Gå till innehållet

Bilaga A. Under­sökningens utformning och genom­förande

Denna bilaga beskriver de enkätundersökningar som uppgifterna i rapporten bygger på. I rutan nedan presenteras en sammanfattning av enkät­undersökningarna.
Tabell A1. Sammanfattning av undersökningen
Målpopulation
Yrkesverksamma författare, bildkonstnärer eller scenkonstnärer i de nordiska länderna
Undersöknings­population
Sverige: Konstnärer och författare
Danmark: Scenkonstnärer och bildkonstnärer
Island: Författare och bildkonstnärer
Norge: Författare och scenkonstnärer
Datainsamlings­metod
Webbenkäter
Fältperiod
Den 6 februari till den 29 mars 2024
Antal svar
Billedkunstnernes Forbund: 263
Dansk Artist Forbund: 183
Rithöfundasamband Íslands: 138
Samband Íslenskra Myndlistarmanna: 204
Creo: 403
Den norske Forfatterforening: 140
Konstnärernas Riksorganisation: 701
Sveriges Författarförbund: 1 152

Målpopulation

Målpopulationen i undersökningen var yrkesverksamma bildkonstnärer, scenkonstnärer och författare i de nordiska länderna. Scenkonstnärer och bildkonstnärer beskrivs nedan som en grupp, med termen konstnärer.
För att nå konstnärer och författare i de nordiska länderna kontaktades organisationer som samlar yrkesverksamma konstnärer och författare, såväl fackliga organisationer som intresseorganisationer. Undersökningen skickades ut till personer som är medlemmar i någon av de åtta organisationer som ingick i undersökningen.

Urval av organisationer som samlar konstnärer och författare

Valet av organisationer som ingick var avgörande för vilka konstnärer som kom med. Organisationsstrukturen ser olika ut i de nordiska länderna. Ett exempel är att Sveriges Författarförbund vars medlemmar är både skön- och facklitterära författare, översättare med mera, medan det i Norge finns flera mindre organisationer för var och en av dessa grupper. Valet av antalet deltagande organisationer begränsades till två organisationer per nordiskt land. En princip vid valet av organisationer var att hitta den största och bredaste organisationen, sett till antalet medlemmar och kriterier för medlemskap, som fanns inom respektive kulturområde (litteratur, bildkonst, scenkonst) och land.
Valet av organisationer baserades på en förstudie som Kulturanalys Norden genomförde under hösten 2022. Då tillfrågades samtliga organisationer i de nordiska länderna som Kulturanalys Norden hade kännedom om och fick kontakt med, om de kunde tänka sig att delta i studien. Baserat på informationen och svaren i förstudien kunde konstateras att det inte var möjligt att få med några organisationer som var verksamma i Finland. Detsamma gällde Färöarna, Grönland och Åland, som antingen saknar organisationer med tillräckligt många medlemmar eller inte hade möjlighet att delta.

