Inledning

Nordiska ministerrådets vision för 2030 uttrycks på följande sätt: “Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030” (Nordiska ministerrådet, 2020, s. 4). Kulturen har identifierats som en central faktor för att uppnå denna vision, och det nordiska kultursamarbetet spelar en nyckelroll för att driva visionen framåt (ibid.). Kulturutbyten över de nordiska gränserna är därmed viktigt för att skapa ökad mobilitet och regional tillväxt och är en förutsättning för en integrerad nordisk kulturregion.  När visionen för 2030 igångsattes präglades Norden av covid-19-pandemin. Pandemin blev en omedelbar utmaning för att skapa en integrerad nordisk kulturregion. Det konstaterades i en rapport från Kulturanalys Norden att kulturutövare uttryckte osäkerhet rörande sin framtida karriärutveckling, inkomst och arbete (Kulturanalys Norden, 2021). De nordiska länderna hade olika stödstrukturer för kulturutövare där mindre aktörer haft svårt att få samma stöd (ibid.). I efterföljande rapport konstaterades att kulturkonsumtionen i stort sett hade återhämtat sig 2022, men att det fanns frågetecken rörande stora kulturinstitutioners framtida utveckling (Kulturanalys Norden, 2023). Det nordiska kulturområdet kom också att påverkas av flera parallella kriser i form av Rysslands invasion av Ukraina, inflation och minskad köpkraft hos hushåll samt nya utmaningar gällande digitaliseringen inom kulturområdet (ibid.). I rapporten konstaterades att covid-19-pandemin bland annat synliggjorde bristfälliga förutsättningar i kulturskapares arbetsförhållanden och att kulturutövandet i hög grad är avhängigt offentlig finansiering och pålitliga stödstrukturer (ibid.). 

En viktig utgångspunkt för den nordiska bidragsgivningen är de två aktörerna Nordisk kulturfond och Nordisk kulturkontakt. Nordisk kulturfond startade 1966 och erbjuder i dag flera stödprogram för kulturprojekt med internationellt och nordiskt samarbete. Fonden är en självständig organisation med anknytning till Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet (Nordisk kulturfond 2024a). Projekt som får medel från Nordisk kulturfond ska utöver ett tvärgående samarbete mellan nordiska länder också ha ett nordiskt innehåll eller målgrupp (Nordisk kulturfond, 2024b). Nordisk kulturkontakt är en kulturinstitution under Nordiska ministerrådet

Med utgångspunkt i de kulturpolitiska samarbetsprogrammen ger ministerrådet strategiska mandat för Nordisk kulturkontakt som rör  övergripande riktlinjer. Genom det strategiska mandatet har Nordisk kulturkontakt i uppdrag att administrera stödprogrammen så att bidragsgivningen verkar i enlighet med gemensam måluppfyllelse. Det nu gällande samarbetsprogrammet Konst och kultur – drivkraften för hållbar utveckling i Norden gäller för åren 2021–2024.

och har gått under flera olika namn och organisationsformer genom åren och fick en fast institution 1978. Institutionen har över tid breddat sin verksamhet från att ursprungligen i huvudsak ha stöttat nordisk samtidskonst till att nu ha ett flertal olika bidragsformer för konst, kultur och samarbeten (ibid.). För att söka medel från Nordisk kulturkontakts kultur- och konstprogram krävs det bland annat att samarbetet sker mellan partners från minst tre länder där två av dessa partners ska vara nordiska, och det krävs även viss medfinansiering (Nordisk kulturkontakt, 2024a).

En förstudie till föreliggande rapport undersökte gränshinder i nordiskt kultursamarbete, inklusive tull, beskattning, arbets- och uppehållstillstånd, arbetsgivaransvar, avtal och försäkringar (Kulturanalys Norden, 2022). Förstudien identifierade hinder rörande skillnader i beskattning av arvoden, lönelägen samt kulturella/​språkliga skiljelinjer. Kulturutövare som befinner sig i de olika nordiska länderna har olika uppfattning av graden av nationell finansiering och hur angeläget det är att orientera sig mot tvärgående nordiska kultursamarbeten. Problematik kring uppehålls- och arbetstillstånd samt tullar nämns som ytterligare försvårande faktorer. I förstudien diskuterades därtill covid-19-pandemin och potentiella samarbetsmöjligheter i krissituationer. Utöver behov om ökad informationsspridning rekommenderade förstudien en fördjupad studie av det nordiska kultursamarbetet.

Denna studie är en fördjupad analys av kultursamarbeten och tar sin utgångspunkt i bidragsgivning hos Nordisk kulturfond och Nordisk kulturkontakt. Den fördjupande analysen syftar till att studera förutsättningarna för nordisk samverkan och utbyten inom kultursektorn. I denna rapport presenteras kunskap om hur den nordiska kultursamverkan ser ut med utgångspunkt från bidragsgivningen. Studien bygger på intervjuer med bidragstagare och företrädare för de gemensamma nordiska kulturinstitutionerna Nordisk kulturfond och Nordisk kulturkontakt.

Den centrala frågeställningen för rapporten är:

Denna bredare frågeställning har brutits ner för att utforska olika aspekter av nordiskt kultursamarbete och bidragsgivning från Nordisk kulturfond och Nordisk kulturkontakt. Studien kommer att undersöka hur samarbetena utformas mellan länderna inom de projekt som erhåller bidrag från de två större kulturstöden. Vidare kommer den att analysera processerna för att söka och erhålla medel från dessa bidragsgivare. Vi kommer också utforska vilka villkor som präglar kulturskapandet inom projekten och hur den nordiska dimensionen uttrycks inom de undersökta projekten inom kultursektorn.

