Inledning

Bakgrund och tidigare studier

Under pågående avtalsperiod (2022–2024) har Kulturanalys Norden på uppdrag av Nordiska ministerrådet åtagit sig att studera förutsättningar för kulturutbyten och samarbeten mellan de nordiska länderna. Uppdraget kopplar samman prioriterade inriktningar för det nordiska samarbetet och visionen om att Norden 2030 ska vara världens mest hållbara och integrerade region (Nordiska ministerrådet 2020).

En av flera förutsättningar för en integrerad region är Norden som kulturregion, dvs. att det finns ett utbyte av kulturella influenser, erfarenheter och idéer genom såväl produktionssamverkan som, turnerande uppsättningar och arbetspendling inom den nordiska kultursektorn. Det saknas idag systematisk kunskap om hur nordisk gränsöverskridande kultursamverkan ser ut och till vilken grad den präglar kultursektorn i respektive land. Det finns geografiska områden i Norden som fungerar som gränsregioner med större flöden av arbetskraftspendling och med utvecklat samarbete. Sådana gränsregioner är exempelvis Öresundsregionen, Østfold-Västra Götaland och Torneå-Haparanda (Nordregio 2010). I dessa områden finns en bekräftad gränsmobilitet men det är ännu inte synliggjort i vilken utsträckning rörlighet och utbyte även sker inom kulturområdet.

Viktiga händelser i närtid, som troligen negativt påverkat förutsättningar för en integrerad nordisk kulturregion, är de rese- och gränsrestriktioner som infördes under den nyligen inträffade covid-19-pandemin, huvudsakligen under åren 2020–2022.

Den 12 november 2015 införde Sverige tillfälliga gränskontroller för resande från Danmark och Tyskland i samband med den dåvarande flyktingkrisen. Sedan dess har det kontinuerligt genomförts svenska gränskontroller av resande från Danmark till Sverige. Under covid-19-pandemin stängde först Danmark och sedan Sverige delvis gränserna och intensifierade gränskontrollerna. Den 9 februari 2022 blev det åter fritt för medborgare från Norden, EU- och EES-länderna att resa in i Sverige utan covid-begränsningar och krav på covid-pass. På samma sätt upphörde de danska covidrestriktionerna vid inresa i landet den 1 mars 2022.

Med nedstängning av stora delar av kultursektorn i de nordiska länderna innebar pandemin också att befolkningen i betydligt mindre utsträckning hade möjlighet att ta del av konst och kultur (Kulturanalys Norden 2022b, s. 44). Pandemin medförde därutöver negativa effekter på rörlighet mellan länderna i Norden generellt, men också specifikt inom kultursektorn då denna är publik- och kontaktintensiv och därmed påverkades mer av nedstängning än andra verksamheter. I utredningar som Kulturanalys Norden tagit fram om pandemins effekter på kultursektorn, har särskilt farhågor om risken för en ökad nationalisering av kulturproduktion uttalats (Kulturanalys Norden 2021a).

Mot denna bakgrund startade Kulturanalys Norden under år 2022 ett projekt kring gränsutbyte, gränshinder och nordisk kulturproduktion. Projektet inleddes under år 2022 med en förstudie som fokuserades mot att specifikt studera gränshinder för kulturutbyte inom Norden (Kulturanalys Noden 2022a). Förstudien innefattade en kartläggning av gränshinder för nordiskt kulturutbyte och tog huvudsakligen utgångspunkt i inrapporterade ärenden till den s.k. gränshinderdatabasen

Gränshinderdatabasen är en samlingsplats för de kända gränshinder som förekommer mellan de nordiska länderna. Databasen förvaltas av Nordiska ministerrådet. Den innehåller hinder som inrapporterats till Nordiska ministerrådets sekretariat, främst från Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden, de regionala informationstjänsterna och de gränsregionala kommittéerna, och som därefter kvalitetssäkrats hos ländernas berörda departement.

vid Nordiska ministerrådet. Fokus i förstudien lades på att identifiera svårigheter för samarbeten och gränshinder för kulturutbyten inom Norden. Genomgången i förstudien visar dock att inga av de tekniska eller strukturella gränshinder som studerats är vare sig direkt stoppande eller hämmande för ett ökat kulturutbyte mellan de nordiska länderna. Förstudien identifierar däremot ett antal faktorer som snarare klassas som ”försvårande omständigheter” för en integrerad kulturregion, kulturarbetsmarknad och kulturscen i Norden. Dessa faktorer innefattar bland annat svårigheter kopplat till skilda lagar, förordningar och arbetssätt mellan de nordiska länderna, skillnader i skatter, försäkringar och regler samt en brist på information och kunskap om dessa skillnader bland kulturskapare (Kulturanalys Norden 2022a).

Inte bara hos Kulturanalys Norden har intresset för mobilitet mellan de nordiska länderna ökat sedan pandemin. I en nyligen framtagen rapport slår Nordregio fast, att för ökad integration och mobilitet mellan de nordiska länderna är insatser kopplade till kunskaps- och informationsdelningsaktiviteter om nordiska språk och kultur särskilt viktiga. Detta gäller då särskilt insatser riktade mot unga där kunskapen och intresset för nordiska språk och kultur minskar.

Kunskapen om och intresset för nordiska språk och nordisk kultur minskar. Stöd för kunskaps- och informationsutbyte, särskilt inriktad på unga människor kommer att bidra till att öka intresset för de nordiska språken och den nordiska kulturen, och därigenom främja ökad rörlighet och integration i Norden samt rörlighet på arbetsmarknaden.
(Egen översättning från Nordregio 2023b).