Beskrivning av deltagande organisationer och målpopulation

Deltagande organisationer från Sverige

För Sverige deltog Sveriges Författarförbund och Konstnärernas Riksorganisation.
Konstnärernas Riksorganisation är en facklig organisation som företräder cirka 3 000 yrkesverksamma bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare. För att bli medlem måste man vara svensk medborgare, eller utländsk medborgare verksam i Sverige. Man ska även vara yrkesverksam konstnär som antingen erlagt konstnärlig högskoleexamen, har dokumenterat sig inom bild- och formkonstens område, är studerande vid svensk eller godkänd utländsk konsthögskola, eller innehar medlemskap i likvärdig utländsk konstnärsorganisation.
Hämtat 2024-09-18, från Konstnärernas Riksorganisations webbplats, https://www.kro.se/bli-medlem/kriterier-for-medlemskap/.
Sveriges Författarförbund är en intresseorganisation för verksamma författare och litterära översättare med cirka 3 500 medlemmar. Författarförbundet organiserar författare som skriver skön- och facklitteratur för barn och vuxna, samt litterära översättare inom motsvarande områden. Det finns flera kriterier för att bli medlem. En medlem ska ha utgivit minst två verk som finns tillgängliga på svenska bibliotek. Vidare ska författarskapet präglas av kontinuitet och en kvalitetsbedömning görs.
Hämtat 2024-09-18, från Sveriges Författarförbunds hemsida, https://forfattarforbundet.se/medlem/ansokans-innehall/.
Inom ramen för undersökningen har ingen enkätundersökning skickats ut till svenska scenkonstnärer. Vår bedömning är att de två organisationer som ingick i undersökningen är de största inom sina områden. Det finns sannolikt en god täckning av bildkonstnärer och författare i Sverige, men scenkonstnärer är inte med.
Myndigheten för kulturanalys och Konstnärsnämnden har i två promemorior arbetat med att kartlägga konstnärspopulationen genom att utgå från register och yrkeskoder. Med de avgränsningar som görs i registren baserade på konstnärliga yrkeskoder och inkomst från konstnärlig bransch landar den ena i cirka 52 000 konstnärligt yrkesverksamma (Konstnärsnämnden och Myndigheten för kulturanalys, 2022) och den andra i drygt 55 000 konstnärligt yrkesverksamma (Konstnärsnämnden och Myndigheten för kulturanalys, 2024).
Yrkesområden som ingår är industridesign, publikation och media, digitala spel- och mediedesign, modedesign, ord, bild och form, musik, regi och produktion, scenkonst, foto och film, scenografi och dekor samt konsthantverk.
Av de 55 000 konstnärligt yrkesverksamma hörde 1 814 till kategorin ”Ord”. Kategorin ”Konsthantverk” och ”Bild och form” bestod av 3 789 personer (Konstnärsnämnden och Myndigheten för kulturanalys, 2024, s. 16).

Deltagande organisationer från Danmark

För Danmark deltog Billedkunstnernes Forbund och Dansk Artist Forbund.
Billedkunstnernes Forbund är en professionell medlemsorganisation som samlar bildkonstnärer i Danmark och har cirka 2 100 medlemmar. Det är den största organisationen för professionella bildkonstnärer i Danmark.  Det finns flera kriterier för att bli medlem. För att ansöka om medlemskap direkt krävs en avslutad utbildning i bildkonst i Danmark eller från en utländsk utbildningsinstitution på motsvarande nivå. Man kan också bli medlem genom medlemskap i Kunstnersamfundets Billedkunstnersektion, genom medlemskap i utländsk systerorganisation, stöd från Statens Kunstfonds Billedkunstudvalg eller liknande fond, genom att ha haft en soloutställning på erkänt konstmuseum, galleri eller liknande utställningslokal, eller genom att ha haft en betydande försäljning eller dekorationsuppdrag för en offentlig eller privat institution.
Hämtat 2024-09-18, från Billedkunstnernes Forbund, https://bkf.dk/en/medlemskab/bliv-medlem/almindeligt-medlemskab/direkte-optag/.
Dansk Artist Forbund är en facklig organisation som representerar musiker och scenkonstnärer. De runt 1400 medlemmarna är artister inom musik, scenkonst och underhållningsbranschen. För att bli medlem måste man vara scenkonstnär och arbeta professionellt, ha en relevant konstnärlig utbildning eller genomgå en. Dansk Artist Forbund riktar in sig mot artister på scen. Dansk Artist Forbund riktar sig brett inom scenkonstområdet men är inte den största organisationen för skådespelare i Danmark. Därför är täckningen inom scenkonstområdet begränsad.
Danmarks Statistik har publicerat statistik om antalet konstnärer i Danmark. Statistiken baseras bland annat på uppgifter från register och från medlemsorganisationer som samlar kulturskapare (Danmarks Statistik, 2023).
Uppgifter från register kompletteras med uppgifter om ersättning för upphovsrätt, medlemskap i konstnärsorganisationer, statliga bidrag och stipendier samt konstnärliga utbildningar.
Totalt identifieras cirka 28 000 konstnärligt yrkesverksamma i Danmark. Statistiken visar att det under 2022 fanns runt 14 000 yrkesverksamma inom området musik, 3 300 inom skådespel och scenkonst, cirka 3 000 inom bild- och formkonst samt 3 000 inom området författare och ord.

