Denna rapport är framtagen inom ramen för uppdraget om nordiska gränsutbyten och mobilitet under hösten 2023. Målet är att rapporten ska utgöra ett kunskapsunderlag och bidra till diskussionen om möjlig policyutveckling för Norden som en ledande kulturregion. Nedan sammanfattas de viktigaste slutsatserna från rapporten.
De nordiska gränskommittéerna använder kulturen som verktyg för att minska gränshinder
Inom det gränsregionala samarbetet i Norden finns organiserade gränskommittéer som ska bidra till arbete med gränsregionala utmaningar. En genomgång av gränskommittéernas rapporterade verksamhet visar att samtliga gränskommittéer i Norden på ett eller annat sätt finansierar, anordnar eller stöttar kulturverksamheter som syftar till att öka kännedomen om kulturen i angränsande regioner inom Norden och därigenom minska mentala gränshinder.
Ur europeiskt perspektiv är Norden inte någon utpräglad pendlingsregion
Studerar vi gränsöverskridande pendling oavsett sektorstillhörighet är gränsöverskridande pendling absolut vanligast i de täta gränsregionerna på kontinenten i och omkring Beneluxländerna samt i Centraleuropa. Ur europeiskt perspektiv är Norden inte någon utpräglad pendlingsregion. Detta förklaras troligen av stora geografiska avstånd samt att vissa länder och självstyrande områden utgörs av öar (såsom Island, Grönland, Färöarna och Åland). Nordens omfattande landyta och glesa befolkningsstruktur innebär naturligtvis också begräsningar för omfattande gränsöverskridande pendling.
Öresundsregionen sticker ut som en viktig kulturell korridor inom Norden
Norden har ca 30 miljoner invånare och världens 11:e största ekonomi. Inom denna geografi borde det, liksom inom andra språkligt och kulturellt, relativt välintegrerade regioner, finnas mer och mindre täta korridorer av utbyten. I analysen framstår Öresundsregionen som en korridor eller gravitationspunkt inom Norden. Här sker störst gränsöverskridande arbetspendling av kulturskapare för de länder vi kunnat studera. Utbytet sker samtidigt i huvudsak i riktningen från Sverige till Danmark vilket gäller både generell arbetspendling men i än större utsträckning inom kulturen.
Kulturskapare med Norden som arbetsfält tycks uppleva hög- och låg säsonger
När vi studerat flöden av gränsöverskridande pendling för kulturskapare i Norden har vi observerat ett antal mönster. Vi observerar bland annat möjliga säsongsskillnader – det vill säga toppar det fjärde kvartalet respektive år liksom bottnar huvudsakligen vid kvartal ett respektive år.
Ökad gränsöverskridande pendling av kulturskapare till Danmark och Sverige
Inpendlingen av nordiska kulturskapare till så väl Danmark som Sverige påverkades negativt under pandemin och för Sveriges del dessutom i än högre grad än den generella arbetsinpendlingen. Pendlingen av nordiska kulturskapare återhämtade sig dock mot mitten av år 2022 och var under det fjärde kvartalet 2022 högre än någonsin under den studerade perioden.
Jämn nivå av inflyttade nordiska kulturskapare boende i Sverige
När vi studerar inflyttade nordiska kulturskapare i Sverige kan vi konstatera att antalet sysselsatta nordiska kulturskapare på den svenska arbetsmarknaden inte påverkades av pandemin. Detta gäller både inom kulturella och kreativa branscher liksom inom mer avgränsad kultursektor dvs. inom konstnärlig och kulturell verksamhet samt underhållningsverksamhet och kulturarvsverksamhet.
