Kulturens nytta och påverkan
I delar av forskningen framträder en positiv bild av konstens och kulturens påverkan inom olika samhällsområden. I kunskapsöversikten sammanfattas denna forskning inom tre områden: 1) konstens och kulturens betydelse för den ekonomiska utvecklingen, 2) konstens och kulturens betydelse för demokratin och den hållbara utvecklingen och 3) konstens och kulturens betydelse för människors hälsa och välmående.
Kulturens betydelse för den ekonomiska utvecklingen
Kulturverksamheter bedöms i många studier bidra till den ekonomiska utvecklingen på såväl nationell som regional och lokal nivå. I relation till offentliga investeringar på kulturområdet betonas att dessa genererar verksamheter och arbetstillfällen som i sin tur bidrar till ekonomisk aktivitet och ökade skatteintäkter. Forskningen pekar också på att kulturverksamheter genererar intäkter och bidrar till städers, regioners eller länders turism, vilket i sin tur bidrar till ökad ekonomisk aktivitet inom flera olika branscher. Verksamheter inom kultursektorn bedöms också bidra till kunskapsutveckling, innovation, entreprenörskap och utveckling inom kreativa branscher. Ett rikt kulturliv anses även viktigt för att specifika platser ska kunna locka till sig högutbildad arbetskraft och näringslivsetableringar.
Kulturens betydelse för demokrati och hållbar utveckling
Forskningen lyfter särskilt fram konstens och kulturens förmåga att bidra till inkludering, social tillit och sammanhållning, och till att överbrygga sociala och kulturella skillnader i samhället. Forskningsstudier pekar generellt på att konsten och kulturen erbjuder människor möjlighet till uttryck, reflektion och kritiskt tänkande, vilket ses som viktiga delar i ett fungerande demokratiskt samhälle. Kulturdeltagande kopplas också till ökad benägenhet att arbeta ideellt och att delta i allmänna val. Forskningen bedömer vidare att konst och kultur har potential att bidra till positiva attityd- och beteendeförändringar, exempelvis i miljöfrågor och frågor som rör interkulturell tolerans, ideellt engagemang eller att motverka kriminellt beteende.
Kulturens hälsofrämjande betydelse
Konst och kultur bedöms i forskningen särskilt bidra till välmående och välbefinnande och till att motverka problem med psykisk ohälsa. I relation till psykisk ohälsa finns studier som lyfter fram att konst och kultur kan vara viktiga delar i terapeutisk behandling. Konst och kultur bedöms också kunna bidra till att främja hälsosamt leverne, exempelvis genom att i det konstnärliga innehållet sprida kunskap om näringslära och effekter av droganvändning. Vidare finns studier som pekar på att konst och kultur (t.ex. musik) kan bidra till symptomlindring vid sjukdom och minskade bieffekter av medicinsk behandling. Det finns också forskning som visar på att konst och kultur (t.ex. dans) kan bidra till positiva effekter på sjukdomsförlopp, exempelvis Parkinsons sjukdom.
Problematisering och kritiska perspektiv
I andra delar av forskningen problematiseras den positiva bedömningen av konstens och kulturens nytta och påverkan på individ och samhälle. Kritiken skiljer sig delvis åt beroende på om det handlar om ekonomisk, politisk, social eller hälsomässig nytta och påverkan. Generellt kritiseras dock många studier för brister i metod och forskningsdesign och för att de inte klarlägger några tydliga orsak-verkansamband när det gäller kopplingen mellan konst, kultur och samhällsnytta. Studierna kritiseras också för att inte överväga eller räkna på vad en alternativ användning av de offentliga medel som satsas på konst och kultur skulle kunna generera i termer av exempelvis ekonomiska effekter.
Vidare kritiseras studier för att i många fall rapportera en typ av nytta och påverkan som är svårkontrollerad och som bygger på människors subjektiva upplevelser, vilka snarare är att betrakta som kortsiktiga resultat än långsiktig förändring (detta gäller framför allt studier inom hälsa, demokrati och hållbar utveckling). En vanligt förekommande kritik är att den positiva påverkan överdrivs och övertolkas, exempelvis i kunskapsöversikter. Dessa övertolkningar bedöms sedan fortplanta sig på policynivå, där det enligt kritiska forskare etablerats en alltför förenklad bild av konstens och kulturens nytta och positiva påverkan.
Generellt, men särskilt inom den medicinska forskningen, finns en kritik mot en publikationsbias, där resultat som snarare pekar mot negativa samband eller inga samband alls publiceras och diskuteras i lägre utsträckning. Flera forskningsrapporter lyfter också fram att det finns exempel på att konsten och kulturen kan ha negativ påverkan på ekonomin, demokratin, den sociala sammanhållningen, miljön och hälsan. Sådan negativ påverkan anses inte få vederbörlig uppmärksamhet inom kulturpolitiken och i delar av forskningen.
Sammantaget menar de kritiska forskarna att det etablerats en förenklad bild av konstens och kulturens nytta inom olika samhällsområden. Detta riskerar, menar de, att leda till att konsten och kulturen betraktas som mer betydelsefull än vad den i själva verket är i relation till olika samhällsutmaningar. Därmed finns också en risk för att politikutvecklingen baseras på felaktiga antaganden.
En annan typ av kritik handlar om att fokuset på konstens och kulturens nytta i relation till målsättningar inom andra samhällsområden kan få negativa konsekvenser för den kulturella och konstnärliga utvecklingen. Här pekar forskare på risken för en förskjutning mot att konsten och kulturen värderas utifrån sina bidrag till mål inom andra samhällssektorer, istället för att den värderas utifrån sina estetetiska och konstnärliga värden och kvaliteter. Forskare pekar också på att det är de sistnämnda värdena som fortsatt bör vara utgångspunkten för kulturpolitiken. Denna utveckling problematiseras särskilt i relation till de konstnärliga professionernas autonomi.
Framtidsfrågor och kunskapsbehov
Utifrån arbetet med kunskapsöversikten bedömer Kulturanalys Norden att det finns skäl för kulturpolitiken i de nordiska länderna att ytterligare tydliggöra sitt förhållningssätt till mål inom andra politikområden. Detta gäller exempelvis bedömningar av när det är befogat, och inte befogat, med förväntningar på att konsten och kulturen ska bidra till specifik nytta. Överväganden på detta område bör sättas i tydlig relation till de ideal som står i centrum för kulturpolitiken och som i huvudsak handlar om allas möjlighet att delta i kulturlivet och om konstens och kulturens obundenhet och frihet.
När det gäller fortsatta kunskapsbehov är det en utmaning för forskningen att klarlägga tydliga orsak-verkansamband när det gäller nyttan av konst och kultur inom olika samhällsområden. En tydlig lärdom av arbetet med denna kunskapsöversikt är dock att forskningen om kulturens nytta och påverkan är både mycket omfattande och delvis svåröverskådlig. Det finns därför goda skäl att ta fram ytterligare kunskapsöversikter som sammanfattar och fördjupar sig i olika delar av forskningen inom temat konstens och kulturens samhällsroll.