Inledning

Den konstnärliga friheten värderas högt och är ett centralt ideal i de nordiska ländernas kulturpolitik och inom det nordiska kulturpolitiska samarbetet (se Meld. St. 22, 2023; Ministry of Education and Culture, 2017; Ministry of Education, Science and Culture, 2013; Nordiska ministerrådet, 2020; Prop. 2009/10:3). En viktig del i detta är konstnärers och författares möjligheter att verka fritt, utan risk för hot, våld och trakasserier. Dock visar tidigare rapporter att hot, våld och trakasserier utgör ett problem även för konstnärer och författare i de nordiska länderna. Detta har lett till att konstnärer har ägnat sig åt självcensur, avstått från att ta sig an vissa ämnen och undvikit offentliga framträdanden (se t.ex. Konstnärsnämnden, 2017; Myndigheten för kulturanalys, 2016; Slaatta & Okstad, 2021).

Förutom att hot, våld och trakasserier mot konstnärer och författare utgör ett allvarligt problem i relation till den enskildes arbetssituation, innebär detta också ett större demokratiproblem. Fri konst och kultur, precis som fri journalistik, fri politisk debatt och medborgerlig yttrandefrihet, är centrala delar i ett vitalt demokratiskt samhälle. Samtidigt är kunskapen om förekomsten av hot, våld och trakasserier mot konstnärer och författare begränsad i flera nordiska länder, exempelvis Danmark, Finland och Island. De större undersökningar som har genomförts, till exempel i Sverige, är nästan tio år gamla.

I denna rapport presenteras resultaten av enkätundersökningar som genomförts av Kulturanalys Norden i samarbete med åtta organisationer som representerar konstnärer och författare i de nordiska länderna. Med hjälp av tidigare studier som grund och nya insamlade data bidrar denna rapport till kunskapen om situationen för konstnärer och författare i Norden.

Syfte och frågeställningar

Undersökningens syfte är att kartlägga förekomsten av hot, våld och trakasserier mot konstnärer och att undersöka om det finns grupper av konstnärer och författare som är särskilt utsatta. Syftet är också att beskriva konsekvenserna av hot, våld och trakasserier för de konstnärer och författare som utsätts för hot, våld eller trakasserier. Rapporten utgår från följande frågeställningar:

I vilken utsträckning utsätts konstnärer och författare för hot, våld och trakasserier relaterade till deras yrkesutövande?
Finns det skillnader i utsatthet mellan konstnärer och författare utifrån kön, ålder samt inom olika konst- och kulturområden?
Vilka konsekvenser får hot, våld och trakasserier för konstnärer och författare i deras yrkesutövande?

Undersökningens genomförande

För att undersöka förekomsten av hot, våld och trakasserier mot konstnärer och författare genomfördes åtta enkätundersökningar i februari 2024. Bilaga A innehåller en närmare beskrivning av population, enkät och insamlingsförfarande.

Åtta konstnärsorganisationer i Danmark, Island, Norge och Sverige

Enkätundersökningarna riktades till medlemmar i åtta organisationer som representerar yrkesverksamma konstnärer och författare (se tabell 1). I undersökningen ingick två organisationer från: Danmark, Island, Norge och Sverige. De organisationer som deltog i enkätundersökningarna representerar antingen bildkonstnärer, scenkonstnärer eller författare.

Tabell 1. Organisationer som deltog i undersökningen

Namn	Land	Område
Billedkunstnernes Forbund	Danmark	Bildkonstnärer
Dansk Artist Forbund	Danmark	Scenkonstnärer
Rithöfundasamband Íslands	Island	Författare
Samband Íslenskra Myndlistarmanna	Island	Bildkonstnärer
Creo	Norge	Scenkonstnärer
Den norske Forfatterforening	Norge	Författare
Konstnärernas Riksorganisation	Sverige	Bildkonstnärer
Sveriges Författarförbund	Sverige	Författare

Av praktiska skäl var det nödvändigt att göra ett urval av organisationer. Konstnärer och författare är organiserade i flera olika organisationer i de nordiska länderna, men strukturen varierar mellan länderna. Exempelvis är författare i Sverige huvudsakligen medlemmar i Sveriges Författarförbund, medan författare i Norge är uppdelade i olika förbund för skönlitteratur, facklitteratur samt barn- och ungdomslitteratur.

