Kartläggning av gräns­regionala samarbeten

Fri rörlighet som att fritt kunna bosätta sig, arbetspendla, studera och driva företag, liksom att ta del av kulturupplevelser över nationsgränserna inom Norden har sedan länge varit en viktig aspekt av det nordiska samarbetet. Dessa ambitioner är också aktuella idag genom Nordiska ministerrådets nu gällande vision och kulturpolitiska samarbetsprogram 2021–2024 (Nordiska ministerrådet 2021), liksom genom Nordiska ministerrådets övergripande vision om att Norden skall bli världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

De ambitioner som anges i samarbetsprogrammet adresseras på flera sätt inom det nordiska samarbetet. Ett mycket konkret exempel är de formaliserade samarbetsorganisationer för det utvecklingsarbete som sker över landsgränserna. Dessa är alla fristående men delfinansieras av Nordiska ministerrådet. Samarbetet organiseras inom så kallade gränskommittéer vilka är de plattformar som i praktiken strävar efter att utveckla gränsregionerna i ett mer sammanhållet grepp. Det finns idag 13 gränskommittéer

https://www.norden.org/sv/node/70103

som i huvudsak arbetar i gränsområdena mellan länderna. Även om kommittéerna i första hand arbetar med att främja konkurrenskraften i näringslivet i gränsregionerna, identifiera och avlägsna gränshinder samt utveckla infrastruktur och kommunikation, är även kulturutbyte ett inslag i arbetet. Behovet av en ökad aktivitet kring nordiska språk och kultur har framhållits bland annat av det nordiska forskningsinstitutet Nordregio (Nordregio 2023b).

I genomgången nedan har vi fokuserat på att framhålla formaliserade samarbetsorganisationer och gränskommittéer liksom exempel från deras verksamheter med bäring på gränsregionalt kulturutbyte.

Nordkalottrådet som har ledamöter från näringslivet och från de regionalt ansvariga myndigheterna i de ingående regionerna är främst ett gränsregionalt partnerskap mellan myndigheter och näringsliv. Trots detta har rådet emellertid inom kulturområdet bland annat bidragit med finansiering av en gemensam teaterturné där Tornedalsteatern i Pajala i Sverige tillsammans med teatrar i Storslett, Norge och Rovaniemi i Finland genomfört föreställningen ”Pohjonen-Davvi-Nord” som turnerat över nationsgränserna på Nordkalotten. Nordkalottrådet omfattar Nordland, Troms och Finnmarks fylken i Norge, Lappland i Finland och Norrbottens län i Sverige. Se Nordkalottenrådets geografiska utbredning i figur 1 nedan.

Tornedalsrådet är ett samarbetsforum för Tornedalskommunerna i Finland och Sverige, samt de kommuner i Norge som gränsar till Tornedalen. Fokus för verksamheten är att främja samarbete och samverkan mellan organisationer som verkar i Tornedalen, både regionalt och internationellt men också att utveckla Tornedalen. Inom kulturområdet administrerar Tornedalsrådet bl.a. ett kulturstöd vars syfte är att stötta Tornedalens kulturella, ekonomiska och samhällsmässiga utveckling genom att med stipendier och bidrag stimulera forskning och kulturverksamhet som anknyter till Tornedalen samt Tornedalens museum. Se Tornedalsrådets geografiska utbredning i figur 1 nedan.

Bottenviksbågen kallas den kustzon som ligger runt Bottenviken i den nordligaste delen av Östersjön. Bottenviksbågen ligger rent geografiskt i skärningspunkten mellan Östersjöområdet och Barentsregionen. Föreningens ändamål är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att tillhandahålla tjänster inom områden som samhällsplanering, näringslivsutveckling och miljö, men också inom kultur, forskning och utbildning och marknadsföring. Verksamheten har två huvudsakliga målområden, ett kring gränsregionalt utbyte i den landbaserade delen av gränsregionen Bottenviksbågen och ett kring det vattenbaserade gränsområdet i Bottenviken. I det senare målområdet är en av ambitionerna att arbeta för ett stärkande av den maritima kulturen och kulturhistorien genom att stärka turismen i området. Se Bottenviksbågens geografiska utbredning i figur 1 nedan.

