Avslutande diskussion

Denna rapport har utforskat de hinder och möjligheter som föreligger för att nå framgångsrikt gränsöverskridande kulturutbyte i samband med den nordiska bidragsgivningen. Utifrån två centrala stödformer, ”Projektstöd till tvärgående samarbeten” för Nordisk kulturfond respektive ”Kultur- och konstprogrammet” för Nordisk kulturkontakt, gjordes ett urval av projekt, utifrån vilka projektdeltagare intervjuades för denna studie. I detta avslutande kapitel sammanfattar vi slutsatserna av vår analys, och listar också ett antal förslag på frågor som kan öppna för vidare diskussion av hur nordisk bidragsgivning eventuellt skulle kunna utvecklas för att avhjälpa några av de gränshinder som identifierats i denna studie.

Hinder och möjligheter för kulturutbyte i samband med nordisk bidragsgivning

En återkommande problematik rör de geografiska, miljömässiga och ekonomiska hinder som finns för samarbetande länder. Denna typ av problematik är något som inte bara reflekteras i projekten, utan också i planeringen och genomförandet av projekten.

Geografiska avstånd skapar olika villkor för nordiskt samarbete

Det finns olika förutsättningar för olika områden och länder att erhålla nödvändig medfinansiering från lokala, regionala och nationella kulturinstitutioner. Detta är kopplat till en ”centrum och periferi”-problematik. Centrala områden inom det nordiska samarbetet och inom länder, som exempelvis Köpenhamn–Malmöområdet, drar fördel av sådant som goda kommunikationer, större kulturbudget och många kulturinstitutioner att samarbeta med. Områden i det som kan upplevas som periferin, som de norra landsändarna av Norge, Sverige och Finland samt de självstyrande områdena och Island, saknar ofta dessa möjliggörande förutsättningar för kultursamarbete. Därför blir vissa länder och områden svåra att inkludera i ansökningar eftersom det är försvårande att resor både är kostsamma och inte klimatmässigt hållbara. Detta har som konsekvens att vissa länder, gränsområden och upparbetade relationer och samarbeten tenderar att ha lättare att samarbeta och i förlängningen att kunna söka och få medel.

Samarbete med flera länder ibland en utmaning

De flesta av våra intervjupersoner hade deltagit i framgångsrika projekt som hade medverkande från fler än tre nordiska länder. Men kravet om medverkande från åtminstone tre länder, varav två nordiska länder, för att söka medel från Nordisk kulturkontakt, kan i vissa fall vara svårt för mindre organisationer och oetablerade aktörer att leva upp till inom sina respektive tilltänkta projekt.

Olika konstformer har olika förutsättningar för nordiskt samarbete

Till denna utmaning hör också att olika konstformer har olika grad av redan etablerade nätverk och arenor för kultursamarbeten och kulturframföranden i Norden. Det medför att vissa konstformer tenderar att söka sig till nordisk bidragsgivning för att de redan har upparbetade relationer och samarbeten, och kanske rentav redan ingår i pan-nordiska samarbeten.

Svårare för oetablerade kulturutövare och oro för rapportering

En liknande problematik rör i vilken utsträckning som den som söker är etablerad eller inte som konstutövare. En större osäkerhet rörande ansökan, etablerande av samarbeten, genomförande och rapportering var förenat med att vara oetablerad och att inte ha sökt och fått liknande medel tidigare. Ofta uttrycktes en nervositet inför rapporteringen, men de flesta medverkande i studien upplevde ändå att rapporteringen genomförts utan hinder eller problem.

Svårt att budgetera för faktisk arbetstid

Budgeteringen upplevs ibland som svår att genomföra när det är flera samverkande länder med olika valutor och skatteregler. Medan det i vissa projekt inte upplevdes som ett problem att betala skäliga löner, var det i andra projekt ett problem. De som ansvarade för budgeteringen gjorde avvägningar mellan den tid och konstnärliga ambition som de hade för projektet, och möjligheten att kunna betala ut skälig lön till sig själva och andra medverkande i projektet.

Projektbidrag som förutsättning- och utmaning för konstnärligt skapande

För kulturutövare är det i regel en utmaning att vara beroende av olika sorters stöd och stödformer för sitt uppehälle och konstutövning. Medelstilldelningen från den nordiska bidragsgivningen ses som ett sätt att möjliggöra konstnärligt skapande, medan kravet om en nordisk dimension i projekten kan upplevas som både inspirerande och som något som kan kännas påtvingat. Projektens korta livslängd upplevs också som ett problem.

Det nordiska kan både vara utgångspunkt och konsekvens av projekt

Förhållandet till Norden skiljer sig mellan projekten, där den nordiska relevansen kan motiveras genom deltagare från olika nordiska länder, framföranden i olika länder och ett nordiskt innehåll i projektet. Det nordiska kan då vara en utgångspunkt för att därefter söka pengar eller så uppstår den nordiska dimensionen som en konsekvens av tillgängliga medel. Men projekten får ofta de medverkande att tänka mer i nordiska banor efter att de tilldelats medel, vilket i sin tur leder till vidare nordiska samarbeten. Projektfinansiering kan bidra till en konstnärlig karriär i Norden, genom att möjliggöra för projektdeltagare att bygga upp sina portfolios och etablera nätverk.

Konsekvenser i samband med covid-19-pandemin

Flera projekt var planerade under covid-19-pandemin vilket medförde inställda evenemang, ändrade arbetssätt och planering, men där också bidragsgivarnas flexibilitet lyftes fram som föredömlig. En lärdom från genomförandet av projekt under pandemin var den stora betydelse som det fysiska mötet har för kulturskapandet och kulturframföranden. Denna insikt existerar parallellt med att man inom projekten ofta är medveten om den negativa påverkan som resandet inom projekten kan ha på miljön.

Ett övergripande positivt intryck och tacksamhet

Överlag uttrycker de medverkande positiva erfarenheter av att söka, genomföra och rapportera projekt med nordisk bidragsgivning från Nordisk kulturkontakt eller Nordisk kulturfond. Denna studie har dock identifierat flera utvecklingsområden som framför allt har att göra med att kunna skapa ekonomiskt, miljömässigt, socialt och kreativt hållbara projekt.

Frågor för fortsatt diskussion

Baserat på studiens resultat och slutsatser rekommenderar vi en fortsatt diskussion kring följande punkter:

Konstformers koppling till nordiskt samarbete: Hur kan man underlätta för konstformer som vanligtvis inte engagerar sig i nordiskt samarbete att söka och dra nytta av bidrag?
Etablerade och oetablerade kulturutövare: Vilka åtgärder kan vidtas för att minska klyftan mellan etablerade och oetablerade kulturutövares möjligheter att söka och erhålla nordiska bidragsmedel?
Centrum och periferi i nordiskt samarbete: På vilket sätt kan skillnaderna mellan centrala och perifera områden överbryggas för att öka möjligheterna för geografiskt avskilda länder och områden att delta i nordiskt samarbete och söka bidrag?
Kulturens tillgänglighet i Norden: På vilket sätt kan liknande förutsättningar skapas för att kulturen ska vara tillgänglig på olika platser i Norden, särskilt med avseende på enhetlig prissättning för utförande och presentation av verk?
Nordisk informationsinsats: Det finns behov av återkommande informationsinsatser för att informera om olika lagar och skatteregler i samband med projektbudgetering och utbetalning av nordiska bidragsmedel.