Handel med kulturella varor och tjänster inom Norden

I denna rapport har vi hittills framför allt fokuserat på arbetspendling av nordiska kulturarbetare inom Norden. En relaterad aspekt av hur väl integrerat Norden är som kulturregion är handeln och utbytet av kulturella varor och tjänster. Internationellt utbyte och handel dvs. import och export av kulturella varor och tjänster kan studeras med hjälp av data från den europeiska statistikmyndigheten Eurostat. Exporten av kulturella varor och tjänster mellan de nordiska länderna definieras här som exportvärden i tusental euro inom varugrupper som kopplas till kulturellt innehåll. Varugrupperna inkluderar exempelvis antikviteter, konstverk, kulturhantverksartiklar, smycken, böcker, tidningar, kartor, arkitekturritningar och ritningar, fotografiska plattor och filmer, inspelade media (CD, DVD, Blu-ray, magnetband, grammofonskivor), videospelskonsoler, samt musikinstrument. När det gäller kulturella tjänster avser dessa samlingskategorin personliga, kulturella och rekreationstjänster

Klassificeringen av områden för tjänsteexport enligt BPM6-metoden omfattar 12 huvudsakliga tjänstekategorier: 1. Tillverkningstjänster för fysiska insatsvaror som ägs av andra (SA) 2. Underhålls- och reparationstjänster (SB) 3. Transport (SC) 4. Resor (SD) 5. Konstruktion (SE)  6. Försäkrings- och pensionstjänster (SF) 7. Finansiella tjänster (SG) 8. Avgifter för användning av immateriella rättigheter (SH) 9. Telekommunikations-, dator- och informationstjänster (SI) 10. Övriga företagstjänster (SJ) 11. Personliga, kulturella och rekreationstjänster (SK) 12. Statliga varor och tjänster (SL). I redogörelsen över export av kulturella tjänster har vi valt att redovisa data för den aggregerade kategorin ”SK - personal, cultural, and recreational services” på grund av variationer i datatillgång för de nordiska länderna. Kategorin består av SK1 ”Audiovisuella och relaterade tjänster” och SK2 ”Personliga, kulturella och rekreationstjänster andra än audiovisuella och relaterade tjänster”.

.

Exportstatistik finns för de nordiska medlemsländerna i Europeiska unionen. Eftersom Norge inte är ett medlemsland i EU ingår inte alltid Norge i den tillgängliga statistiken. Däremot finns detaljerade data över handelsflöden mellan övriga nordiska länder för en tidsperiod som sträcker sig mellan 2012 och 2021. Den kulturella varuexporten redovisas för 2012 och 2021 medan tjänsteexporten redovisas för 2013 och 2021.

I figur 19 nedan illustreras handelsflödena med kulturella varor, från respektive exportland, till vänster i figuren och dess volym till relaterad nationell avsättningsmarknad inom Norden, till höger i figuren. Här ser vi att Sverige var den i särklass största exportören av kulturella varor till andra länder inom Norden under år 2012. Kulturell varuexport utgör generellt en större andel av såväl den svenska som den danska varuexporten än exempelvis den finska vilket illustreras i bilaga 4. Vi ser också att större delen av denna export gått till grannlandet Norge. Den svenska kulturexporten enbart till Norge var nära på lika stor som motsvarande export till de övriga nordiska länderna detta år. Efter Sverige stod Danmark för den näst största delen av den inomnordiska exporten av kulturella varor under år 2012. För Danmarks del gick majoriteten av exporten till Sverige, vilket också gällde för den finska kulturexporten inom Norden detta år.

Figur 19. Exportflöden av kulturella varor inom Norden år 2012, baserat på exportvärden i tusentals euro. Exportland till vänster.

Källa: Eurostat bearbetat av Kulturanalys Norden. Statistics | Eurostat (europa.eu)

Det kan i sammanhanget vara värt att poängtera att då den norska kulturexporten inte är med i redovisningen förminskas de andra nordiska ländernas betydelse som avsättningsmarknader i figuren ovan. I figur 19 och 20 framstår Norge som den viktigaste avsättningsmarknaden för export av kulturella varor inom Norden. Bilden skulle inte nödvändigtvis vara den samma om även den norska exporten av kulturella varor inkluderades.