Valet av organisationer grundades, förutom på praktiska möjligheter till samverkan, på organisationernas storlek och möjligheten att inkludera alla tre yrkesgrupper: bildkonstnärer, scenkonstnärer och författare.

Det saknas samlad kunskap om antalet yrkesverksamma konstnärer och författare i de nordiska länderna. Resultaten som presenteras i rapporten är inte möjliga att generalisera till hela gruppen konstnärer och författare i Norden.

Finland, Färöarna, Grönland och Åland

Trots flera kontakter har Kulturanalys Norden inte kunnat etablera samarbete med någon organisation i Finland. För att få tillgång till ny kunskap från Finland har Kulturanalys Norden samarbetat med det kulturpolitiska forskningscentrumet Center for Cultural Policy Research (Cupore) och tagit del av datamaterial från enkätundersökningen Arts and Culture Barometer.

Det finns ett fåtal organisationer som representerar konstnärer eller författare på Färöarna, Grönland och Åland. Efter kontakter med de organisationer som Kulturanalys Norden har kunnat identifiera konstaterades att dessa var för små i termer av medlemsantal och att det fanns en risk för röjande av enskild.

Enkätdesign

Arbetet med att ta fram enkäten påbörjades under hösten 2023. Enkäten togs fram i samråd med deltagande organisationer, personer från relevanta myndigheter och forskare i de nordiska länderna. Den bygger i stor utsträckning på den enkät som användes i Myndigheten för kulturanalys rapport Hotad kultur (Myndigheten för kulturanalys, 2016).

Den enkät som togs fram för denna rapport var en webbenkät som består av totalt 18 frågor (se avsnittet ”Enkätfrågor” i bilaga A) som delas upp i tre frågeblock:

bakgrundsfrågor
frågor om utsatthet för hot, våld och trakasserier (21 typer av händelser)
frågor om upplevelser och uppfattningar om hot, våld och trakasserier.

Enkäten översattes till danska, isländska, norska, svenska och engelska.

Svarande och bortfall

Totalt svarade 3 184 konstnärer och författare på de åtta enkätundersökningarna. Svarsfrekvensen varierade mellan de olika organisationerna (se tabell 2). Den högsta svarsfrekvensen var 34 procent för Sveriges Författarförbund, medan den lägsta var 4 procent för Creo.

Tabell 2. Deltagande organisationer, antal tillfrågade och svarande i enkätundersökningarna

Namn	Land	Område	Antal medlemmar	Antal e-post	Antal svar	Svars-frekvens (%)
Billedkunstnernes Forbund	Danmark	Bildkonstnärer	2 100	1 895	263	14
Dansk Artist Forbund	Danmark	Scenkonstnärer	1 401	1 289	183	14
Rithöfundasamband Íslands	Island	Författare	687	647	138	21
Samband Íslenskra Myndlistarmanna	Island	Bildkonstnärer	960	926	204	22
Creo*	Norge	Scenkonstnärer	10 930	10 340	403	4
Den norske Forfatterforening	Norge	Författare	760	730	140	19
Konstnärernas Riksorganisation	Sverige	Bildkonstnärer	3 191	3 175	701	22
Sveriges Författarförbund	Sverige	Författare	3 552	3 421	1 152	34

Kommentar: Antal medlemmar baseras på uppgifter från januari 2024. Antal svar avser fullständigt besvarade enkäter. Svarsfrekvens avser andelen av de som fick enkätundersökningen som skickade in en fullständig enkät.

*) Bland medlemmarna i Creo finns ett okänt antal medlemmar som inte ingår i populationen. På grund av begränsningar i medlemssystemet fick enkäten skickas ut till samtliga medlemmar. Bland de svarande har 10 procent i yrken som hamnar utanför undersökningens population.

En möjlig orsak till den låga svarsfrekvensen är att enkätundersökningarna administrerades via organisationerna, som regelbundet skickar ut information, nyhetsbrev och olika slags undersökningar. Flera organisationer uttryckte oro för att det fanns en enkättrötthet bland medlemmarna innan undersökningen skickades ut.