Deltagande organisationer från Norge

För Norge deltog Creo och Den norske Forfatterforening.
Creo är en facklig organisation som samlar personer som arbetar inom kulturområdet i Norge. De över 11 000 medlemmarna tillhör många olika yrkesgrupper inom musik, scenkonst och pedagogik, exempelvis musiker, artister, musikproducenter, pedagoger, musiklärare, ljus- och ljudtekniker, kyrkomusiker och administrativa chefer inom kulturområdet. Många av medlemmarna är anställda på musik-, teater- eller dansinstitutioner. Kriteriet för medlemskap är att personen ska ha sin inkomst från konstnärliga eller konstpedagogiska yrken, eller verksamheter med anknytning till kulturlivet.
Hämtat 2024-09-18, från Creos webbplats https://Creokultur.no/medlemskapiCreo/.
Creo har medlemmar som inte faller inom ramen för undersökningen, exempelvis personer som är anställda som administratörer eller chefer på kulturverksamheter. När enkäten skickades ut kommunicerades det tydligt att den var riktad mot de som arbetar på scen inom scenkonstområdet. Bland de som svarande hörde de flesta också till grupper som står på scen.
Den norske Forfatterforening samlar skönlitterära författare som skriver för vuxna. Organisationen har cirka 780 medlemmar. Kriterier för medlemskap är att bo i Norge eller att vara norsk medborgare som bor i utlandet. Personen ska ha författat och offentliggjort minst en bok skriven för vuxna som har litterär kvalitet. Eftersom DnF är avgränsade till skönlitteratur riktat mot vuxna, är exempelvis författare inom facklitteratur och övriga litterära inriktningar inte representerade.
I Norge publicerar Statistisk sentralbyrå (Statistics Norway) statistik om antalet sysselsatta inom kulturella och kreativa näringar.
Se Statistisk Sentralbyrå (2022), s. 42–44 för en beskrivning av statistiken och hur kulturella och kreativa näringar definieras.
Statistiken baseras på register. Av statistiken framgår att det 2022 fanns runt 7 300 sysselsatta inom området musik, 7 200 inom litteratur, 4 600 inom scenkonst, 3 300 inom visuell konst och 5 300 inom underhållning och övrig konstnärlig verksamhet.

Deltagande organisationer från Island

För Island deltog Samband Íslenskra Myndlistarmanna (SÍM) och Rithöfundasamband Íslands (RSÍ).
Samband Íslenskra Myndlistarmanna är en intresseorganisation som samlar cirka 950 bildkonstnärer på Island. Förbundet fungerar som en paraplyorganisation för sju professionella konstnärsorganisationer som representerar bildkonstnärer, grafiker, fotografer, textilkonstnärer, skulptörer och bildhuggare. För att en person ska kunna bli medlem krävs att personen antingen har en utbildning inom bildkonst, har haft en eller flera privata utställningar i offentliga utställningslokaler, har deltagit i en internationell utställning, har arbetat med konstdekoration i ett offentligt rum eller har minst ett verk i offentlig ägo.
Hämtat 2024-09-18, från Samband Íslenskra Myndlistarmannas webbplats, https://www.sim.is/member-associations samt https://www.sim.is/f%C3%A9lagsa%C3%B0ild.
Rithöfundasamband Íslands är ett fackförbund som samlar runt 650 författare. Bland medlemmarna ingår skön- och facklitterära författare som skriver för barn och vuxna, samt poeter, dramatiker, manusförfattare, författare av facklitteratur och litterära översättare. För att bli medlem i RSÍ krävs att man bor permanent i Island och ha författat eller översatt minst två publicerade verk av hög kvalitet.
RSÍ och SÍM är de största organisationerna i Island inom sina respektive områden. Båda organisationerna är relativt breda och samlar flera inriktningar och yrken inom sina respektive områden.
Hagstofa Íslands (Statistics Iceland) publicerar statistik om antalet personer som är anställda inom kulturella branscher eller som har ett yrke inom en näringsgren som hör till kultur. Uppgifterna baseras på arbetskraftsundersökningar i kombination med register. Det är inte möjligt att med hjälp av statistiken närmre undersöka hur många konstnärer och författare det finns i Island. År 2022 var antalet anställda eller antalet som haft inkomst från en kulturell bransch eller ett kulturellt yrke 6 400.
Hämtat 2024-10-25, från Statistics Icelands statistikdatabas Statistik om antalet anställda inom kulturella branscher och med kulturellt yrke finns på Statistics Icelands webbplats, https://px.hagstofa.is/pxen/pxweb/en/Samfelag/Samfelag__menning__6_hagraenirmaelikvardar__1_vmr/MEN10103.px.

