följande påstående? Jag upplever att hot, våld och trakasserier riktat mot konstnärer och/eller författare i det land där jag bor under de senaste tre åren:” Antal svar SÍM = 204, RSÍ = 138.

Norge: Creo och Den norske Forfatterforening

Detta avsnitt redovisar resultaten från två organisationer i Norge. Creo är ett fackförbund som representerar anställda inom kultursektorn. Medlemmarna verkar i huvudsak inom scenkonstområdet och är såväl anställda som egenföretagare. De svarande i undersökningen utgörs i huvudsak av musiker och scenkonstnärer. Den norske Forfatterforening (DnF) är en intresseorganisation som organiserar skönlitterära författare som skriver för vuxna.
I detta avsnitt används begreppet ”scenkonstnärerna” för att beskriva medlemmar i Creo, och ”författarna” för att beskriva medlemmar i Den norske Forfatterforening. Resultaten baseras på svar från 403 medlemmar i Creo och 140 medlemmar i Den norske Forfatterforening. Se bilaga A för diskussion om svarsfrekvens och bortfall.

Utsatthet någon gång och de senaste 12 månaderna

Figur 18 visar andelen som någon gång har utsatts för hot, våld eller trakasserier i samband med sitt yrke som scenkonstnär eller författare, samt andelen som har utsatts de senaste 12 månaderna.
Av de svarande scenkonstnärerna i Creo uppger 45 procent att de någon gång har blivit utsatta för hot, våld eller trakasserier, och 10 att de blivit det någon gång de senaste 12 månaderna. Av de svarande författarna i DnF har 47 procent någon gång blivit utsatta, och 16 procent har utsatts de senaste 12 månaderna.
Figur 18. Andel svarande som utsatts för hot, våld eller trakasserier, Creo och Den norske Forfatterforening, procent
Kommentar: Antal svar Creo = 403, DnF = 140.

Utsatthet för hot och trakasserier

I kategorin hot och trakasserier ingår 14 typer av händelser. Tabell 7 visar att 42 procent av de svarande scenkonstnärerna i Creo någon gång har blivit utsatta för någon typ av hot eller trakasserier, och 15 procent har blivit det under de senaste 12 månaderna. Till de vanligaste händelserna hör hotfulla uttalanden öga mot öga (17 procent), sexuella trakasserier (16 procent) och olovlig fotografering eller inspelning (12 procent).
Vidare framgår att 45 procent av de svarande författarna i DnF någon gång har utsatts för hot eller trakasserier, och att 9 procent har utsatts under de senaste 12 månaderna. Den vanligaste typen av hot och trakasserier riktade mot författarna är hotfulla uttalanden öga mot öga, uthängning på internet samt obehagliga besök, förföljelse eller kartläggning samt sexuella trakasserier, där respektive händelse någon gång drabbat mellan 11 och 12 procent av författarna.
Tabell 7. Andel svarande som utsatts för hot eller trakasserier, samtliga och per händelsetyp, Creo och Den norske Forfatterforening, procent
 
Creo
Den norske Forfatterforening
Utsatt någon gång
Utsatt de senaste 12 månaderna
Utsatt någon gång
Utsatt de senaste 12 månaderna
Hot eller trakasserier
42
15
45
9
Hotfullt uttalande öga mot öga
17
3
12
1
Hotfullt telefonsamtal
9
1
9
0
Hotfullt sms/​mms
7
1
8
1
Hotfullt brev/​vykort
3
0
8
0
Hotfullt e-postbrev
7
1
8
1
Hot/påhopp via sociala medier
6
2
11
1
Sexuella trakasserier
16
3
12
2
Kapat internetkonto (eller skapat falskt i ditt namn)
3
1
4
1
Uthängd på internet
5
1
12
1
Oönskad vara beställd i ditt namn
1
0
1
0
Hotfull "gåva"
0
0
1
0
Blivit olovligen fotograferad/​inspelad
12
4
4
0
Obehagligt besök, förföljelse eller kartläggning
5
1
11
1
Annan form av hot eller trakasserier
8
3
6
0

Utsatt för våld, skadegörelse eller stöld

Tabell 8 visar andelen som har utsatts för våld, skadegörelse och stöld. I denna kategori ingår 7 olika typer av händelser.
Våld, skadegörelse och stöld är inte lika vanligt som hot och trakasserier, vare sig bland scenkonstnärerna eller författarna. En femtedel av de svarande scenkonstnärerna i Creo har någon gång utsatts för våld, skadegörelse eller stöld. Stöld är den vanligaste händelsen och har drabbat 13 procent någon gång, och 2 procent som har blivit utsatta för stöld under de senaste 12 månaderna.
Bland de svarande författarna i DnF uppger 12 procent att de någon gång har utsatts för våld, skadegörelse eller stöld, och 1 procent har drabbats under de senaste 12 månaderna.
Tabell 8. Andel svarande som utsatts för våld, skadegörelse eller stöld, samtliga och per händelsetyp, Creo och Den norske Forfatterforening, procent
 
Creo
Den norske Forfatterforening
 
Utsatt någon gång
Utsatt de senaste 12 månaderna
Utsatt någon gång
Utsatt de senaste 12 månaderna
Våld, skadegörelse eller stöld
20
2
12
1
Slag, spark eller liknande
3
0
2
0
Knuff eller liknande
6
0
3
0
Våld med vapen
1
0
1
0
Anlagd brand/​sprängning
0
0
1
0
Klotter
0
0
1
0
Stöld
13
1
5
1
Annan form av våld, skadegörelse eller stöld
4
1
4
0

