Denna kunskapsöversikt har syftat till att presentera en samlad analys av hur konstens och kulturens roll i samhällsutvecklingen framhålls i de nordiska ländernas kulturpolitik och vilken nytta och positiv påverkan som länderna tillskriver konsten och kulturen. Den har också syftat till att ge en sammanfattande bild av hur forskningen ser på konstens och kulturens nytta och påverkan inom olika samhällsområden. Utifrån det material som presenterats drar Kulturanalys Norden följande övergripande slutsatser:
De nordiska ländernas kulturpolitik kännetecknas av en stor tilltro till konstens och kulturens positiva påverkan inom olika samhällsområden, men också av förväntningar på att konsten och kulturen ska bidra till att uppnå mål inom olika samhällsområden. De nordiska ländernas kulturpolitik utmärks av en i första hand icke-problematiserande syn på att kombinera förväntningar på kulturens samhällsnytta med andra centrala kulturpolitiska målsättningar.
Det finns en omfattande forskning som pekar på konstens och kulturens nytta och positiva påverkan inom olika samhällsområden. I denna kunskapsöversikt har vi lyft flera exempel på forskning som drar slutsatsen att konsten och kulturen är en positiv kraft för den ekonomiska utvecklingen, demokratin, människors hälsa och den hållbara utvecklingen i bred bemärkelse.
Det finns också en hel del forskning som problematiserar och ifrågasätter de studier som ligger till grund för bedömningen om konstens och kulturens positiva påverkan inom olika samhällsområden. Kritiken handlar om hur studier genomförts och hur resultaten presenteras och tolkats i kunskapsöversikter och av aktörer i den kulturpolitiska sfären. Kritiken handlar också om att kulturens nytta och påverkan inom andra samhällsområden utgör ett riskabelt, och olämpligt, mått på konstens och kulturens värde.
Framtidsfrågor och fortsatta kunskapsbehov
Inom olika forskningsområden lyfts fram att konst och kultur och deltagande i kulturaktiviteter har potential att bidra till både individers och samhällens utveckling och välmående. I denna kunskapsöversikt har exempel på studier lyfts fram som pekar på ekonomisk nytta, nytta för lokala och regionala utvecklingsprocesser, positiv påverkan på demokrati, miljö, hälsa och social utveckling. Samtidigt ifrågasätts de positiva resultaten på en rad grunder, bland annat metodologiska.
Kritiken bör dock inte förstås som en generell argumentation mot att konsten och kulturen inte kan ha en positiv påverkan på samhällets utveckling på olika sätt. Snarare handlar kritiken om att den nytta och positiva påverkan som beskrivs tenderar att övertolkas och överdrivas och skymma sikten för potentiellt negativa effekter. Men lika mycket handlar kritiken om att värna konstens och kulturens rätt att vara oberäknelig, och om de risker som är förknippade med såväl förväntningar som krav på konstens och kulturens nytta inom olika samhällsområden. De forskare som ger uttryck för olika typer av kritik mot kulturens samhällsnytta argumenterar inte heller mot offentlig finansiering av kultur, eller för en minskad sådan. Istället handlar kritiken om vad som ska utgöra grunden för den offentliga finansieringen av konst och kultur och vad som blir konsekvensen av olika förhållningssätt i denna fråga.
Det finns skäl för kulturpolitiken, på olika nivåer, att tydliggöra sitt förhållningssätt till mål inom andra politikområden, exempelvis kring när det är befogat med förväntningar på konsten och kulturen att den ska bidra till specifik nytta och när det inte är det. Överväganden på detta område bör relateras till de värden som står i centrum för kulturpolitiken och som i huvudsak handlar om allas möjlighet att delta i kulturlivet, om möjligheterna att verka och förkovra sig som konstnär och kulturskapare, och om konstens och kulturens obundenhet och frihet.
Utifrån den kritik som framkommit mot den forskning som pekar på kulturens samhällsnytta finns det fortfarande utrymme för metodutveckling inom de forskningsområden som studerar konstens och kulturens nytta och påverkan. En generell kritik är exempelvis bristen på studier som klarlägger tydliga orsak-verkansamband.
En tydlig lärdom av arbetet med denna kunskapsöversikt är dock att forskningen om kulturens samhällsroll och nytta och påverkan inom olika samhällsområden är mycket omfattande och delvis svåröverskådlig då den inbegriper många olika forskningsområden och akademiska discipliner. Det finns därför goda skäl att ta fram ytterligare kunskapsöversikter som sammanfattar olika delar av forskningen. Ett exempel är den mer humanistiskt inriktade forskningen om kulturens betydelse för individ och samhälle, och forskningen om kulturens samhällsroll i kulturarvsprocesser och konkreta samhällsplaneringsprocesser. Detta gäller exempelvis arbetet med gestaltad livsmiljö, ett tema som inte berörts mer än på marginalen i denna rapport.