Finland, Färöarna, Grönland och Åland

Enkätundersökningarna genomfördes inte av någon organisation i Finland. För att kompensera för detta sammanställde Cupore svaren på frågor som ingått i deras årliga Arts and Culture Barometer. Svaren ingår i rapporten i avsnittet om tidigare kunskap. Sammanställningen används inte som en del av resultatredovisningen därför att Arts and Culture Barometer och enkäten i Kulturanalys Nordens rapport inte var jämförbara.
Cupore har publicerat en rapport med syfte att kartlägga konstnärspopulationen (Hirvi-Ijäs et al., 2023). Rapporten använder register och inkluderar uppgifter om konstutbildningar, beviljade bidrag, medlemskap i fackförening eller organisation samt mottagen ersättning för upphovsrätt. Antalet yrkesverksamma finska konstnärer uppskattas i rapporten till 17 290.
Det finns ett fåtal organisationer som samlar konstnärer eller författare på Färöarna, Grönland och Åland. Efter kontakter med de organisationer Kulturanalys Norden kunnat identifiera konstaterades att dessa var för små sett till antalet medlemmar och med hänsyn till risk för röjande av enskild.

Begränsningar i populationen

Resultaten som presenteras i rapporten är inte möjliga att generalisera till gruppen konstnärer och författare i Norden som helhet.
En begränsande faktor i undersökningspopulationen som redan nämnts är att undersökningen begränsades till två organisationer per land, men till tre olika områden (författare, scenkonstnärer och bildkonstnärer). I kombination med mångfalden av organisationer i flera länder innebar det att alla områden inte är representerade för alla länder. Att de tillfrågade organisationerna skiljer sig åt, inte bara mellan länder men också mellan organisationer inom samma yrkesgrupp, försvårar jämförelser. Därför bör resultaten i första hand analyseras för sig, och jämförelser bör göras mellan resultat av enskilda organisationer och inte ses som skillnader mellan länder. Vad den omfattande undersökningen gör, med enkäter riktade till åtta organisationer i fyra olika länder, är att för första gången kartlägga situationen för en stor grupp yrkesverksamma konstnärer i fyra nordiska länder.
Eftersom undersökningen riktar in sig på organisationer kommer de som av en eller annan anledning valt att stå utanför dessa organisationer inte med. Det finns således ett okänt antal yrkesverksamma konstnärer och författare som inte ingår i undersökningen då de inte är medlemmar i någon av organisationerna. Det kan också handla om yrkesverksamma författare eller konstnärer som inte motsvarar de kriterier för medlemskap som organisationen stipulerar.

Enkätfrågor

Arbetet med att ta fram enkäten initierades under hösten 2023. Enkäten är i stor utsträckning baserad på den enkät som användes i Myndigheten för kulturanalys rapport Hotad kultur (2016). Hotad kultur bygger i sin tur på de enkätundersökningar om hot, våld och trakasserier mot politiskt förtroendevalda som Brottsförebyggande rådet genomför årligen och som är officiell statistik i Sverige (se Brottsförebyggande rådet, Brå, 2023).
Enkäten togs fram i samråd med de organisationer som skickade ut enkätundersökningarna och med referenspersoner på relevanta myndigheter samt forskare i de nordiska länderna.
Webbenkäten bestod av totalt 18 frågor. Enkäten översattes till danska, isländska, norska, svenska och engelska. Översättningen lästes igenom och godkändes av representanter från de organisationer som deltog i enkätundersökningarna.

