Inledning

I de nordiska ländernas kulturpolitik pekas på konstens och kulturens samhälleliga betydelse och på vikten av konstens och kulturens närvaro i olika delar av samhällslivet. Konstens och kulturens betydelse framhävs exempelvis i relation till demokratin och yttrandefriheten, människors bildning, den sociala sammanhållningen, platsers attraktivitet, den ekonomiska utvecklingen och människors hälsa och välbefinnande (se t.ex. CuPo2025, 2017; Meld. St.8, 2018; Ministry of Education, Science and Culture, 2013; Proposition 2009/10:3). Också i det nordiska samarbetsprogrammet beskrivs kulturen som en drivkraft för en miljömässigt och socialt hållbar utveckling och som viktig för de nordiska ländernas ekonomiska konkurrenskraft (Nordiska ministerrådet, 2020). 

Samtidigt rymmer idén om kulturens roll i samhällsutvecklingen flera frågeställningar som länge varit ämne för kulturpolitisk diskussion. En av dessa är vilken roll konsten och kulturen förväntas ha för samhälleliga mål som ligger bortom kulturpolitikens centrala uppgift att möjliggöra allas deltagande i kulturlivet, skapa förutsättningar för konstnärlig och kulturell verksamhet, och värna konstens och de kulturella professionernas frihet och autonomi. En relaterad fråga handlar om hur förväntningar på kulturens nytta inom olika samhällsområden ska balanseras mot exempelvis idealet om konstens och kulturens frihet och målsättningen om allas möjlighet att delta i kulturlivet (se t.ex. Kulturanalys Norden, 2022a, 2022b; Myndigheten för kulturanalys, 2021). Ytterligare en central fråga handlar om vad vi egentligen vet om konstens och kulturens påverkan inom olika samhällsområden.

Det är utifrån dessa spörsmål som Kulturanalys Norden tagit fram denna kunskapsöversikt. Översikten beskriver hur de nordiska länderna över tid förhållit sig till frågan om kulturens roll för samhällets utveckling, vilken nytta inom andra samhällsområden som idag knyts till konsten och kulturen, samt vilken kunskap som finns om konstens och kulturens faktiska påverkan på individ och samhälle inom olika områden.

Kunskapsöversikten syftar till en övergripande analys av hur de nordiska länderna ser på kulturens roll i samhällsutvecklingen och hur denna roll betraktas i ljuset av ländernas centrala kulturpolitiska målsättningar. Kunskapsöversikten syftar också till att ge en översikt av vilken typ av kunskap som finns om konstens och kulturens nytta och påverkan inom samhällsområden som ligger utanför kulturpolitiken. Syftet är preciserat i följande två frågeställningar:

En central avgränsning gäller hur frågan om kulturens samhällsroll, nytta och påverkan behandlas i kunskapsöversikten. Fokuset i kunskapsöversikten är till stor del på konstens och kulturens roll, nytta och påverkan inom samhällsområden bortom kulturpolitikens centrala målsättningar. I redogörelsen för hur forskningen bedömer konstens och kulturens nytta och påverkan ligger fokus på tre områden som forskningen ägnat särskild uppmärksamhet. Dessa handlar om konstens och kulturens betydelse för ekonomisk utveckling, för demokrati och hållbar utveckling och för människors hälsa.  

En begreppslig fråga i kunskapsöversikten är användningen av begreppen konst och kultur. I kunskapsöversikten används ofta begreppsparet ”konst och kultur” för att synliggöra att de traditionella konstarterna är centrala när kulturpolitiken och forskningen närmar sig frågan om kulturens samhällsnytta. Samtidigt används begreppet ”kultur” på delvis olika sätt inom både forskningen och politiken. Vad som framför allt skiljer sig åt är hur inkluderande begreppet är. Användningen spänner över att främst inbegripa de traditionella konstarterna till att även inkludera kulturella och kreativa branscher i bredare bemärkelse, och ibland också kulturarvsforskningen. Vilket kulturbegrepp som avses i litteraturen är inte alltid tydligt men det kommer att i möjligaste mån tydliggöras i kunskapsöversiktens olika delar.

