Gå till innehållet

Samman­fattning

Denna studie utgör en fördjupad analys av nordiska kultursamarbeten och fokuserar på bidragsgivning från Nordisk kulturfond och Nordisk kulturkontakt. Syftet är att undersöka förutsättningarna för nordisk samverkan och utbyten inom kultursektorn. Medan Nordisk kulturfond är en självständig organisation med anknytning till Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet är Nordisk kulturkontakt en organisation under Nordiska ministerrådet. Rapporten presenterar systematisk kunskap om hur den nordiska kultursamverkan ser ut med utgångspunkt i de två större bidragsstöden hos organisationerna. Studien bygger på intervjuer med bidragstagare och företrädare för Nordisk kulturfond och Nordisk kulturkontakt. Mer specifikt undersöks följande frågeställning: Vilka hinder och möjligheter kan identifieras för nordiskt kultursamarbete och utbyte inom kultursektorn, med fokus på bidragsgivning från Nordisk kulturfond och Nordisk kulturkontakt?
En återkommande problematik inom nordiskt samarbete kretsar kring geografiska, miljömässiga och ekonomiska hinder som påverkar projekten från planering till genomförande. Geografiska avstånd skapar ojämlika förutsättningar för samarbete, där centrala områden gynnas av goda kommunikationer och stora kulturbudgetar, medan perifera områden står inför svårigheter att inkluderas på grund av bristande resurser. Särskilt resor framstår som kostsamma och ej hållbara, vilket påverkar möjligheten till samarbeten och behoven av medel.
Att leda projekt med medverkande från flera olika länder framstår som en utmaning, särskilt för mindre organisationer och oetablerade aktörer. Många projekt involverar trots detta fler än tre nordiska länder. Relationen till "Norden" varierar mellan projekten, där nordisk relevans kan vara en utgångspunkt eller en konsekvens av tillgängliga medel. Olika konstformer har olika förutsättningar för nordiskt samarbete, där redan etablerade nätverk och samarbeten gör vissa konstformer mer benägna att söka nordiskt stöd.
Svårigheter uppstår för oetablerade kulturutövare, både i ansökningsprocessen och i rapportering. Budgetering blir komplext med olika valutor och skatteregler mellan länderna. Därtill uppfattas det i vissa projekt som svårt att betala skäliga löner till medverkande. Projektens korta livslängd ses ibland också som ett problem.
Under covid-19-pandemin påverkades genomförandet av planerade projekt, men bidragsgivarnas flexibilitet framhölls som positiv. Fysiska möten betonades som viktiga för kulturskapande, samtidigt som medvetenheten om miljöpåverkan från resande inom projekten ökade.
Trots utmaningarna uttrycker deltagarna övervägande positiva erfarenheter av nordiskt stöd, men det identifieras utvecklingsområden för att skapa projekt som är hållbara ekonomiskt, miljömässigt, socialt och kreativt.
Sammanfattningsvis rekommenderar vi en fortsatt diskussion kring följande punkter:
  • Konstformers koppling till nordiskt samarbete: Hur kan man underlätta för konstformer som vanligtvis inte engagerar sig i nordiskt samarbete att söka och dra nytta av bidrag?
  • Etablerade och oetablerade kulturutövare: Vilka åtgärder kan vidtas för att minska klyftan mellan etablerade och oetablerade kulturutövares möjligheter att söka och erhålla nordiska bidragsmedel?
  • Centrum och periferi i nordiskt samarbete: På vilket sätt kan skillnaderna mellan centrala och perifera områden överbryggas för att öka möjligheterna för perifera länder och områden att delta i nordiskt samarbete och söka bidrag?
  • Kulturens tillgänglighet i Norden: På vilket sätt kan liknande förutsättningar skapas för att kulturen ska vara tillgänglig på olika platser i Norden, särskilt med avseende på enhetlig prissättning för utförande och presentation av verk?
  • Nordisk informationsinsats: Det finns behov av återkommande informationsinsatser för att informera om olika lagar och skatteregler i samband med projektbudgetering och utbetalning av nordiska bidragsmedel.