Bakgrundsfrågor

Webbenkäten inleddes med fyra bakgrundsfrågor. Dessa rörde kön, födelseår, vilket land personen bor i (Danmark, Finland, Färöarna, Grönland, Island, Norge, Sverige, Åland, annat land i Europa samt annat land utanför Europa) samt vilket land personen och dess mor och far var uppvuxna i.
Därefter följde frågor om personens yrke. Här ingick frågor om huvudsaklig sysselsättning inom personens område, där kategorierna som ingick styrdes av vilken organisation personen tillhörde. Vidare ingick en fråga om anställningsform och en fråga om antal år i yrket.

Frågor om utsatthet för hot, våld eller trakasserier

För att fånga upp om en person blivit utsatt för hot, våld eller trakasserier ingick frågor om 21 typer av händelser:
    • hotfullt uttalande öga mot öga
    • hotfullt telefonsamtal
    • hotfullt sms/mms
    • hotfullt brev/vykort
    • hotfullt e-postbrev
    • hot/påhopp via sociala medier
    • sexuella trakasserier
    • kapat internetkonto (eller skapat falskt i ditt namn)
    • uthängd på internet
    • oönskad vara beställd i ditt namn
    • hotfull "gåva"
    • blivit olovligen fotograferad/inspelad
    • obehagligt besök, förföljelse eller kartläggning
    • annan form av hot eller trakasserier
    • slag, spark eller liknande
    • knuff eller liknande
    • våld med vapen
    • anlagd brand/sprängning
    • klotter
    • stöld
    • annan form av våld, skadegörelse eller stöld.
    Frågorna var konstruerade med hårda kontroller, vilket innebär att respondenten var tvungen att besvara en fråga för att gå vidare till nästa fråga i enkäten. De som svarat ja på att de någon gång varit utsatta för något fick sedan även frågan om de blivit utsatta för detta under de senaste 12 månaderna.

    Övriga frågor

    Samtliga respondenter fick svara på en fråga om huruvida de känt sig oroliga för att själva utsättas, att anhöriga ska utsättas eller att förlora uppdrag. Samtliga respondenter fick även besvara en fråga om hur de bedömer utvecklingen i landet där de bor under de senaste tre åren, och en fråga om huruvida de varit med om att en uppdragsgivare eller arrangör ställt in uppdrag på grund av en oro eller risk för hot, våld eller trakasserier kopplat till personens deltagande. Personer som utsatts under de senaste 12 månaderna fick svara på om de polisanmält någon eller några av händelserna. De som blivit utsatta de senaste 12 månaderna, eller svarat att de under det senaste året känt sig oroliga för att bli utsatta, fick svara på två frågebatterier med totalt sju påståenden om konsekvenserna av utsatthet och oro.

    Datainsamling

    Datainsamlingen genomfördes av Research Automators på uppdrag av Kulturanalys Norden under perioden den 6 februari till den 30 mars 2024 genom en webbenkät.
    I februari skickade organisationerna ett e-postmeddelande till varje medlem. Utskicket innehöll ett missiv med information om undersökningen samt en länk till enkäten.  Två organisationer valde att skicka en unik länk till en enkät till varje medlemsadress. Övriga sex organisationer skickade en öppen länk till varje medlemsadress, som alltså gick att besvara flera gånger. Organisationernas tillvägagångssätt styrdes av de resurser och IT-system som fanns tillgängliga hos respektive organisation. I missivet fanns information om att de data som Kulturanalys Norden och Research Automators hanterar är konfidentiella samt en hänvisning till webbplatserna för Kulturanalys Norden och Research Automators. Vidare innehöll missivet kontaktuppgifter till Kulturanalys Norden och till en kontaktperson på den organisation respondenten tillhörde.
    På webbenkätens första sida fanns information om undersökningen och instruktioner om hur enkäten skulle besvaras. På samma sida fick respondenten välja språk att besvara enkäten på. Det gick att besvara enkäten via dator, surfplatta eller mobiltelefon, liksom i olika webbläsare. De respondenter som mottog en unik länk kunde när som helst pausa och återuppta ifyllandet av enkäten.