De resultat som framkommit, dels i Kulturanalys Nordens egen förstudie, dels i andra studier, har sammantaget pekat på behovet av att öka kunskapen om mobilitet och kulturutbyte mellan de nordiska länderna.

Syfte, frågeställningar och datamaterial

Denna rapport syftar huvudsakligen till att belysa frågor om mellan vilka nordiska länder/geografiska områden samarbeten och gränsutbyte är vanligt liksom hur den generella gränsmobiliteten (pendling, utbyten, handel) mellan de nordiska länderna ser ut. Tre frågeställningar har styrt arbetet:

Hur ser de formella strukturerna för nordiskt gränsregionalt kultursamarbete ut?
Hur integrerat är Norden ur ett arbetsmarknadsperspektiv och hur ser arbetspendlingen av kulturskapare ut inom Norden?
Hur ser mönstren för handel med kulturella varor och tjänster ut mellan de nordiska länderna?

I det förberedande utredningsarbetet har datakällor undersökts för att identifiera vilken statistik om utbyte och pendlingsrörelse som finns tillgänglig. Fokus har varit på metodutveckling och undersökningsdesign. På grund av begränsningar gällande tid och datatillgång har studien inte kunnat omfatta Norden som helhet utan visst fokus blir på Sverige och Danmark. Detta hänger även ihop med ett pågående utvecklingsarbete kring pendlingsstatistik och metodologiska överväganden.

Historiskt fram till 2018 har Nordisk statistikdatabas publicerat tabeller om gränspendling mellan de nordiska länderna. Dessa tabeller är dock inte branschuppdelade på sådan detaljeringsnivå att rörlighet inom kultursektorn kan utläsas, detta på grund av statistiksvårigheter och sekretess. Pågående utvecklingsarbete mellan svenska och danska statistikmyndigheter samt Nordiska ministerrådet möjliggör dock för vissa nya ingångar, vilket kommer att framgå i denna rapport. (se Stender & Gullberg Brännström 2022)

Utifrån tidigare studier av kultursektorn i Norden vet vi att en stor del av de verksamma inom kultursektorn inte arbetar under sådana omständigheter att de alltid med lätthet fångas upp av arbetsmarknadsbaserade registerdata, därmed har kompletteringar gjorts med inbetald artistskatt för att vidga bilden av mobilitet mellan de nordiska länderna.

Materialet som ligger till grund för denna rapport består huvudsakligen av fyra datakällor:

Kulturskapare från nordiska länder:
Data består av individdata över sysselsatta kulturskapare i Sverige som invandrat i vuxenålder (>25år) från annat nordiskt land och är sysselsatta inom de kulturella och kreativa branscherna. Datauttag har gjorts av Kulturanalys Norden utifrån uppkoppling till nationella register i Sverige. (Data är avgränsat till sysselsatta i Sverige.)
Arbetspendling av kulturskapare mellan de nordiska länderna:
Dessa data är avgränsade till inpendlare till Danmark och Sverige och avser antalet personer med någon inkomst från arbetsgivare inom specificerade kulturella näringsgrenar. Data redovisas per kvartal och år för perioden 2019–2022 och har kunnat brytas ned på NUTS2-regioner i respektive inpendlingsland. Data har specialbeställts av Kulturanalys Norden från Danmarks statistik (DST) och Statistiska centralbyrån (SCB) i Sverige. Data baseras på arbetsgivardeklarationer och fångar i huvudsak kulturskapare med anställning.
Data över kulturskapare som betalat artistskatt i Sverige:
Data från det svenska Skatteverket över antalet personer bosatta i andra nordiska länder som betalat artistskatt i Sverige har studerats.
Data över handel med kulturella varor och tjänster mellan de nordiska länderna:
Data över handel med kulturella varor och tjänster har hämtats från Eurostat. Data över handel med kulturella varor inkluderar följande produktkategorier: antikviteter, konstverk, kulturhantverk, smycken, böcker, tidningar, kartor, arkitekturritningar och ritningar, fotografiska plattor och filmer, inspelade media, videospelskonsoler, samt musikinstrument. Data över handel med kulturella tjänster inkluderar personella, kulturella och rekreationstjänster.

Disposition

Efter det inledande kapitlet med beskrivning av tillvägagångssätt, metod och material följer tre kartläggande kapitel och därefter ett avslutande kapitel med samlade slutsatser.

Kapitel 2 utgörs av en kartläggning av strukturerna för nordiskt gränsregionalt kultursamarbete. Ett antal formaliserade gränsregionala samarbetsplattformar beskrivs med fokus på kulturella verksamhetsinslag. Rapporten går dock inte in i detalj om de formaliserade samarbetsplattformarnas verksamheter i gränsregionerna.

Kapitel 3 utgör en beskrivning av hur väl integrerat Norden är ur ett arbetspendlings- och sysselsättningsperspektiv. När det gäller kultursektorn i Sverige görs också en bedömning av utvecklingen av antalet personer med nordisk bakgrund sysselsatta som kulturskapare i Sverige. Bilden av nordiska kulturskapare verksamma i andra nordiska länder kompletteras även av nya data över nordiska medborgare som betalar s.k. artistskatt (A-SINK) i Sverige.

Kapitel 4 belyser handelsutbyten med kulturella varor och tjänster mellan de nordiska länderna. Kapitlet syftar till att ge insikter och förståelse om de dynamiska mönstren och trenderna inom den kulturella handeln inom Norden.

I det avslutande kapitlet, kapitel 5, dras sammantagna slutsatser från de ovannämnda genomgångarna. Här tydliggörs de huvudsakliga observationer som framkommit i rapporten samt eventuella identifierade områden för fortsatta undersökningar och vidare studier.