Det stora bortfallet innebär att skattningarna är behäftade med större osäkerhet. Enskilda resultat och skattningar bör därför tolkas med försiktighet. Ett stort bortfall innebär inte nödvändigtvis att det är omöjligt att generalisera resultaten. Problemet uppstår om bortfallet är systematiskt och relaterat till det som ska mätas. I denna undersökning kan man anta att de som har blivit utsatta är mer benägna att svara, eftersom de anser att det är en viktig fråga. Det skulle leda till att andelen utsatta överskattas. Å andra sidan kan det vara så att utsatta konstnärer och författare deltar i mindre utsträckning eller rent av lämnar yrket. Det skulle innebära att utsattheten bland konstnärer och författare underskattas. I bilaga A finns en mer utförlig diskussion om bortfall.

Begrepp och definitioner

I rapporten används begreppen konstnär och författare för att i bredare bemärkelse beskriva de kategorier av kulturskapare som ingått i enkätundersökningarna. Enkätundersökningarna har skickats ut till tre yrkesgrupper: bildkonstnärer, scenkonstnärer och författare. Inom varje yrkesgrupp ryms flera olika yrken och inriktningar.

Begreppen hot, våld och trakasserier avser i denna rapport 21 olika händelser. I redovisningen av resultaten används ofta två kategorier: hot och trakasserier, samt våld, stöld och skadegörelse.

En individ räknas som utsatt för hot och trakasserier om denne, i samband med sin yrkesroll som författare eller konstnär, har blivit utsatt för någon av följande händelser:

hotfullt uttalande öga mot öga
hotfullt telefonsamtal
hotfullt sms/mms
hotfullt brev/vykort
hotfullt e-postbrev
hot/påhopp via sociala medier
sexuella trakasserier
kapat internetkonto (eller skapat falskt i ditt namn)
uthängd på internet
oönskad vara beställd i ditt namn
hotfull "gåva"
blivit olovligen fotograferad/inspelad
obehagligt besök, förföljelse eller kartläggning
annan form av hot eller trakasserier.

En individ räknas som utsatt för våld, stöld och skadegörelse om personen, i samband med sin yrkesroll som författare eller konstnär, har blivit utsatt för någon av följande händelser:

slag, spark eller liknande
knuff eller liknande
våld med vapen
anlagd brand/sprängning
klotter
stöld
annan form av våld, skadegörelse eller stöld.

Det görs ingen avgränsning mellan lagliga och olagliga händelser, även om vissa händelsetyper kan ha en juridisk betydelse och kan kopplas till relevant lagstiftning i de nordiska länderna. Händelserna baseras dock inte strikt på brottsrubriceringar eller på vad som kan klassificeras som ett brott, vilket varierar mellan de olika länderna.

Se till exempel Bladini (2017) för en beskrivning av de rättsliga regleringarna i Norden kring hat, hot och andra kränkningar.

Därför omfattar begreppet utsatthet inom ramen för denna rapport en rad olika händelser snarare än enbart utsatthet för brott.

Händelserna som ingår i enkäten specificerar inte om förövaren eller avsändaren är interna eller externa. Det går därför inte att avgöra om förövaren eller avsändaren tillhör samma verksamhet som den svarande, exempelvis en kollega.

Disposition

Efter detta inledande kapitel följer i kapitel två en översikt av tidigare kunskap om hot, våld och trakasserier riktade mot konstnärer, författare och andra yrkesgrupper verksamma i det offentliga samtalet. I kapitlet presenteras även specialbearbetat material som bygger på enkätundersökningen Arts and Culture Barometer som genomförts av Cupore.

I det tredje kapitlet redovisas resultaten från enkätundersökningarna där varje avsnitt presenterar resultaten från de två deltagande organisationerna i respektive land. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av resultaten och beskriver likheter och olikheter mellan yrkesgrupper och länder.

Rapporten avslutas med en presentation av de huvudsakliga slutsatserna samt identifierade kunskapsbehov kring hot, våld och trakasserier riktade mot konstnärer och författare.