    Insatser

    En första påminnelse skickades ut ungefär tio dagar in i datainsamlingen. Eftersom Kulturanalys Norden och Research Automators inte hade någon koppling mellan e-postadress och länkar var det upp till organisationerna att sköta påminnelserna. De organisationer som hade teknisk möjlighet och kompetens administrerade en påminnelse till de som ännu inte hade svarat. De organisationer som inte hade möjlighet att göra unika påminnelser skickade e-post med en påminnelse till samtliga medlemmar.
    Ytterligare tio dagar efter att den första påminnelsen gick ut skickades ännu en påminnelse enligt samma upplägg som den första. Vissa organisationer valde även att göra en tredje påminnelseinsats.

    Deltagande och bortfall

    Andelen svar varierade mellan de olika organisationerna. Som högst svarade 34 procent i Sveriges Författarförbund, som lägst 4 procent av medlemmarna i Creo. Creo sticker ut i sammanhanget då de har ett mycket stort antal medlemmar, varav många inte ingick i målpopulationen. Enkäten gick alltså ut till fler personer än de som skulle svara på den (se tidigare diskussion i avsnittet Beskrivning av deltagande organisationer).
    För att räknas som svarande ska respondenten ha avslutat enkäten, det vill säga svarat på samtliga frågor. Påbörjade enkäter, oavsett om respondenten använde en öppen länk eller unik länk, inkluderas inte som svarande även om de svarat på delar av enkäten.
    En bidragande orsak till att svarsfrekvensen inte är högre kan vara att enkäten administrerades via organisationerna. Organisationerna skickar ofta ut information, nyhetsbrev, arbetsmiljöundersökningar och andra undersökningar till medlemmarna med jämna mellanrum. Flera organisationer uttryckte redan innan undersökningen skickades ut en oro över att det fanns en enkättrötthet bland medlemmarna.
    Tabell A2. Antal medlemmar, skickade e-post, svar och svarsfrekvens i procent
    Organisation
    Land
    Antal medlemmar*
    Antal e-post
    Antal svar
    Svars-frekvens (%)
    Billedkunstnernes Forbund
    Danmark
    2 100
    1 895
    263
    14
    Dansk Artist Forbund
    Danmark
    1 401
    1 289
    183
    14
    Rithöfundasamband Íslands
    Island
    687
    647
    138
    21
    Samband Íslenskra Myndlistarmanna
    Island
    960
    926
    204
    22
    Creo*
    Norge
    10 930**
    10 340
    403
    4
    Den norske Forfatterforening
    Norge
    760
    730
    140
    19
    Konstnärernas Riksorganisation
    Sverige
    3 191
    3 175
    701
    22
    Sveriges Författarförbund
    Sverige
    3 552
    3 421
    1 152
    34
    Kommentar: *Antal medlemmar i februari 2024.
    **I denna grupp ingår yrkesgrupper som inte är författare eller konstnärer, exempelvis administratörer, chefer eller pedagoger inom kultur.  