Utsatthet bland kvinnor och män

I detta avsnitt redogörs för skillnader i utsatthet mellan kvinnor och män. Svaren från scenkonstnärerna redovisas även för åldersgrupper, utländsk bakgrund och yrke.
Figur 19 visar utsatthet bland kvinnor och män bland svarande medlemmar i Creo. Här framgår att kvinnor är något mer utsatta för hot och trakasserier jämfört med män. Av de kvinnor som svarat har 47 procent någon gång blivit utsatta, jämfört med 36 procent av männen. Den händelsetyp som särskilt utmärker sig är sexuella trakasserier, vilket 23 procent av kvinnorna har utsatts för någon gång, jämfört med 10 procent av männen. Män har däremot i något större utsträckning varit med om hotfulla uttalanden öga mot öga, 20 procent, jämfört med kvinnorna, 15 procent. Män är också mer utsatta för våld, skadegörelse eller stöld jämfört med kvinnorna. En fjärdedel av de män som svarat har någon gång blivit utsatta för våld, skadegörelse eller stöld, jämfört med 13 procent av kvinnorna.
Figur 19. Andel svarande som utsatts för hot och trakasserier och våld, skadegörelse eller stöld, efter kön, Creo, procent
Kommentar: Antal svar = 403.
Av de svarande författarna i DnF finns något mindre skillnader i utsatthet mellan kvinnor och män (figur 20). Här bör påpekas att resultaten baseras på relativt små svarsgrupper (67 kvinnor, 71 män) och därför bör tolkas med försiktighet.
Närmare hälften av männen, 49 procent, har någon gång utsatts för hot och trakasserier, jämfört med 39 procent av kvinnorna. Av de svarande i DnF har män, jämfört med kvinnor, i större utsträckning utsatts för olika typer av hot såsom hotfulla uttalanden öga mot öga, telefonsamtal, brev eller vykort, uthängning på internet samt obehagliga besök, förföljelse eller kartläggning. Det finns inga större skillnader mellan kvinnor och män sett till utsatthet under de senaste 12 månaderna.
Figur 20. Andel svarande som utsatts för hot och trakasserier och våld, skadegörelse eller stöld, efter kön, Den norske Forfatterforening, procent
Kommentar: Antal svar = 140.

Scenkonstnärernas utsatthet efter ålder, utländsk bakgrund och yrke

Figur 21 visar andelen scenkonstnärer i Creo som har varit utsatta, uppdelat på ålder. Resultaten skiljer sig beroende på om det är utsatthet någon gång eller under de senaste 12 månaderna som analyseras. Vad gäller hot och trakasserier som har skett någon gång är fördelningen relativt jämn över åldersgrupperna, men åldersgruppen 35–49 år sticker ut något: där har 51 procent någon gång utsatts.
Däremot har den yngsta åldersgruppen, jämfört med den äldsta, i större utsträckning varit utsatt under de senaste 12 månaderna. Det är särskilt utsatthet på internet som sticker ut, där en större andel av de yngre rapporterar att de har utsatts för olika typer av hot via internet.
Figur 21. Andel svarande som utsatts för hot och trakasserier och våld, skadegörelse eller stöld, efter ålder Creo, procent
Kommentar: Svarsgruppen 80+ år redovisas ej på grund för litet antal svarande (<30).
Figur 22 visar utsatthet uppdelat på om de svarande har utländsk bakgrund
Med utländsk bakgrund avses en individ som är född i ett annat land än det land där den bor (Norge), eller som har två föräldrar som är födda i ett annat land än där individen bor. Variabeln differentierar inte mellan vilket land individen eller individens föräldrar är födda i. Personer som inte bor i Norge ingår ej i analysen, men är få till antalet. Antal med utländsk bakgrund = 62, ej utländsk bakgrund = 342.
 eller inte. Resultaten visar att det inte finns några större skillnader mellan de som har utländsk bakgrund och de som inte har det. Det gäller utsatthet för både hot och trakasserier och våld, skadegörelse eller stöld. På grund av ett litet antal svarande i kategorin utländsk bakgrund bör resultaten tolkas med försiktighet.
Figur 22. Andel svarande som utsatts för hot och trakasserier och våld, skadegörelse eller stöld, Creo, efter utländsk bakgrund, procent
En annan bakgrundsfråga som undersökts är anställningsform. Respondenterna fick ange vilken kategori som bäst beskriver deras arbetsförhållanden.
Resultaten visar på tydliga skillnader i utsatthet beroende på anställningsform. Bland de som är tillsvidareanställda har 35 procent någon gång blivit utsatta för hot och trakasserier, och 15 procent för våld, skadegörelse eller stöld. Av egenföretagarna har 44 procent någon gång utsatts för hot och trakasserier, och 22 procent för våld, skadegörelse eller stöld. Motsvarande andel för kombinatörerna är 51 respektive 26 procent. Bland de svarande som är egenföretagare eller kombinatörer finns alltså en större andel utsatta jämfört med bland de som är tillsvidareanställda. På grund av små svarsgrupper har det inte varit möjligt att kolla närmare på olika kategorier av yrken.

Polisanmälan och inställda arrangemang

Av medlemmarna i Creo som har utsatts för hot, våld eller trakasserier under de senaste 12 månaderna har 8 procent polisanmält händelserna. Frågan om huruvida man har polisanmält redovisas inte för DnF. Frågans ställs till de som varit utsatta under de senaste 12 månaderna och antalet i DnF understiger 30 personer.
Inställda arrangemang på grund av risk eller oro för hot, våld eller trakasserier var ovanligt. Endast 2 procent av de svarande i både Creo och DnF har rapporterat att de varit med om inställda uppdrag eller evenemang under de senaste 12 månaderna.

Oro för sig själv eller anhörig de senaste 12 månaderna

Figur 23 visar andelen som under de senaste 12 månaderna har känt oro för att själv bli utsatt för hot, våld eller trakasserier eller att anhöriga ska utsättas.
Bland scenkonstnärerna i Creo har 7 procent känt oro för att själva bli utsatta och 5 procent har oroat sig för att anhöriga ska bli utsatta. Av de svarande författarna i DnF har 10 procent varit oroliga för att själva utsättas, och 9 procent för att anhöriga ska utsättas.
Figur 23. Svar på frågan ”Har du under de senaste 12 månaderna varit orolig för att du själv eller en anhörig ska bli utsatt för hot, våld eller trakasserier som en konsekvens av ditt författarskap eller konstnärskap i det land du bor i?”, Creo och Den norske Forfatterforening, procent
Kommentar: Frågan lyder: ”Har du under de senaste 12 månaderna varit orolig för att du själv eller en anhörig ska bli utsatt för hot, våld eller trakasserier som en konsekvens av ditt författarskap eller konstnärskap i det land du bor i?” Flera svar var möjliga. Figuren redovisar andelen som svarat att de varit oroliga. Antal svar Creo = 403, DnF = 140.