Avgränsning har gjorts till respektive organisations större stöd, vilket motsvarar en bidragsform per organisation. Kulturstöden är ”Projektstöd till tvärgående samarbeten” för Nordisk kulturfond respektive ”Kultur- och konstprogrammet” för Nordisk kulturkontakt.

Denna intervjustudie har genomförts i fyra steg: design och urval för studien, datainsamling, analys, och rapportering.

Studien omfattar inspelade digitala videointervjuer med medverkande från projekt som erhållit stöd från Nordisk kulturfond, Nordisk kulturkontakt eller båda bidragsgivarna. I intervjustudien ingår intervjuer med såväl projektledare och administratörer som medverkande kulturutövare. Ansvariga för programmen på Nordisk kulturfond och Nordisk kulturkontakt har även intervjuats.

Totalt har 20 intervjuer genomförts under perioden september 2023 till januari 2024.

För Nordisk kulturfond var 590 projekt och för Nordisk kulturkontakt var 378 projekt aktuella för urvalet. För att minska urvalsramen för intervjuerna och det uttag av projektansökningar och kontaktinformation som respektive bidragsorganisation behövde ta fram gjordes ett stratifierat urval om 50 projekt per bidragsgivande organisation med 10 projekt per år för perioden 2018–2022. Fördelningen av den huvudsökandes land per projekt i detta urval speglar fördelningen för samtliga projekt under perioden för respektive bidragsgivande organisation.

För Nordisk kulturkontakt kontaktades representanter för 26 beviljade projekt, varav det var möjligt att genomföra nio intervjuer med tio deltagare från 8 projekt.

En intervju genomfördes med två projektdeltagare närvarande.

För Nordisk kulturfond kontaktades 23 representanter från 17 olika projekt, varav det var möjligt att genomföra intervjuer med nio personer från totalt 6 projekt. Ett flertal av de intervjuade har erfarenhet av att söka (och få) pengar från båda bidragsgivarna, antingen för det aktuella projektet eller vid ett tidigare eller senare tillfälle än det projekt som intervjun i huvudsak handlade om.

Flertalet projektrepresentanter visade intresse för att delta i studien men hade svårt att planera in en passande intervjutid. Den större delen av bortfallet beror på att vi inte har fått kontakt med någon representant för projektet.

Vi har genom vårt urval kunnat täcka in både större och mindre aktörer som projektledare samt personer som varit initiativtagare och projektledare för projekt såväl som personer som medverkat i egenskap av kulturutövare. I vissa fall har flera personer från samma projekt intervjuats, för att få perspektiv från medverkande från olika länder. På så sätt kunde vi fånga gränsöverskridande erfarenheter inom projekten. De intervjuade i urvalet representerar alla nordiska länder samt de självstyrande nordiska områdena Färöarna och Grönland. Sammantaget omfattar projekten samarbeten med samtliga nordiska länder och de självstyrande nordiska områdena Färöarna, Grönland och Åland.

Datainsamlingen genomfördes genom tematiska intervjuer på de skandinaviska språken eller på engelska. De övergripande teman som behandlades var följande: etablerandet av samarbeten för projektansökan, att söka och få bidragsmedel från organisationerna, att arbeta tillsammans i projektet, att utveckla och uttrycka det estetiska innehållet i projektet, den nordiska dimensionen, kopplingen mellan karriär och bidragsgivning, rapportering av resultat från projekt, och utmaningar och möjligheter kopplat till projektet och bidragsgivningen. För intervjufrågor se bilaga 2 och bilaga 3. Samtliga intervjuer varade i ungefär en timme.

Analysen bygger på det transkriberade materialet från intervjuerna. Utifrån undersökningens fokus identifierades bärande teman och resonemang i intervjuerna. Dessa teman och resonemang sammanställdes och likheter och skillnader mellan intervjuerna identifierades. Vi har konstruerat den följande rapporteringen av analysen efter de bärande teman som vi identifierat i materialet med fokus på förutsättningarna för nordisk samverkan och utbyten inom kultursektorn.

Denna inledning har gett en bakgrund till undersökningen, inklusive en kort översikt av Nordisk kulturfond och Nordisk kulturkontakt, och syftet med studien. Metodavsnittet har presenterat studiens design och urval, intervjuansats och genomförande, samt analysens övergripande utformning. Utifrån intervjuerna kommer en analys av kultursamarbetet kopplat till nordisk bidragsgivning att följa i tre delar.

I kapitel två presenteras en genomgång av övergripande mönster för projekt som sökt och erhållit bidrag från bidragsgivarna samt en beskrivning av projektens teman och de aktörer som medverkar.

I kapitel tre och fyra fokuserar vi sedan på de resultat från intervjuerna som särskilt handlar om upplevelser av att söka och erhålla nordiska bidrag, villkoren för kulturskapande, samt informanternas personliga upplevelser och förslag efter att ha fått bidrag.

I det sista analyskapitlet, kapitel fem, fokuserar vi på den nordiska dimensionens betydelse för dessa kulturprojekt.

Avslutningsvis kommer en diskussion att belysa hinder och möjligheter för kulturutbyte i samband med nordisk bidragsgivning samt presentera några uppslag för vidare diskussion kring nordisk bidragsgivning till kulturen.