De exportflöden som redovisas för år 2012 visar sig vara relativt beständiga nästan tio år senare, åtminstone vad gäller vilka nordiska länder som står för den största delen av exporten av kulturella varor. I figur 20 redovisas handelsflödena med kulturella varor för år 2021, från respektive exportland, till vänster i figuren och dess volym till relaterad nationell avsättningsmarknad inom Norden, till höger i figuren. Här ser vi, att precis som för år 2012 är Sverige fortsatt den i särklass största exportören av kulturella varor till andra länder inom Norden under året. Vi ser också att större delen av denna export fortsatt gått till grannlandet Norge. Exportländernas relativa position till varandra liksom flödenas riktning tycks alltså vara oförändrade över tid. Däremot kan vi notera att volymen eller snarare exportvärdena tycks ha minskat i flera fall.

Figur 20. Exportflöden av kulturella varor inom Norden år 2021, baserat på exportvärden i tusentals euro. Exportland till vänster.

Källa: Eurostat bearbetat av Kulturanalys Norden. Statistics | Eurostat (europa.eu)

Vid en närmare granskning av utvecklingen över tid, dvs. motsvarande ungefär en tioårsperiod, kan vi konstatera att exporten av kulturella varor till andra nordiska länder minskat för nästan samtliga här redovisade kombinationer. Detta med undantag för dansk och svensk kulturexport till Island liksom svensk kulturexport till Finland. Det största handelsflödet går från Sverige till Norge och motsvarar 180 miljoner euro.

Vi kan alltså konstatera att värdevolymen av handeln med kulturella varor minskat mellan de nordiska länderna under den senaste tioårsperioden. Detta kan vid en första anblick anses motsägelsefullt då samtliga nordiska länder vuxit i termer av både ekonomi och befolkning under denna period (Nordiska ministerrådet 2020c).

Tabell 3. Förändring av kulturvaruexport inom Norden år 2012 och 2021 (OBS: exportvärden i tusental euro).

Källa: Eurostat bearbetat av Kulturanalys Norden. Statistics | Eurostat (europa.eu)

Inom ramen för denna utredning har det inte varit möjligt att utröna vad som förklarar ett minskat handelsflöde inom Norden. Den pågående inter­nationali­se­ringen och digitaliseringen kan ha medfört att människor i de nordiska länderna i högre grad utforskar kulturella uttryck och produkter från andra delar av världen, vilket i sin tur påverkar eller konkurrerar om man så vill med handelsflödet inom Norden.

Av de handelsdata över kulturella varor och tjänster som finns tillgängliga via Eurostat har vi kunnat avläsa vissa skillnader inom Norden. Exempelvis kan konstateras att medan en mycket stor del (74,5 %) av den finska kulturimporten härrörde från EU, låg motsvarande siffra i Danmark betydligt lägre (57,4 %) och den svenska siffran ligger på 69 %. Det har dock inte varit möjligt att avläsa eventuell förändring över tid.

Dessutom kan kulturella utbyten och influenser nu ske på nya sätt genom digitala plattformar. En sådan förskjutning flyttar då också mycket av konsumtionen från fysiska varor så som böcker, DVD och CD över till kulturella tjänster, vilka tillhandahålls av strömningsföretag.

I figur 21 illustreras handelsflödena med kulturella tjänster, från respektive nordiskt exportland, till vänster i figuren och dess volym till relaterad nationell avsättnings­mark­nad inom Norden, till höger i figuren.

För kulturell tjänsteexport har endast kategorin ”Personal, cultural and recreational services” inkluderats i statistiken från Eurostats tabell International trade in services (since 2010) (BPM6).

Här ser vi att, i likhet med varu­ex­por­ten, var Sverige den största exportören också av kulturella tjänster till andra länder inom Norden under år 2013. Vi ser också att större delen av denna export gått till grannlandet Norge och därefter till Finland följt av Danmark. Efter Sverige stod Danmark för den näst största delen av den inomnordiska exporten av kulturella tjänster under år 2013. För Danmarks del gick majoriteten av exporten till Sverige, vilket också gällde för den finska och isländska kulturexporten inom Norden år 2013.