Konsekvenser av utsatthet och/​eller oro

De som har uppgett att de blivit utsatta någon gång under de senaste 12 månaderna eller varit oroliga under samma period fick svara på sju påståenden om konsekvenser.
Figur 24 visar utfallet bland de svarande i Creo som utsatts för hot, våld eller trakasserier de senaste 12 månaderna, eller varit oroliga för att utsättas under samma tidperiod. Av dessa instämmer 51 procent helt eller delvis i påståendet att de har haft behov av stöd eller hjälp som en följd av utsatthet eller oro. Närmare hälften instämmer inte i påståendet. Vidare instämmer 40 procent helt eller delvis i påståendet att de har fått stöd eller hjälp. 23 procent instämmer helt och 12 procent instämmer delvis i påståendet att de har vidtagit säkerhetsåtgärder. En fjärdedel av de som svarat instämmer helt i påståendet att de undvikit att vara synliga i offentliga sammanhang som en följd av utsatthet eller oro.
Figur 24. Inställning till påståenden om konsekvenser av utsatthet och/​eller oro, Creo, procent
Kommentar: Frågan lyder: ”Hur ställer du dig till följande påståenden?”. Skalan går från 1 (Instämmer inte alls) till 5 (Instämmer helt och fullt). Kategorin ”Instämmer delvis” är en sammanslagning av värdena 2, 3 och 4. Antal svar = 91.
För DnF baseras bedömningen av påståendena på svar från 35 medlemmar och resultaten bör därför tolkas med försiktighet. Av svaren framgår att 11 procent instämmer helt och 52 procent instämmer delvis i påståendet att de haft behov av stöd eller hjälp som en följd av utsatthet eller oro (figur 25). 40 procent av de svarande instämmer inte i påståendet att de har fått stöd. Närmare hälften instämmer helt eller delvis i påståendet att de vidtagit säkerhetsåtgärder, och 71 procent instämmer helt eller delvis i påståendet att de undvikit att synas i offentliga sammanhang som en följd av utsatthet eller oro.
Figur 25. Inställning till påståenden om konsekvenser av utsatthet och/​eller oro, Den norske Forfatterforening, procent
Kommentar För frågans lydelse och alternativ, se kommentar i figur 24. Antal svar = 35.
Figur 26 och 27 presenterar resultaten för tre påståenden om konsekvenserna av utsatthet och oro kopplat till yrkesutövandet. 
Drygt hälften av de svarande i Creo instämmer inte i påståendet att utsatthet eller oro har begränsat deras konstnärliga frihet. En nästan lika stor andel instämmer helt eller delvis. Närmare en tiondel kan inte bedöma huruvida utsatthet eller oro stärkt det egna engagemanget eller viljan att uttrycka sig konstnärligt, men över hälften instämmer helt eller delvis i påståendet. I det tredje påståendet, att man har övervägt att lämna eller inte ta sig an ett uppdrag eller ämnesområde på grund av utsatthet eller oro, instämmer 38 procent helt och fullt medan 48 procent inte instämmer alls.
Figur 26. Inställning till påståenden om konsekvenser av utsatthet och/​eller oro kopplat till yrkesutövande, Creo, procent
Kommentar: För frågans lydelse och alternativ, se kommentar i figur 24. Antal svar = 91.
I figur 27 framgår resultaten bland de svarande författarna i DnF. Här instämmer 40 procent inte i påståendet att utsatthet eller oro har begränsat den konstnärliga friheten, medan 57 procent instämmer helt eller delvis. En stor andel av de utsatta instämmer helt i påståendet att deras engagemang eller vilja att uttrycka sig konstnärligt har stärkts (77 procent). 17 procent instämmer inte. En femtedel instämmer helt i påståendet att de övervägt att lämna eller inte ta sig an ett specifikt uppdrag eller ämnesområde som en konsekvens av utsatthet eller oro.
Figur 27. Inställning till påståenden om konsekvenser av utsatthet och/eller oro kopplat till utövande av yrke som konstnär eller författare, Den norske Forfatterforening, procent
Kommentar: För frågans lydelse och alternativ, se kommentar i figur 24. Antal svar = 35.

Bedömning av utvecklingen i Norge under de senaste tre åren

Den sista frågan i detta avsnitt redovisar svaren på frågan om utveckling i Norge vad gäller hot, våld och trakasserier mot konstnärer och författare. En betydande andel av de svarande i båda organisationerna har angivit att de inte vet och gör därmed inte gör någon bedömning (figur 28). 26 procent av de svarande bland Creos medlemmar och 23 procent av de svarande medlemmarna i Den norske Forfatterforening anser att läget är oförändrat. En mycket liten del av de svarande anser att hot, våld och trakasserier har minskat under de senaste tre åren. Bland författarna bedömer en tredjedel att hot, våld eller trakasserier har ökat under denna tidsperiod, medan motsvarande andel bland scenkonstnärerna är lägre, 13 procent.
Figur 28. Uppfattning om utvecklingen av hot, våld och trakasserier riktat mot konstnärer och/eller författare i Norge under de senaste tre åren, Creo och Den norske Forfatterforening, procent
Kommentar: Frågan lyder: ”Hur ställer du dig till följande påstående? Jag upplever att hot, våld och trakasserier riktat mot konstnärer och/eller författare i det land där jag bor under de senaste tre åren:”. Antal svar Creo = 403, DnF = 140.

Sverige: Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Författarförbund

Detta avsnitt redovisar resultaten från två organisationer i Sverige. Sveriges Författarförbund (SFF) är en intresseorganisation för verksamma författare och litterära översättare. Författarförbundet organiserar författare som skriver skön- och facklitteratur för både barn och vuxna, samt litterära översättare inom motsvarande områden. Konstnärernas Riksorganisation (KRO) är en facklig organisation som företräder yrkesverksamma bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare i Sverige.
I detta avsnitt används begreppet ”författare” för att beskriva medlemmar i Sveriges Författarförbund, och ”bildkonstnär” för att beskriva medlemmar i Konstnärernas Riksorganisation. Resultaten baseras på svar från 1 152 medlemmar i Sveriges Författarförbund och 701 medlemmar i Konstnärernas Riksorganisation. Se bilaga A för diskussion om svarsfrekvens och bortfall.