    Bortfall

    Bortfall uppstår när en enkät inte besvaras av alla personerna i urvalet. Ett stort bortfall innebär att skattningarna är behäftade med osäkerhet. Bortfallsfel behöver inte innebära att det är omöjligt att generalisera resultaten. Däremot är det ett problem om bortfallet är systematiskt och relaterat till det som ska mätas, vilket i denna undersökning var utsatthet för hot, våld eller trakasserier. I denna undersökning handlar det särskilt om att de som har blivit utsatta är mer benägna att svara då de anser att det är en viktig fråga. Det innebär att andelen utsatta i sådana fall överskattas. Förhållandet kan också vara det motsatta, det vill säga att utsatta konstnärer och författare deltar i mindre utsträckning. Det skulle innebära att utsattheten bland konstnärer och författare underskattas.
    Av de bakgrundsvariabler som ingick i undersökningen är det endast möjligt att analysera bortfallet bland kvinnor och män. Tidigare forskning om hot, våld och trakasserier riktat mot konstnärer, journalister och på befolkningsnivå visar att andelen som utsatts bland kvinnor och män är relativt lika. Däremot drabbas kvinnor och män av olika typer av händelser. Tabell 3 redovisar andelen kvinnor och män bland medlemmarna i respektive organisation, samt andelen kvinnor och män bland de svarande i respektive organisation. Kvinnor är något underrepresenterade bland de svarande hos Dansk Artist Forbund och Den norske Forfatterforening. Som helhet finns det dock ingenting som tyder på att det finns ett systematiskt bortfall bland kvinnor eller män bland de svarande i respektive undersökning.
    Tabell A3. Andel kvinnor och män bland medlemmar och svarande, procent
    Organisation
    Andel bland medlemmar
    Andel bland svarande
     
    Kvinnor
    Män
    Kvinnor
    Män
    Billedkunstnernes Forbund
    64
    34
    68
    30
    Dansk Artist Forbund
    44
    56
    35
    62
    Rithöfundasamband Íslands
    48
    52
    53
    46
    Samband Íslenskra Myndlistarmanna
    75
    25
    80
    20
    Creo*
    47
    53
    49
    51
    Den norske Forfatterforening
    54
    46
    49
    51
    Konstnärernas Riksorganisation
    73
    27
    75
    25
    Sveriges Författarförbund
    57
    43
    62
    38
    Kommentar: Personer som svarat ”Annat” eller ”Vill inte ange” redovisas inte som kategori men ingår i basen vilket gör att andelarna inte alltid summerar till 100.
    Det har inte varit möjligt att göra ytterligare analyser av bortfallet då organisationerna saknar uppgifter om andra bakgrundsfaktorer. Det har inte heller varit möjligt att konstruera vikter för att kompensera för bortfall. Anledningen är att sådana vikter kräver mer information om populationen som helhet, någonting som saknas.

    Mätfel och redovisning av resultat

    En annan osäkerhetskälla är mätfel. Ett mätfel innebär att det finns en skillnad mellan svaret och det verkliga förhållandet (Statistikmyndigheten SCB, 2016). Mätfel orsakas framför allt av hur enkäten är utformad och hur respondenter kan tolka frågor olika. I den enkät som användes i rapporten har vi försökt att minimera mätfel genom ett antal strategier.
    En viktig åtgärd var att översätta enkäten. Enkäten konstruerades på svenska, men översattes sedan till norska, danska, isländska och engelska. Stor vikt vid översättningen lades på de centrala begrepp som var genomgående i enkäten.
    För att minimera risken att frågorna om utsatthet uppfattas olika frågade vi om så konkreta typer av händelser som möjligt. Den utsatthet som efterfrågas är sådant personen varit med om kopplat till sitt yrke som konstnär eller författare. Varje frågeavsnitt inleddes därför med en text där det påtalas att det är händelser i relation till den svarandes yrkesutövande som efterfrågas.
    I enkäten utgick frågorna om utsatthet från två referensperioder: utsatthet någon gång och utsatthet under de senaste 12 månaderna. Det finns en risk att respondenten har svårt att komma ihåg när händelsen inträffade, särskilt om man varit med om flera olika saker. Det finns alltså en risk att händelser som utspelade sig före referensperioden 12 månader inkluderas, men också att händelser som ägt rum inom de senaste 12 månaderna inte inkluderas.

    Redovisning av resultat

    Som tidigare nämnts är resultaten från enkätundersökningarna behäftade med osäkerhet. Enskilda resultat och skattningar bör därför tolkas med försiktighet, och bör inte ses som exakta nivåer av utsatthet.
    De skillnader som lyfts fram i rapporten är inte nödvändigtvis statistiskt säkerställda. Avrundning av procenttal och andelar innebär i vissa fall att svarsandelarna inte summerar till exakt 100 procent. Resultat i grupper under 30 svarspersoner redovisas ej i rapporten.