Detta samarbete på mitten av den skandinaviska halvön syftar till att främja gränsregionalt samarbete mellan Helgeland i Norge och Västerbotten i Sverige. MittSkandias huvudprioriteringar är gemensam kommunikationsutveckling, gemensam kompetensutveckling och gränsregionalt näringssamarbete. Kommittén har bland annat genomfört ett förstudieprojekt kring nordisk matkultur kallat ”Arktisk Matakademi” med syftet att skapa ett kompetenscentrum kring mat och matkultur i området Helgeland och Västerbotten. Se gränskommittén Mittskandias geografiska utbredning i figur 1 nedan.

Kvarkenrådet är ett samarbetsforum för nordiskt gränsregionalt samarbete mellan de tre österbottniska landskapen i Finland samt Västerbotten och Västernorrland i Sverige som tillsammans bildar Kvarkenregionen. Kvarkenrådets grundverksamhet är att främja gränsregionalt samarbete, sänka språkbarriärer och bedriva projektverksamhet. Aktiviteter inom kulturområdet innefattar bland annat ”Kvarkenfesten” som syftar till att vara en brobyggande festival som stärker de kulturella och folkliga banden mellan den finska och svenska delen. Inför Kvarkenfest ordnas även ”Kvarken Talks-evenemanget” med inbjudna gäster från kultur- och näringslivet samt den offentliga sektorn. Se Kvarkenrådets/Kvarken Councils geografiska utbredning i figur 1 nedan.

Föreningen Fellesrådet är en ny gränsregional plattform som bildades 2021 och fortfarande är under etablering. Tidigare ingick delar av det geografiska området tillsammans med finska landskapsförbunden Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Finland och Södra Savolax samt svenska Västernorrlandsl län i gränskommittéen Mittnorden som nu är avvecklad. Ett av Fellesrådet utpekade samarbetsområden för att skapa folkligt engagemang och gemenskap över gränsen, som lyfts fram, är att samarrangera gemensamma idrottsevenemang, framför allt inom vintersport. Även verksamhet kring besöks- och upplevelseindustrin är stark både i Trøndelag och Jämtland Härjedalen och kommittén har beskrivit verksamhet inom dessa områden som möjliga för samarbeten och utveckling av gemensamma koncept, med allt från kulturutbyten till världsmästerskap inom vintersport. Se Fellesrådets geografiska utbredning i figur 1 nedan.

Gränskommittén Innlandet-Dalarna är ett gemensamt gränsöverskridande samarbetsorgan för regionala myndigheter/​utvecklingsaktörer och kommuner i Hedmark och Dalarna. Organisationerna genomför ett nära samarbete inom prioriterade områden för att främja regional utveckling och tillväxt i regionen (Nordregio 2019). Det har inte gått att identifiera ett tydligt kultursamarbete. Kommittén samarbetar dessutom med region Värmland och länsstyrelsen i Värmlands län. Se Innlandet-Dalarna geografiska utbredning i figur 1 nedan.

Figur 1. Nordiska samarbeten i gränskommittéer

Källa: Nordregio. Kulturanalys Norden har gjort en justering av kartan gällande Mittnorden som inte längre finns kvar som en gränskommitté.

Nordiska Skärgårdssamarbetet är ett gränsregionalt samarbete som omfattar skärgårdsregionerna i Stockholms, Uppsala, Sörmlands och Östergötlands län, Åland och de finländska landskapen Egentliga Finland, Nyland och Kymmenedalen. Organisationens verksamhet är främst riktad mot gemensamma samarbetsfrågor och upprätthållande av kontakter mellan kust- och skärgårdsområden. Dessutom organiserar NSS seminarier, i syfte att synliggöra utvecklingsbehov eller möjligheter som både myndigheter och privata sektorn kan driva vidare. NSS har exempelvis drivit kulturprojektet ”Skärgårdskultur” med fokus på regionidentitet och lokal besöksekonomi. Projektet Skärgårdskultur följdes sedan av projektet ”When we were one”, som var en förstudie om skärgårdarnas gemensamma historia. NSS ordnade även under en följd av år så kallade kulturting, fram till år 2010. Se Nordiska Skärgårdssamarbetet NSS – Nordic Archipelago Co-operations geografiska utbredning i figur 1 ovan.