Utsatthet någon gång och de senaste 12 månaderna

Figur 29 visar andelen som någon gång har utsatts för hot, våld eller trakasserier i samband med sitt yrke som bildkonstnär eller författare, samt andelen som har utsatts under de senaste 12 månaderna.
Närmare hälften, 46 procent, av konstnärerna i KRO har någon gång utsatts för hot, våld eller trakasserier, och 12 procent har blivit utsatta under de senaste 12 månaderna. Bland författarna i SFF uppger 36 procent att de någon gång har blivit utsatta, och 12 procent har utsatts under det senaste året.
Figur 29. Andel svarande som utsatts för hot, våld eller trakasserier, Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Författarförbund, procent
Kommentar: Antal svar KRO = 701, SFF = 1 152.

Hot och trakasserier bland konstnärer och författare

I kategorin hot och trakasserier ingår 14 typer av händelser. Nära en tredjedel av de svarande konstnärerna i KRO har någon gång utsatts för hot eller trakasserier, och 9 procent har utsatts under de senaste 12 månaderna (tabell 9). De vanligaste typerna av händelser inkluderar hotfulla uttalanden öga mot öga och sexuella trakasserier (9 procent vardera), samt hot och påhopp via sociala medier (7 procent). Under de senaste 12 månaderna varierar utsattheten mellan 0 och 2 procent för de olika händelserna.
Av de svarande författarna i SFF har 35 procent någon gång utsatts för hot eller trakasserier, och 12 procent har utsatts under de senaste 12 månaderna. Den vanligaste typen av hot och trakasserier är hot och påhopp via sociala medier (16 procent), följt av hotfulla telefonsamtal och hotfulla e-postmeddelanden (9 procent vardera), samt uthängd på internet och hotfulla brev eller vykort (8 procent vardera). Utsattheten under de senaste 12 månaderna är betydligt lägre, med andelen som utsatts för hot eller trakasserier som varierar mellan 0 och 3 procent för de olika händelsetyperna.
Tabell 9. Andel svarande som utsatts för hot eller trakasserier, samtliga och per händelsetyp, Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Författarförbund, procent
 
Konstnärernas Riksorganisation
Sveriges Författarförbund
Utsatt någon gång
Utsatt de senaste 12 månaderna
Utsatt någon gång
Utsatt de senaste 12 månaderna
Hot eller trakasserier
30
9
35
12
Hotfullt uttalande öga mot öga
9
2
7
1
Hotfullt telefonsamtal
5
1
9
1
Hotfullt sms/​mms
3
1
5
1
Hotfullt brev/​vykort
2
0
8
2
Hotfullt e-postbrev
5
1
9
2
Hot/påhopp via sociala medier
7
2
16
6
Sexuella trakasserier
9
1
5
1
Kapat internetkonto (eller skapat falskt i ditt namn)
5
2
5
2
Uthängd på internet
3
1
8
3
Oönskad vara beställd i ditt namn
1
0
2
0
Hotfull "gåva"
1
0
1
0
Blivit olovligen fotograferad/​inspelad
4
1
5
1
Obehagligt besök, förföljelse eller kartläggning
6
2
6
1
Annan form av hot eller trakasserier
4
2
6
2

Utsatt för våld, skadegörelse eller stöld

Tabell 10 visar andelen av de svarande konstnärerna och författarna som har utsatts för våld, skadegörelse eller stöld. I kategorin ingår 7 typer av händelser.
Bland medlemmarna i Sveriges Författarförbund uppger 8 procent att de någon gång har blivit utsatta, medan 1 procent har utsatts under de senaste 12 månaderna. Våld, skadegörelse och stöld förekommer därmed i betydligt mindre utsträckning än hot och trakasserier bland författarna.
För konstnärerna ser situationen annorlunda ut. Här anger 34 procent av de svarande att de någon gång blivit utsatta för våld, skadegörelse eller stöld, och 5 procent har drabbats under de senaste 12 månaderna. Detta beror främst på det är betydligt vanligare bland konstnärer att utsättas för stöld och klotter. Var femte konstnär har någon gång utsatts för stöld. I kategorin annan form av våld, skadegörelse eller stöld, som 10 procent någon gång har utsatts för och 3 procent har utsatts för under de senaste 12 månaderna, har de flesta rapporterat olika typer av incidenter kopplade till skador eller åverkan på konstverk. Våld riktat mot person är mycket ovanligt.
Tabell 10. Andel svarande som utsatts för våld, skadegörelse eller stöld, samtliga och per händelsetyp, Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Författarförbund, procent
 
Konstnärernas Riksorganisation
Sveriges Författarförbund
 
Utsatt någon gång
Utsatt de senaste 12 månaderna
Utsatt någon gång
Utsatt de senaste 12 månaderna
Våld, skadegörelse eller stöld
34
5
8
1
Slag, spark eller liknande
1
0
1
0
Knuff eller liknande
2
1
2
0
Våld med vapen
1
0
1
0
Anlagd brand/​sprängning
0
0
0
0
Klotter
8
1
1
0
Stöld
21
2
2
0
Annan form av våld, skadegörelse eller stöld
10
3
4
1

Utsatthet efter kön, ålder, utländsk bakgrund och yrke

I detta avsnitt redogörs för hur utsattheten ser ut inom olika grupper. De bakgrundsfrågor som ingår är kön, ålder, utländsk bakgrund och yrkesområde.

