Referenser

Analyse & Tal och KVINFO. (2022). Hvorfor er der så få kvinder i musikken? En undersøgelse af køns betydning for udøvende og skabende musikere. Köpenhamn: Analyse & Tal och KVINFO.

Anttila, A. (2019). Tyttöhän soittaa kuin mies! Kuinka vahvistaa taide- ja kulttuurialan tasa-arvoa ja työhyvinvointia?. Cupore webpublications 55. Helsingfors: Cupore.

Bjørgo, T., Thomassen, G., Strype, J. (2021). Trakassering og trusler mot politikere: en spørreundersøkelse blant medlemmer av Stortinget, regjeringen og sentralstyrene i partiene og ungdomspartiene. PHS Forskning; 2021:1. Politihøgskolen.

Björkenfeldt, O. (2024). Online harassment against journalists: A socio-legal and working-life study of the challenges and impacts in Swedish journalism [Doctoral thesis (compilation), Department of Sociology of Law]. Lund University (Media-Tryck).

Bladini, M. (2017). Hot och hat på nätet. En kartläggning av den rättsliga regleringen i Norden från ett jämställdhetsperspektiv. Göteborg: Nordisk information för kunskap om kön, NIKK.

Brax, D. (2022). Delrapport: Hot och hat mot forskare och lärare i svensk högskolesektor. Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning.

Brottsförebyggande rådet, Brå. (2019). Hot och kränkningar på internet. Kortanalys 6/2019. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, Brå. (2023). Politikernas trygghetsundersökning 2023. Rapport 2023:14. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Bråten, M., Svalund, J. (2018). Seksuell trakassering innen film-, TV-, scene-, musikk- og spillfeltet. Fafo-rapport 2018:39. Oslo: Fafo.

Dansk Artist Forbund. (2022). Artister står bag #stophadbeskeder. Hämtad 2024-06-12, från https://www.artisten.dk/nyheder-artikler/.

Den Norske Forlaggerforening. (2021). Undersøkelse om seksuell trakassering i bokbransjen. https://forleggerforeningen.no/wp-content/uploads/2021/01/Rapport-Seksuell-trakassering-bokbransjen-19-januar-2021-korrekturlest.pdf

Eriksson Almgren, T., Ekblad, M., & Sjörén, T. (2017). Hot mot kvinnliga opinionsbildare. Kantar Sifo. Beställd av: Tidningsutgivarna.

Florén, T. (2022). Hot och hat mot svensk scenkonst. Interkulturellt utvecklingscentrum Dalarna: Rapport nummer 15. Falun: Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Ljud- och musikproduktion.

Grimsmo, A., & Heen, H. (2013). Journalistundersøgelsen 2012. Oslo: Arbeidsforskningsinstituttet.

Helavuori, H. & Karvinen, M. (2019). Valta, vastuu, vinoumat: Tasa-arvo ja yhdenvertaisuus esittävissä taiteissa. Teatterin tiedotuskeskus TINFO.

Hirvi-Ijäs, M., Renko, V., Leppänen, A., Lahtinen, Sokka, S. (2023). As an Artist in Finland. Helsingfors: Center for Cultural Policy Research Cupore.

Idås, T. (2021). Trakassering, trusler og vold mot jouranlister og redaktörer. Norsk Journalistlag. https://www.nj.no/wp-content/uploads/2021/08/Trusselrapport-2012-2021.pdf.

Inklusiiv Oy. (2022). Raportti: Kysely yhdenvertaisuudesta musiikkialalla. Helsinki: Muusikkojen liitto, Suomen Musiikintekijät, Music Finland, Musiikin edistämissäätiö, Gramex, Musiikkituottajat, Suomen Jazzliitto, Suomen Musiikkikustantajat, Suomen Sinfoniaorkesterit, Suomen Säveltäjät, Teosto.

Ipsos. (2019). Hat og trusler mot folkevalgte. Oslo: Kommunesektorens organisasjon.

Ipsos. (2023). Hat og trusler mot folkevalgte. Oslo: Kommunesektorens organisasjon.

Jaakola, M. (2022). My work opportunities depend on how much I can take. Inappropriate behavior and harassment in the cultural domain in Finland. Helsinki: University of the Arts.

Justitsministeriet. (2020a). Ytringsfrihedens rammer og vilkår i Danmark Betænkning afgivet af Ytringsfrihedskommissionen Del 2. Betænkning nr. 1573. Köpenhamn: Justitsministeriet.

Justitsministeriet. (2020b). Ytringsfrihed i Danmark: En undersøgelse af danskernes holdninger til og oplevelser med ytringsfrihed. Köpenhamn: Justitsministeriet.

Kleppe, B., Røyseng, S. (2016). Sexual harassment in the Norwegian theatre world. The Journal of Arts Management, Law, and Society, 46:5, 282-296.

Konstnärsnämnden. (2017). Konstnärers arbetsmiljö: Resultat av en enkätundersökning från 2016 ställd till konstnärer inom områdena bild och form, dans, film, musik, ord och teater.