ARKO är ett samarbete som startade mellan Arvika och Kongsvinger men innefattar numer tio kommuner i Inlandet i Norge (Hedmark) och i Värmland. Detta samarbete har pågått sedan 1967 och är en av de äldsta organisationerna för samarbete över den norsk-svenska gränsen. En av de viktigaste faktorerna för tillväxt och utveckling i gränsregionen är en fungerande infrastruktur och ARKO:s huvudinriktning är utveckling och gränsöverskridande samverkan inom infrastruktur samt utveckling av IKT. Men gränskommittén arbetar även med kulturfrågor, i främjandet av ett varierat kulturliv med aktiviteter över gränsen (Hagsmo 2004:48). Se ARKO:s geografiska utbredning i figur 1 ovan.

Gränskommittén Värmland-Østfold huvudsakliga uppgift är att främja och bidra till ett samarbete över gränsen med särskild vikt på infrastruktur, information och undanröjande av gränshinder. Dessutom är samarbete inom hälsosektorn, näringsliv och kompetensutveckling prioriterade områden. Gränskommittén arbetar bland annat med kulturhistoriska satsningar genom förstudien ”Veien til Frihet” som föreslår etablering av kunskapscenter på bägge sidor gränsen med utgångspunkt i flyktingrutterna mellan Norge och Sverige under åren 1940–1945 och flyktingars situation i dagens Europa. Se Värmland- Østfolds geografiska utbredning figur 1 ovan.

Svinesundskommittén har sin bakgrund i ett samarbete mellan Østfold-Bohuslän/​Dalsland som inleddes 1980 i och med att Gränskommittén Østfold-Bohuslän/​Dalsland bildades. Verksamheten har från och med januari 2014 i sin helhet övertagits av den ideella föreningen Svinesundskommittén bestående av åtta svenska och åtta norska kommuner samt Østfold fylkeskommune och Västra Götalands-regionen. Uppdraget är att stärka utvecklingen i regionen genom att få bort gränshinder och skapa möjligheter för affärer, jobb och ett stärkt utbyte mellan regionerna. I ett initiativ för att locka besökare till gränsregionen har projektet ”Gränsen som attraktion” utvecklat konceptet ”Kultur-Turer i grenseland” som ger inspiration till utflykter i både Sverige och Norge. Man har bland annat tagit fram turförslag på olika teman såsom lokal mat, kultur och de marina nationalparkerna

https://issuu.com/svinesundskommitten/docs/kulturtur_norsk_engelsk

. Se Svinesundskommitténs geografiska utbredning i figur 1 ovan.

Öresundsregionen är en central gränsregion inom Norden med stora flöden person-och varutransporter över sundet. Här fungerar den s.k. Öresundskommittén som plattform för det politiska samarbetet mellan Skåne och Själland sedan 1993. Kommittén är en gemensam intresseorganisation som syftar till att stärka samarbetet. Öresundskommittén har fokus på arbetsmarknad och gränshinder, infrastruktur och kultur och folkligt engagemang. Bland annat har Öresundskommittén under tidigare år utverkat ett kulturpass som syftade till att få fler svenskar och danskar att åka över Öresund och ta del av hela Öresundsregionens kulturutbud. Se Öresundskommitténs geografiska utbredning i figur 1 ovan.

Utöver ovan listade gränskommittéer, illustrerade i figur 1, finns även en gränskommitté som spänner över ett större geografiskt sammanhang kallad NORA.