Utsatthet bland kvinnor och män

Bland de svarande i KRO finns det mycket små skillnader mellan kvinnor och män när det gäller andelen som utsatts, både någon gång och under de senaste 12 månaderna (se figur 30). Kvinnor utsätts dock för sexuella trakasserier i större utsträckning: 11 procent av kvinnorna rapporterar att de har blivit utsatta, jämfört med 1 procent av männen. Samtidigt rapporterar 13 procent av männen att de utsatts för hot öga mot öga, jämfört med 8 procent av kvinnorna.
Figur 30. Andel utsatta för hot och trakasserier eller våld, skadegörelse eller stöld, efter kön, Konstnärernas Riksorganisation, procent
Kommentar: Antal svar = 701.
Bland de svarande författarna i SFF finns det också små skillnader mellan kvinnor och män (figur 31). En något större andel av männen har drabbats av hot och trakasserier, både någon gång och under de senaste 12 månaderna: 38 procent av männen har någon gång utsatts, jämfört med 33 procent av kvinnorna. Denna skillnad beror främst på att män i något större utsträckning än kvinnor har blivit utsatta för hot på sociala medier, har blivit uthängda på internet samt har tagit emot hot via telefon och öga mot öga. När det gäller våld, stöld och trakasserier finns det inga större skillnader mellan könen.
Figur 31. Andel svarande som utsatts för hot och trakasserier och våld, skadegörelse eller stöld, efter kön, Sveriges Författarförbund, procent
Kommentar: Antal svar = 1 152.

Utsatthet bland åldersgrupper

Figur 32 visar utsattheten fördelad på olika åldersgrupper bland de svarande i KRO.  Personer som är äldre har varit yrkesverksamma som konstnärer längre, vilket kan påverka fördelningen mellan åldersgrupper när man ser till de som någon gång varit utsatta. Skillnaderna mellan åldersgrupper är relativt små. Däremot finns det en tendens att de som är yngre i större utsträckning har utsatts för hot eller trakasserier. Detta gäller även för utsatthet under de senaste 12 månaderna, där närmare var femte person mellan 20 och 34 år har drabbats av hot eller trakasserier. Dessa skillnader kan främst kopplas till yngre personers närvaro och synlighet på internet, där hot och uthängning på sociala medier är vanligare bland de yngre. Det bör påpekas att både den äldsta och yngsta åldersgruppen har få svarande (under 50).
Figur 32. Andel svarande som utsatts för hot och trakasserier eller våld, skadegörelse och stöld, efter ålder, Konstnärernas Riksorganisation, procent
Kommentar: Antal svar = 701.
Figur 33 redovisar motsvarande fördelning mellan åldersgrupper bland de svarande författarna. På grund av ett för litet antal svarande ingår inte den yngsta åldersgruppen i analysen. Personer över 80 år är i mindre utsträckning utsatta för hot och trakasserier, vilket framför allt beror på att olika typer av hot på internet hör till de vanligare händelserna som i sin tur oftare drabbar de som är yngre.
Figur 33. Andel svarande som utsatts för hot och trakasserier eller våld, skadegörelse eller stöld, efter ålder, Sveriges Författarförbund, procent
Kommentar: Antal svar = 1 152.
*Åldersgruppen 20–34 år redovisas ej på grund av litet antal svar (under 30).

Utsatthet efter bakgrund

Figurerna 34 och 35 redovisar andelen som någon gång utsatts och andelen som utsatts de senaste 12 månaderna, uppdelat efter bakgrund.
Med utländsk bakgrund avses en individ som är född i ett annat land än det land där den bor (Sverige), eller som har två föräldrar som är födda i ett annat land än där individen bor. Variabeln differentierar inte mellan vilket land individen eller individens föräldrar är födda i. Personer som inte bor i Sverige ingår ej i analysen, men är få till antalet. Sveriges Författarförbund, antal svarande med utländsk bakgrund = 118, ej utländsk bakgrund = 1034. Konstnärernas Riksorganisation, antal svarande med utländsk bakgrund = 69, ej utländsk bakgrund = 632.
 Det finns inga stora skillnader mellan de svarande i KRO som har utländsk bakgrund och de som inte har det (figur 34). Det bör noteras att antal svarande i kategorin med utländsk bakgrund är relativt litet, och resultaten bör därför tolkas med försiktighet.
Figur 34. Andel svarande som utsatts för hot och trakasserier eller våld, skadegörelse eller stöld, efter utländsk bakgrund, Konstnärernas Riksorganisation, procent
Antal svar = 701.
Bland de svarande i SFF finns det något större skillnader (figur 35). 47 procent av de svarande med utländsk bakgrund har utsatts för hot och trakasserier, jämfört med 34 procent av de svarande som är födda i Sverige eller har minst en förälder som är det. Av personer med utländsk bakgrund har 17 procent utsatts för hot och trakasserier de senaste 12 månaderna, jämfört med 11 procent av de som är födda i Sverige eller har minst en förälder som är det.
Figur 35. Andel svarande som utsatts för hot och trakasserier eller våld, skadegörelse eller stöld, efter utländsk bakgrund, Sveriges Författarförbund, procent
Kommentar: Antal svar = 1 152.

Utsatthet bland yrken

Den sista bakgrundsfrågan som behandlas i detta avsnitt är yrkesområde. Med yrkesområde avses den svarandes egen beskrivning av sin huvudsakliga sysselsättning inom konstområdet. Alternativen om fattar de yrken som finns representerade inom respektive organisation.
Figur 36 visar andelen som utsatts bland bildkonstnärer, formkonstnärer och konsthantverkare. En något mindre andel, 22 procent, av konsthantverkarna har utsatts för hot och trakasserier, jämfört med 32 av både bildkonstnärerna och formkonstnärerna. Antalet svarande formkonstnärer är litet (63 svarande) och resultaten bör därför tolkas med försiktighet.
Figur 36. Andel svarande som utsatts för hot och trakasserier eller våld, skadegörelse eller stöld, efter huvudsaklig sysselsättning, Konstnärernas Riksorganisation, procent
Kommentar: Antal svar=701. Kategorierna ”studentmedlem” och ”annat inom konstområdet” redovisas ej på grund av för litet antal svarande (färre än 30).
Andelen som har utsatts varierar mellan olika yrken inom SFF. Detta gäller framför allt kategorin hot och trakasserier, medan det inte finns några stora skillnader i kategorin våld, hot eller skadegörelse (figur 37). Journalister är det yrke där störst andel har utsatts: 54 procent har utsatts någon gång, och 27 procent har drabbats under de senaste 12 månaderna. Författare inom skönlitteratur och facklitteratur har ungefär lika stora andelar utsatta: 41 respektive 44 procent har någon gång utsatts, och 14 respektive 16 procent har drabbats de senaste 12 månaderna. Författare inom barn- och ungdomslitteratur har drabbats av hot och trakasserier i mindre utsträckning än övriga kategorier. Detsamma gäller översättare, där 11 procent har utsatts någon gång, och 2 procent har drabbats de senaste 12 månaderna.
Figur 37. Andel svarande som utsatts för hot och trakasserier eller våld, skadegörelse eller stöld, Sveriges Författarförbund, efter huvudsaklig sysselsättning, procent
Kommentar: Antal svar = 1 152. Kategorierna ”manusförfattare”, ”dramatiker” och ”annat inom författarområdet” redovisas ej på grund av för litet antal svarande (färre än30).