Kunskapsöversikten genomförs med avstamp i två undersökningar som inkluderar delvis olika typer av material. Den första är en översiktlig analys av vilken samhällsroll konsten och kulturen historiskt och fram till idag har tillskrivits i de nordiska länderna, samt vilken nytta och påverkan som är förknippad med denna roll. Underlaget för denna undersökning utgörs dels av utredningar och policydokument, dels av akademiska texter som analyserar de nordiska ländernas kulturpolitik. När det gäller de akademiska texterna har utgångspunkten tagits i de fyra internationella tidskrifter som Kulturanalys Norden bedömt som mest relevanta i studiet av nordisk kulturpolitik. Dessa är 1) Cultural Trends, 2) International Journal of Cultural Policy, 3) Journal of Arts, Managements, Law and Society och 4) Nordisk kulturpolitisk tidskrift. Denna undersökning knyter främst an till den första frågeställningen.

Den andra undersökningen är inriktad mot forskning om konstens och kulturens nytta och påverkan inom de tre områden som angetts ovan. För denna undersökning är ovan nämnda tidskrifter fortsatt viktiga men här har sökningen breddats för att även inkludera kunskap från andra forskningsområden. Inte minst återfinns relevant forskning inom områdena medicin, folkhälsovetenskap, psykologi, ekonomi, pedagogik och sociologi. För denna undersökning har även rapporter och utredningar från myndigheter och organisationer ingått (se t.ex. Fancourt & Finn, 2019; OECD, 2022; Zbranca et al., 2022).

Den andra undersökningen har inbegripit utmaningar i genomförandet på grund av den mycket omfattande tillgången på material. Här har därför de forskningsöversikter som redan existerar om konstens och kulturens nytta och påverkan inom olika områden utgjort viktiga utgångspunkter och underlag i arbetet. Sådana översikter finns exempelvis inom området kultur och hälsa (t.ex. Fancourt & Finn, 2019; Staricoff, 2004; Zbranca et al., 2022), kultur och ekonomisk utveckling (t.ex. Dümcke & Gnedovsky, 2013; Langen & Garcia, 2009; Radich, 1992) och kultur, demokrati och hållbar utveckling (t.ex. Cheung et al., 2022; Crossick & Kaszynska, 2016; European Commission, 2023; Galloway, 2006; Jeanotte, 2017). Dessa kunskapsöversikter har varit viktiga guider till ytterligare referenser och exempel på studier inom de olika områdena. Utöver detta har också sökningar genomförts i relation till de tre områdena, framför allt i Google Scholar.

Den andra undersökningen har varit inriktad mot att göra en övergripande sammanfattning av vilken typ av kunskap som finns om konstens och kulturens samhällsnytta och påverkan. Exempel på studier med ett positivt förhållningssätt, och som pekar på konstens och kulturens nytta och positiva påverkan på samhälle och individ lyfts fram. Men denna beskrivning kompletteras med studier som ifrågasätter de forskningsresultat som pekar på kulturens nytta och positiva påverkan, och med studier som har ett kritiskt förhållningssätt till synsättet att kulturen har en specifik roll att fylla i samhällsutvecklingen.

Kunskapsöversikten är indelad i fyra kapitel. Efter inledningskapitlet följer ett kapitel som på övergripande nivå redogör för hur synen på kulturens roll i samhällsutvecklingen utvecklats historiskt i de nordiska länderna. Detta kapitel innehåller också en beskrivning av hur konstens och kulturens roll i samhällsutvecklingen framställs i ländernas kulturpolitik idag. I det tredje kapitlet redogörs för forskning som på olika sätt undersökt konstens och kulturens nytta och påverkan på individ och samhälle. I det fjärde och sista kapitlet återvänder Kulturanalys till kunskapsöversiktens syfte och frågeställningar och gör en sammanfattande bedömning utifrån det material som presenterats.