NORA är en av de gränsregionala kommittéerna inom Nordiska ministerrådets regionalpolitiska samarbetsprogram, och fungerar som ett mellanstatligt samarbete. Den identifierade NORA-regionen omfattar kustNorge dvs. de nio kustfylkena i Norge, från Rogaland i söder till Finnmark i norr, samt Färöarna, Grönland och Island. Det nordiska kultursamarbetet har etablerat tre institutioner i NORA-regionen (nordatlantiska Norden), med Nordiska hus i Reykjavik och Torshavn och ett nordiskt institut på Grönland. Institutionerna spelar en viktig roll för att främja det nordiska kultursamhället i en region som ligger utanför den skandinaviska kärnan av Norden. Förutom att främja regionala- och kulturella identiteter och en regional kulturgemenskap är ett fokusområde för NORA kopplat till kreativa industrier. Här framhåller man den nordatlantiska regionen som plats för film- och tv-produktioner. Detta med bakgrund i regionens säregna natur (Nordiska ministerrådet 2019).

En form av institution som inte organiseras gränsregionalt men ändå syftar till att förmedla gränsöverskridande nordiskt samarbete är de nordiska informationskontoren. Informationskontoren återfinns i alla de fem nordiska länderna och de tre självstyrande områdena. Dessa kontors uppgift är att svara på frågor kopplat till att flytta till, arbeta eller studera, samt söka stöd och starta företag, i annat nordiskt land.

Ytterligare verksamhet som drivs för samarbete inom Norden är Föreningarna Nordens Förbund (FNF), respektive de nationella Föreningen Norden i respektive land. Gemensamt anordnas i november varje år den nordiska litteraturveckan i syfte att sprida nordisk läsning och litteratur.

För det nordiska kultursamarbetet har det även inrättas ett antal nordiska institutioner som ska bidra till utvecklingen på kulturområdet samt stärka gemenskap och samarbete.

Nordens institut på Grönland ger stöd och bidrar till att utveckla det grönländska kulturlivet med särskilt fokus på barn- och ungdomskultur. Utöver detta ingår i uppdraget från Nordiska ministerrådet också att sprida grönländsk kultur till andra länder och regioner inom Norden samt förmedla kultur från andra nordiska länder och regioner till Grönland.

Nordens institut på Åland (NIPÅ) har till uppgift att stärka det åländska kulturlivet, främja Ålands aktiva deltagande i nordiskt kultursamarbete och utveckla samarbetet mellan Åland och de övriga länderna på det allmänkulturella området.

Nordens hus i Reykjavik är ett nordiskt kultur- och kunskapscenter och en kreativ mötesplats och fungerar som en förbindelselänk mellan Island och det övriga Norden.

Nordens hus på Färöarna främjar kulturlivet på Färöarna och skapar ömsesidiga relationer mellan kulturlivet på öarna och Norden i övrigt.

Utöver de nordiska hus som beskrivits ovan fanns tidigare också Nordens institut, Nifin, i Finland. Denna verksamhet fusionerades år 2011 med Kulturkontakt Nord som fungerade som sekretariat för Nordiska ministerrådets stödprogram för mobilitet och konst- och kultursamarbete. Den gemensamma institutionen bytte 2017 namn till Nordisk kulturkontakt och förmedlar finansiering till kultur och mobilitetstöd samt är en mötesplats för kultur.

Ovan har vi kunnat konstatera att etablerade nordiska samarbeten så som gränskommittéerna har visst fokus på kulturfrågor även om det inte är huvudsyftet med verksamheten. I huvudsak omfattar kulturrelaterad verksamhet deltagande eller kulturkonsumtion genom aktiviteter som tangerar besöksnäringen. I gränskommittéernas arbete är det alltså inte bara de konkreta gränshindren så som tull, skatteregler och lagmässiga hinder som arbetet riktas mot. Gränskommittéerna arbetar även med att minska så kallade mentala gränshinder som påverkar möjligheterna till samarbete över gränserna. Ur detta perspektiv antas språkskillnader och bristande kunskap om ländernas kultur spela roll för samarbetet över gränsen.

Slutsatserna ovan ger perspektiv på hur kulturpolitiken i Norden omsätts i praktiken för att stödja och främja gränsöverskridande kulturellt utbyte, diversitet och engagemang. I sammanhanget kan också nämnas att Nordiska ministerrådets bedriver informationstjänst för den som flyttar, arbetar, studerar eller vill starta företag i Norden, samt att det har etablerats Nordiska hus för att ytterligare skapa närvaro av ett nordiskt samarbete, inte minst på öarna som är på avstånd från Skandinavien.