Polisanmälan och inställda arrangemang

Av figur 38 framgår att en femtedel av de svarande i KRO som utsatts under de senaste 12 månaderna har polisanmält någon eller några av de händelser de utsatts för. Motsvarande siffra bland de svarande författarna i Sveriges Författarförbund är 13 procent.
Figur 38. Andel av personer som utsatts de senaste 12 månaderna som polisanmält händelsen eller händelserna, Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Författarförbund, procent
Kommentar: Baseras på de som svarat att de blivit utsatta för någon händelse under de senaste 12 månaderna. Antal svar KRO = 82, SFF = 143.
En möjlig konsekvens av hot, våld och trakasserier är att uppdragsgivare eller arrangörer ställer in uppdrag. Av de svarande författarna anger 3 procent att de har upplevt att uppdrag ställts in på grund av oro eller risk för hot, våld eller trakasserier under de senaste 12 månaderna. Av de svarande konstnärerna uppger 2 procent att de har fått uppdrag eller arrangemang inställda av samma anledning.

Oro för sig själv eller anhörig de senaste 12 månaderna

Figur 39 visar andelen som under de senaste 12 månaderna varit oroliga för att utsättas för hot, våld eller trakasserier eller för att anhöriga ska utsättas. Bland de svarande bildkonstnärerna har 8 procent varit oroliga för att själva utsättas och 4 procent för att anhöriga ska utsättas. Motsvarande andel bland de svarande författarna är 14 procent för att själv bli utsatt, och 8 procent för att anhöriga ska bli utsatta.
Figur 39. Svar på frågan ”Har du under de senaste 12 månaderna varit orolig för att du själv eller en anhörig ska bli utsatt för hot, våld eller trakasserier som en konsekvens av ditt författarskap eller konstnärskap i det land du bor i?”, Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Författarförbund, procent
Kommentar: Frågan lyder: ”Har du under de senaste 12 månaderna varit orolig för att du själv eller en anhörig ska bli utsatt för hot, våld eller trakasserier som en konsekvens av ditt författarskap eller konstnärskap i det land du bor i?” Flera svar var möjliga. Figuren redovisar andelen som svarat att de varit oroliga. Antal svar KRO = 701, SFF = 1 152.

Konsekvenser av utsatthet och/​eller oro

De svarande som angett att de själva blivit utsatta under de senaste 12 månaderna, eller varit oroliga för att utsättas under samma period, får ta ställning till sju påståenden som handlar om konsekvenser av våld, hot och trakasserier.
Figur 40 visar utfallet för konstnärerna i KRO som under de senaste 12 månaderna har blivit utsatta eller varit oroliga för att bli det. En femtedel av de svarande instämmer helt i påståendet att de haft behov av stöd eller hjälp, en tredjedel instämmer delvis och 42 procent instämmer inte alls. Vidare instämmer en tiondel helt och fullt i påståendet att de har fått stöd eller hjälp, och en tredjedel instämmer delvis. Var tionde svarande har ingen uppfattning. 32 procent instämmer delvis, och 14 procent instämmer helt i påståendet att de vidtagit säkerhetsåtgärder. En annan konsekvens för de som utsatts är att 48 procent instämmer helt eller delvis i påståendet att de undvikit att vara synliga i offentliga sammanhang eller medier som en följd av utsatthet eller oro. Omkring hälften instämmer inte alls i detta påstående.
Figur 40. Inställning till påståenden om konsekvenser av utsatthet och/​eller oro, Konstnärernas Riksorganisation, procent
Kommentar: Frågan lyder: ”Hur ställer du dig till följande påståenden?”. Skalan går från 1 (Instämmer inte alls) till 5 (Instämmer helt och fullt). Kategorin ”Instämmer delvis” är en sammanslagning av värdena 2, 3 och 4. Antal svar = 136.
Figur 41 visar fördelningen bland de svarande författarna i Sveriges Författarförbund. Av författarna instämmer 12 procent helt i påståendet att de haft behov av stöd eller hjälp som en följd av utsatthet eller oro. 40 procent instämmer delvis. Vidare svarar 7 procent att de instämmer helt i påståendet att de har fått stöd eller hjälp i samband med utsatthet eller oro. En något större andel, 17 procent, instämmer helt i påståendet att de vidtagit säkerhetsåtgärder. 36 procent instämmer delvis, och 43 procent instämmer inte alls. En majoritet av de som utsatts under de senaste 12 månaderna, 54 procent, instämmer helt eller delvis i påståendet att de som en följd av utsatthet eller oro undvikit att synas i offentliga sammanhang. Samtidigt är det, likt för övriga påståenden, en relativt stor andel (42 procent) som inte instämmer i påståendet alls.
Figur 41. Inställning till påståenden om konsekvenser av utsatthet och/eller oro, Sveriges Författarförbund, procent
Kommentar: För frågans lydelse och alternativ, se kommentar i figur 24. Antal svar=288.
Figur 42 och 43 visar resultaten för tre påståenden om konsekvenserna av utsatthet och oro kopplat till yrkesutövandet.
En tredjedel av de svarande konstnärerna i KRO instämmer inte i påståendet att utsatthet eller oro har begränsat deras konstnärliga frihet (figur 42). Samtidigt instämmer närmare hälften delvis, och 15 procent instämmer helt. En ännu större andel, 24 procent, instämmer helt i påståendet att upplevelser av hot, våld eller trakasserier har stärkt deras engagemang och vilja att uttrycka sig konstnärligt. Bland de utsatta konstnärerna finns således både uppfattningen att utsatthet eller oro lett till en begränsning av den konstnärliga friheten, och att det har inneburit ett ökat engagemang eller vilja att uttrycka sig konstnärligt. I det tredje påståendet, att man har övervägt att lämna eller inte ta sig an ett uppdrag eller ämnesområde på grund av utsatthet eller oro, instämmer 13 procent helt och fullt medan 36 procent instämmer delvis.
Figur 42. Inställning till påståenden om konsekvenser av utsatthet och/eller oro kopplat till utövande av yrke som konstnär eller författare, Konstnärernas Riksorganisation, procent
Kommentar: För frågans lydelse och alternativ, se kommentar i figur 24. Antal svar = 136.
Av de svarande författarna som utsatts för hot, våld eller trakasserier under de senaste 12 månaderna, svarar 63 procent att de instämmer helt eller delvis i påståendet att utsatthet eller oro har begränsat den konstnärliga friheten. Närmare en tredjedel instämmer inte. En något större andel, 72 procent, instämmer helt eller delvis i att utsatthet eller oro har stärkt engagemanget och viljan att uttrycka sig konstnärligt; av dessa instämmer närmare en fjärdedel helt. Slutligen instämmer 15 procent av författarna helt i påståendet att de har övervägt att inte ta sig an ett specifikt uppdrag som en konsekvens av utsatthet eller oro. 40 procent instämmer delvis, och en lika stor andel instämmer inte.
Figur 43. Inställning till påståenden om konsekvenser av utsatthet och/eller oro kopplat till utövande av yrke som konstnär eller författare, Sveriges Författarförbund, procent
Kommentar: För frågans lydelse och alternativ, se kommentar i figur 24. Antal svar = 288.