Figur 21. Exportflöden av kulturella tjänster inom Norden år 2013, baserat på exportvärden i tusentals euro. Exportland till vänster.

Källa: Eurostat bearbetat av Kulturanalys Norden. Statistics | Eurostat (europa.eu)

Precis som när det gällde kulturell varuexport i föregående avsnitt ingår inte den norska exporten av kulturella tjänster i figuren ovan. Av den anledningen förminskas de andra nordiska ländernas betydelse som avsättningsmarknader i figuren ovan eftersom export från Norge inte redovisas. I figur 21 och 22 framstår Norge som den viktigaste avsättningsmarknaden för export av kulturella tjänster för handel inom Norden. Bilden skulle inte nödvändigtvis vara densamma om även den norska exporten av kulturella tjänster inkluderades, vilket bör noteras.

De exportflöden som redovisas för år 2013 visar sig vara relativt beständiga nästan tio år senare, åtminstone vad gäller vilka nordiska länder som står för den största delen av exporten av kulturella tjänster. I figur 22 redovisas handelsflödena med kulturella tjänster för 2021, från respektive exportland, till vänster i figuren och dess volym till relaterad nationell avsättningsmarknad inom Norden till höger i figuren. Här ser vi, att precis som för år 2013 är Sverige fortsatt den i särklass största exportören av kulturella tjänster till andra länder inom Norden under året. Vi ser också att större delen av denna export fortsatt gått till grannlandet Norge, men att Danmark nu passerat Finland som näst största avsättningsmarknad. Till skillnad från vad som gäller för kulturell varuexport kan vi också notera att volymen eller snarare exportvärdena har ökat i flera fall.

Figur 22. Exportflöden av kulturella tjänster inom Norden år 2021, baserat på exportvärden i tusentals euro. Exportland till vänster.

Källa: Eurostat bearbetat av Kulturanalys Norden. Statistics | Eurostat (europa.eu)

I genomgången av tillgänglig statistik över kulturell tjänsteexport inom Norden kan vi konstatera att exporten av kulturella tjänster till andra nordiska länder ökat för nästan samtliga här redovisade kombinationer, vilket framgår av tabell 4 nedan. Denna observation står i tydlig kontrast till den utveckling vi tidigare kunnat observera för exportrelationerna vad gäller kulturella varor.

Huruvida en minskad inomnordisk export av kulturella varor förklaras av en samtidig expansion av inomnordisk export av kulturella tjänster har inte kunnat klarläggas inom ramen för denna rapport. Att stora delar av den internationella handeln med kulturella varor under senare år gått över mot handel med tjänster har dock kunnat konstaterats av bland annat UNESCO (2016).

Tabell 4. Förändring av kulturtjänsteexport inom Norden år 2013 och 2021. (OBS: exportvärden i miljoner euro)

Källa: Eurostat bearbetat av Kulturanalys Norden. Statistics | Eurostat (europa.eu)

Det är däremot möjligt att fortsatta undersökningar och analyser skulle kunna ge en djupare insikt i de bakomliggande faktorerna som påverkar handelsmönstren för kulturella varor och tjänster inom Norden. I vilken utsträckning handlar det exempelvis om minskad varuvolym, prisförändringar eller att nordisk kulturproduktion snarare tar omvägen via exempelvis digitala plattformar. Om kulturella uttryck så som filmer, musik och tidningar/böcker i större utsträckning konsumeras digitalt flyttar också mycket av konsumtionen från fysiska varor så som böcker, DVD och CD över i kulturella tjänster, vilka tillhandahålls av exempelvis strömningsföretag (Wikberg et.al 2019). Ökade insikter kring dessa frågor skulle kunna vara värdefulla för att forma framtida strategier och initiativ för att främja kulturellt utbyte och handel mellan de nordiska länderna. En särskild tonvikt på digitala plattformars roll i kulturella utbyten och deras påverkan på handelsmönster skulle kunna vara av stor relevans.