Konstnärsnämnden och Myndigheten för kulturanalys. (2022). Yrkesverksamma konstnärer i SCB:s register. En metodstudie utifrån yrkes- och näringskoder.

Konstnärsnämnden och Myndigheten för kulturanalys. (2024). Hur ser inkomsterna ut för konstnärligt yrkesverksamma? En pilotstudie om inkomster utifrån yrkes- och näringskoder.

Knuutila, A., Kosonen, H., Saresma, T., Haara, P., Pöyhtäri, P. (2019). Publikationsserie för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, 2019:57.

Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer. (2020). Vi sluter oss inåt – En kartläggning av hat och hot mot Sveriges ungdomsrörelse. Stockholm: LSU - Sveriges ungdomsorganisationer.

Löfgren Nilsson, M. (2017). Journalisternas trygghetsundersökning: Journalisters utsatthet under 2016. Arbetsrapport nr 75. Göteborg: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet.

Löfgren Nilsson, M. & Örnebring, H. (2016). Journalism under threat: Intimidation and harassment of Swedish journalists. Journalism Practice, 10(7), 880–890. https://doi.org/10.1080/17512786.2016.1164614

Meld. St. 22. (2023). Kunstnarkår. Melding til Stortinget (2022–2023). Det Kongelege Kultur- og Likestillingsdepartementet.

Ministry of Education and Culture. (2017). Strategy for Cultural Policy 2025.

Ministry of Education, Science and Culture. (2013). National Cultural Policy Iceland.

Myndigheten för kulturanalys. (2016). Hotad kultur? En undersökning om hot, trakasserier och våld mot konstnärer och författare i Sverige. Rapport 2016:3.

Myndigheten för kulturanalys. (2017). Utsatta museer? En kartläggning av skadegörelse, våld och hot mot museer i Sverige. Kort om kultur 2017:1.

MUCF. (2022). Kartläggning av hot och hat mot det civila samhället. Växjö: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Mølster, R. (2015). Hat og trusler mot journalister i Skandinavia. I I. Wadbring & R. Mølster (Red.), Hets och hat online – hur journalistiken och yttrandefriheten utmanas i Norden, 37(3-4), 57–62. Göteborg: Nordicom.

Nadim, M. & Fladmoe, A. (2021). Silencing Women? Gender and Online Harassment. Social Science Computer Review, 39(2), 245–258.

Nordiska ministerrådet. (2020). Konst och kultur – drivkraften för hållbar utveckling i Norden. Kulturpolitiska samarbetsprogram 2021–2024.

Operate. (2018). Chikane, Trusler, Hærværk Og Vold Mod Kommunalbestyrelses- Og Regionrådsmedlemmer. Köpenhamn: Operate.

Paanetoja, J. (2018). Häirintä ja muu epäasiallinen kohtelu elokuva- ja teatterialalla: Selvitysraportti. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 31/2018.

Proposition 2009/10:3. Tid för kultur.

Pulkkinen, M. & Salonen A. (2017). Taiteilija-lehden kysely paljastaa seksuaalisen häirinnän kuvataiteessa. Hämtad 2024-10-06 från https://taiteilijalehti.fi/taiteilija-lehden-kysely-paljastaa-seksuaalisen-hairinnan-kuvataiteessa.

Pöyhtäri, R., Haara, P. & Raittila, P. (2013). Vihapuhe sananvapautta kaventamassa. Tampere University Press.

Reestorff, C. M. (2020). Grænseoverskridende adfærd. Diskrimination, chikane, uønsket seksuel opmærksomhed, vold og magtmisbrug i film-, tv- og scenekunstbranchen. Aarhus Universitet.

Ruusuvirta, M., Lahtinen, E., Rensujeff, K. & Leppänen, A. (2023). Taiteen ja kulttuurin barometri 2022. Taiteilijoiden työhyvinvointi. Cuporen verkkojulkaisuja 72. Helsingfors: Center for Cultural Policy Research Cupore.

Scaramuzzino, G. (2020). Workplace violence: A threat to autonomy and professional discretion. Sociologisk Forskning, 57(3–4), 249–270.

Seye, E. (2018). Tutkimus seksuaalisesta häirinnästä musiikkialalla. Suomen Muusikkojen Liitto ry.

Slaatta, T. & Okstad, H. M. (2021). Konstnärer vurderer ytringsfrihet – 2020. Stiftelsen fritt ord.

SOU 2022:56. Det demokratiska samtalet i en digital tid - Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat.

Statistik Danmark. (2023). Knap 28.000 kunstnere i Danmark. Nyt fra Danmarks Statistik, nr. 411.

Statistikmyndigheten SCB. (2016). Frågor och svar: om frågekonstruktion i enkät- och intervjuundersökningar. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB.

Statistisk sentralbyrå. (2022). Kulturstatistikk 2021. Statistiske analysar 171. Statistisk Sentralbyrå.

Svensson, M., Björkenfeldt, O., Åström, F. & Dahlstrand, K. (2021). Näthat och demokratiskt deltagande – en kunskapsöversikt. Brottsoffermyndigheten.