Bedömning av utvecklingen i Sverige under de senaste tre åren

Figur 44 visar bedömningen av utvecklingen av hot, våld och trakasserier i Sverige under de senaste tre åren. Bland de svarande författarna i SFF är det 44 procent som inte har någon uppfattning. En relativt stor andel, närmare 40 procent, bedömer att hot, våld och trakasserier har ökat under de senaste tre åren, och 5 procent att det har ökat kraftigt. 12 procent bedömer att utvecklingen är oförändrad, medan 1 procent ser en minskning.
Över hälften, 56 procent, av de svarande konstnärerna i KRO har ingen uppfattning i frågan. 30 procent bedömer att våld, hot och trakasserier har ökat eller ökat kraftigt, medan 13 procent menar att det varit oförändrat. Endast 1 procent uppfattar att hot, våld och trakasserier riktat mot konstnärer eller författare har minskat under de senaste tre åren.
Figur 44. Uppfattning om utvecklingen av hot, våld och trakasserier riktat mot konstnärer och/​eller författare i Sverige under de senaste tre åren, Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Författarförbund, procent
Kommentar: Frågan lyder: ”Hur ställer du dig till följande påstående? Jag upplever att hot, våld och trakasserier riktat mot konstnärer och/eller författare i det land där jag bor under de senaste tre åren:”. Antal svar KRO = 701, SFF = 1 152.

Sammanfattning av resultat om utsatthet

I detta avsnitt sammanfattas resultaten och övergripande mönster beskrivs, med fokus på skillnader och likheter mellan organisationer och yrkesgrupper.
Resultaten visar att en betydande andel av de konstnärer och författare som deltog i enkätundersökningarna någon gång har blivit utsatta för hot, våld eller trakasserier. Rapporterad utsatthet någon gång varierar mellan 36 och 61 procent beroende på organisation. Andelen som uppger att de blivit utsatta under de senaste 12 månaderna varierar mellan 10 och 25 procent. Medlemmar i DAF framträder särskilt i detta avseende, då 25 procent rapporterar att de utsatts under det senaste året, medan motsvarande andel för övriga organisationer ligger mellan 10 och 16 procent.
Tabell 11. Andel svarande som utsatts, någon gång och de senaste 12 månaderna, procent
Organisation
Land
Område
Utsatt någon gång
Utsatt senaste 12 månaderna
Creo
Norge
Scenkonst
47
10
Dansk Artist Forbund
Danmark
Scenkonst
61
25
Billedkunstnernes Forbund
Danmark
Bildkonst
50
15
Konstnärernas Riksorganisation
Sverige
Bildkonst
46
12
Samband Íslenskra Myndlistarmanna
Island
Bildkonst
43
10
Den norske Forfatterforening
Norge
Författare
45
16
Sveriges Författarförbund
Sverige
Författare
36
12
Rithöfundasamband Íslands
Island
Författare
41
12
De skillnader som finns vad gäller andelen som utsatts kan sannolikt delvis förklaras av att organisationerna representerar olika yrkesgrupper och inriktningar. Även bland dem som organiserar samma yrkeskategori, som scenkonstnärer, kan yrkesrepresentationen variera. Den danska organisationen DAF representerar exempelvis många frilansande artister och egenföretagare, medan den norska organisationen Creo till stor del representerar anställda musiker verksamma på musikinstitutioner. I vissa fall finns det dock fler likheter, vilket ger bättre förutsättningar för jämförelser mellan organisationer inom samma område. De tre organisationer som delar i enkätundersökningen och som samlar bildkonstnärer har en liknande sammansättning av bildkonstnärer, konsthantverkare och formkonstnärer.