Minskad handel med kulturella varor men ökad handel med kulturella tjänster
Vi kan konstatera att handeln med kulturella varor minskat i volym mellan de nordiska länderna under den senaste tioårsperioden. Detta kan vid en första anblick anses motsägelsefullt då samtliga nordiska länder vuxit både i termer av ekonomi och befolkning under denna period. Vi kan samtidigt konstatera att handeln med kulturella tjänster ökat, vilket eventuellt kan spegla en förflyttning av kulturella uttryck från varor till tjänster. En hypotes är att även kulturkonsumtionen, i takt med allmän internationalisering och digitalisering, under denna period blivit mer europeisk, global eller kanske snarare i allt större utsträckning tar omvägen via plattformar med säte utanför Norden.
I absoluta tal domineras flödet av både kulturskapare och kulturell handel av flöden från Sverige till övriga Norden
Sverige är både sett till befolkning och ekonomins storlek det största landet i Norden. Av denna anledning är det naturligt att svenskar dominerar pendlingsflödena liksom att handeln med kulturella varor och tjänster domineras av export från Sverige. I rapporten förs resonemang om huruvida dessa utbyten, för svenskt vidkommande, gynnas av geografiska och språkliga faktorer. Sverige är beläget centralt i Norden och delar landsgräns (eller broförbindelse) med fler nordiska länder än något annat nordiskt land. Ur språkligt perspektiv finns samtidigt språkliga likheter med de andra större nordiska länderna. Detta gynnar troligen kulturell export av exempelvis litteratur, musik och tv och film, områden för kulturproduktion där det språkliga innehållet har betydelse.
I rapporten pekas ett antal frågor ut som intressanta för vidare studier
Den metodutvecklande aspekten i rapporten har huvudsakligen handlat om att kombinera och analysera delvis nya datakällor med varandra. Exempelvis nyligen framtagna pendlingsdata för kulturskapare mellan Danmark och Sverige på regionala nivå, liksom data över antalet individer och de beloppsvolymer som betalats in i artistskatt från nordiska kulturskapare i Sverige. Dessa aspekter har inte uttömts och flera intressanta frågeställningar återstår att belysa. Inte minst återstår att samtaget sammanställa och analysera data för hela Norden. Inom ramen för denna rapport har vi framförallt kunna studera exempelvis pendlingsdata för Danmark och Sverige. Nedan beskrivs några områden som under arbetet med denna rapport identifierats som särskilt intressanta för vidare studier.
Frågor för vidare studier:
Då denna rapport haft fokus på metodutveckling bör även poängteras betydelsen av att Nordiska ministerrådet fortsätter att utveckla samarbetet mellan de nordiska länderna vad gäller utbyte av pendlingsdata. Ett sådant samarbete skulle kunna möjliggöra vidare studier med att analysera gränsöverskridande pendlingsmönster för kulturskapare i hela Norden.
En fråga som inte kunnat besvaras inom ramen för denna studie är i vilken utsträckning löneläget för kulturskapare i de olika nordiska länderna påverkar den gränsöverskridande pendlingen av kulturskapare inom Norden.
I enlighet med ovanstående punkt gäller även behovet av utvecklat samarbetet och delning av data mellan de nordiska länderna vad gäller register för artistskatt. I denna rapport har endast data för individer som betalar artistskatt i Sverige kunnat studeras (s.k. A-SINK). En intressant aspekt som möjligen skulle vidga kunskapen om Norden som potentiellt integrera kulturarbetsmarknad vore att undersöka möjligheterna att sammanställa och jämföra data över artistskatt även från övriga nordiska länder.
Att fördjupa kunskapen om arbetsutbyte och handel inom den nordiska kultursektorn, i enlighet med förslagen ovan, skulle kunna medföra flera viktiga kunskapstillskott som underlag för policyutveckling inom det nordiska kultursamarbetet. Denna rapport är framtagen inom ramen för uppdraget om nordiska gränsutbyten och mobilitet under hösten 2023. Målet är att rapporten ska utgöra ett kunskapsunderlag och bidra till diskussionen om möjlig policyutveckling för Norden som en ledande kulturregion. Nedan sammanfattas de viktigaste slutsatserna från rapporten.