A-SINK för åren 2019–2022 – Svenska Skatteverket
Statistiken över A-SINK som används i rapporten baseras på uppgifter från den svenska skattemyndigheten Skatteverket. Arbetsgivare i Sverige ska varje månad lämna en arbetsgivardeklaration som innehåller individuppgifter för de personer som man utbetalat lön/ersättning till. Om mottagare av ersättningen är bosatt i utlandet kan denna ansöka om att få betala SINK (särskild inkomstskatt för utomlandsbosatta) istället för vanlig A-skatt. Arbetsgivaren gör då avdrag för SINK istället för att göra avdrag för A-skatt. Om ersättningen betalas till artister och idrottsutövare som är bosatta utomlands ska utbetalaren göra avdrag för s.k. A-SINK. Statistiken över antalet personer och volymer av A-SINK speglar hur det för tillfället ser ut i Skatteverkets verksamhetssystem. Siffrorna för de senaste två inkomståren uppdateras varje vecka, men tidigare år uppdateras varje månad. Äldre statistik än sju år uppdateras inte. Till artistisk verksamhet räknas personligt framträdande inför publik eller vid ljud- eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande (
3 § A-SINK). Ren undervisnings-, instruktions- eller bildningsverksamhet eller andaktsutövning omfattas inte. Endast den som framträder med artistisk verksamhet på t.ex. en scen omfattas av A-SINK. Det innebär att exempelvis scenpersonal, tekniska biträden, regissörer och koreografer inte omfattas. För sådana personer blir i stället SINK aktuell.
Data om gränsöverskridande arbetspendling – Statistiska centralbyrån, SCB och Danmarks statistik, DST
Den data för gränsöverskridande pendling som redovisas i rapporten har tillhandahållits från den danska respektive den svenska statistikmyndigheten i två tidsserier (kvartal och år) under perioden 2019–2022. Data har redovisats för inpendling per region motsvarande NUTS2-regioner och ursprungsland för utpendling. Data avser personer som haft arbetsinkomst i inpendlingslandet (Danmark eller Sverige) under kvartalet/året och bott i något av de andra nordiska länderna.
Data över svenska kulturskapare födda i annat nordiskt land som invandrat från andra nordiska länder – Myndigheten för kulturanalys
Avgränsningen av populationen som använts här har grundats i individers sysselsättning och ursprungsland. Med detta menas att de individer som ingår i statistiken dels invandrat från något nordiskt land utanför Sverige, dels arbetar i den svenska kultursektorn. Utöver denna definition har en avgränsning gjorts där endast personer som invandrat till Sverige efter 25 års ålder (>25år) inkluderats i statistiken. Denna avgränsning har gjorts för att avgränsa populationen till nordiska kulturskapare som migrerat i vuxen ålder och vanligen även efter utbildning. Sysselsättningen har fördelats i tre aggregat baserat på SNI-koder: SNI 90-91, SNI 90-91 tillsammans med KKB övrig, SNI KKB övrig.
Handelsdata över export av kulturella varor och tjänster – Eurostat
Den handelsdata över export av kulturella varor och tjänster som redovisas i denna rapport har hämtats från Eurostat. Ramarna för upprättandet av listan över kulturella varor för internationell handel som används i Eurostat är upprättade av ESSnet-Culture och UNESCO och avspeglar deras respektive ramar för kulturstatistik. I båda ramarna är kärnkriteriet för identifiering av kulturella varor det konstnärliga skapandet och vad produkterna förmedlar i termer av symboliska, konstnärliga och andliga eller estetiska värden. För att bygga upp listan analyserades de tio kulturdomänerna som identifierats av ESSnet-Culture (arv, böcker och press, bildkonst, konsthantverk, scenkonst, audiovisuellt och multimedia, arkitektur, arkiv, bibliotek och reklam) från produktperspektiv. Denna analys gjorde det möjligt att identifiera många kulturella koder inom sju domäner (förutom arkiv, bibliotek och reklam). Det aktuella datat över handel med kulturföremål inkluderar följande produktkategorier: antikviteter, konstverk, kulturhantverksartiklar, smycken, böcker, tidningar, kartor, arkitekturritningar och ritningar, fotografiska plattor och filmer, inspelade media (CD, DVD, Blu-ray, magnetband, grammofonskivor), videospelskonsoler, samt musikinstrument.
Data om statistik över internationell handel med tjänster (ITSS) är en viktig komponent i länders nationalräkenskaper. ITSS-data samlas in av nationella företagsundersökningar, International Transaction System (ITRS) och administrativa register. Vägledning för hur data samlas finns i Manual on Statistics of International Trade in Services 2010 (MSITS 2010).