Skillnader mellan olika typer av händelser

I tabell 12 sammanfattas andelen som uppgett att de utsatts för hot eller trakasserier samt våld, stöld eller skadegörelse under de senaste 12 månaderna, uppdelat per organisation.  Hot och trakasserier var vanligare än våld, stöld och skadegörelse i alla organisationer. Särskilt framträdande är utsattheten bland medlemmarna i DAF, där 24 procent rapporterade att de utsatts för hot eller trakasserier under den senaste tolvmånadersperioden. Bland bildkonstnärsorganisationerna noteras att våld, skadegörelse eller stöld är något vanligare bland medlemmarna, med cirka 4–5 procent som rapporterat sådana händelser.
Tabell 12. Andel svarande som utsatts de senaste 12 månaderna, per organisation och typer av händelser, procent
Creo
DAF
BKF
KRO
SÍM
DnF
SFF
RSÍ
Scen­konst
Scen­konst
Bild­konst
Bild­konst
Bild­konst
För­fattare
För­fattare
För­fattare
Hot eller trakasserier
15
24
13
9
7
9
12
12
Våld, skadegörelse eller stöld
2
4
4
5
5
1
1
1
Tabell 13 visar andelen som någon gång har utsatts i relation till sitt yrke som konstnär eller författare. Tabellen visar andelen som utsatts för händelser inom de två kategorierna hot eller trakasserier samt våld, stöld eller skadegörelse. Dessutom lyfts specifika händelsetyper fram för att ge en tydligare bild av de händelser som kan bidra till att förklara skillnaderna mellan grupperna.
Tabell 13. Andel svarande som utsatts någon gång, per organisation och typer av händelser, procent
Creo
DAF
BKF
KRO
SÍM
DnF
SFF
RSÍ
Scen­konst
Scen­konst
Bild­konst
Bild­konst
Bild­konst
För­fattare
För­fattare
För­fattare
Hot eller trakasserier
42
51
36
30
33
45
35
40
Hotfullt uttalande öga
mot öga
17
17
11
9
11
12
7
11
Hot/påhopp via sociala medier
6
13
5
7
5
11
16
16
Sexuella trakasserier
16
20
13
9
14
12
5
12
Våld, skadegörelse eller stöld
20
32
34
34
28
12
8
9
Stöld
13
21
20
21
20
5
2
1
Annan form av våld, skadegörelse eller stöld
4
13
6
10
9
4
4
4
För författarna var hot och trakasserier de vanligaste typerna av händelser, där hot och påhopp via sociala medier och internet dominerar. Författare från samtliga tre författarorganisationer som deltog i undersökningen tillhör de grupper som i störst utsträckning har utsatts för hot och påhopp på sociala medier, liksom andra typer av hot på internet, såsom hotfulla e-postmeddelanden och att ha blivit uthängda på internet.
Bland de scenkonstorganisationer som deltog framgår det att sexuella trakasserier, hotfulla uttalanden öga mot öga och stöld var de vanligaste typerna av händelser. Jämfört med svaren från övriga organisationer är sexuella trakasserier särskilt framträdande: 16 procent av medlemmarna i Creo och 20 procent av medlemmarna i Dansk Artist Forbund har någon gång blivit utsatta.
Stöld och skadegörelse var mest förekommande bland bildkonstnärerna. Ungefär en femtedel av medlemmarna i danska BKF, svenska KRO och isländska SÍM rapporterade att de någon gång råkat ut för stöld. Skadegörelse, som delvis faller under kategorin ”annan form av våld, stöld eller skadegörelse,” var också en vanligt förekommande händelse bland bildkonstnärerna.

Skillnader mellan olika grupper

I enkäten ingick ett antal bakgrundsfrågor. Nedan sammanfattas resultaten baserat på dessa. För flera organisationer gjorde antalet svarande det omöjligt att analysera resultaten i underkategorier, såsom olika åldersgrupper.

Utsatthet varierar mellan yrkesgrupper

Utsattheten varierar mellan olika yrkesgrupper. Som vi tidigare har konstaterat finns det skillnader mellan de deltagande organisationerna, vilket sannolikt kan härledas till de olika yrkena och kulturområdenas karaktär. Ju mer offentlig synlighet och kontakt med allmänheten eller publiken, desto större är risken för att bli utsatt. Detta gäller även när vi undersöker utsatthet fördelat på olika yrken som finns representerade i respektive organisationerna. I vissa fall kan dock analyser inte genomföras på grund av för små grupper av svarande. Bland de tendenser som har observerats är att översättare och barnboksförfattare inom SFF är mindre utsatta än journalister och författare av skön- och facklitteratur. Inom scenkonstorganisationen DAF finns det också skillnader mellan yrken, där sångarna i större utsträckning är utsatta jämfört med musikerna.

Kvinnors och mäns utsatthet skiljer sig åt

Sammanfattningsvis finns det vissa skillnader mellan kvinnor och män när det gäller andelen som utsatts, men dessa skillnader är generellt sett små. Kvinnor och män utsattes alltså för hot, våld eller trakasserier i ungefär lika stor utsträckning, vilket också stämmer överens med tidigare kunskap. Däremot, som även tidigare studier har bekräftat, finns det större underliggande skillnader när man ser till olika typer av händelser. Även om det finns undantag mellan organisationerna, visar en samlad bild att kvinnor inom scenkonstorganisationerna är bland de mest utsatta för hot och trakasserier. För övriga organisationer var andelen som utsatts för hot eller trakasserier relativt likartad. Sexuella trakasserier utgör den vanligast förekommande händelsen för kvinnor i samtliga organisationer, med undantag för en. Mellan 8 och 29 procent av kvinnorna i de svarande organisationerna har någon gång utsatts för sexuella trakasserier. Männens utsatthet för hot och trakasserier kännetecknas istället av direkta hot ansikte mot ansikte, att bli uthängda på internet och hot via sociala medier.

Yngre drabbas mer av hot och trakasserier än äldre

För fyra organisationer har vi delat upp andelen utsatta i olika ålderskategorier. Äldre personer, som sannolikt har varit yrkesverksamma längre, rapporterar oftare en större utsatthet jämfört med yngre. Resultaten gällande utsatthet under de senaste 12 månaderna indikerar att yngre individer i större utsträckning har blivit utsatta för hot och trakasserier. Dessa skillnader kan främst kopplas till yngre personers närvaro och synlighet på internet, där en stor del av hoten och trakasserierna äger rum.

Små svarsgrupper med utländsk bakgrund

Det är svårare att sammanfatta hur situationen ser ut beroende på bakgrund, och resultaten från de tre organisationer som tillåtit analyser bör tolkas med försiktighet på grund av små svarsgrupper. Dessutom är kategorin utländsk bakgrund bred och specificerar inte vilket land eller område personen har sin bakgrund ifrån. För två av organisationerna, Creo och KRO, finns det inga större skillnader mellan de som har utländsk bakgrund och de som inte har det. Detta gäller både utsatthet någon gång och under de senaste 12 månaderna. I SFF, å sin sida, har författare med utländsk bakgrund i högre grad blivit utsatta för hot och trakasserier, såväl någon gång som under de senaste 12 månaderna.
Nordiska ministerrådet I www.norden.org/publikationer I pub@norden.org