Teoretiska utgångspunkter

De teoretiska perspektiv och verktyg som används i den här studien är feministisk konstruktivistisk policyanalys, teori- och begreppsdiskussion i kritisk forskning om män och maskulinitet, och en triangulär modell för att förstå olika inriktningar och tonvikter i politik och rörelser angående män och maskulinitet.

Problem – orsak – lösning

Statsvetaren Carol Bacchi är framträdande i feministisk analys av policy, och har utvecklat ett tillvägagångssätt för att analysera policyförslag från ett konstruktivistiskt perspektiv (till exempel Bacchi & Goodwin 2016). Bacchi menar att vi normalt tänker oss att det först finns ett samhällsproblem, och att politik sedan handlar om att komma med lösningar på det givna problemet. Ojämställd arbetsmarknad eller mäns våld mot kvinnor kan vara exempel från det jämställdhetspolitiska området, och då blir politikens uppgift att komma med lösningar på dessa problem. Bacchis poäng är dock att själva beskrivningarna av ett problem och dess orsak inte är självskrivna, utan snarare något som kan förstås och konstrueras på olika sätt. Policyförslag och handlingsplaner lanserar lösningar, men utifrån dessa är det samtidigt möjligt att identifiera vilka uttalade eller outtalade förståelser av problem och orsaker som lösningsförslagen bygger på. Bacchi och Goodwin ger exemplet med policyförslag för att få barn att bli mer fysiskt aktiva:

Om exempelvis aktivitetsprogram för barn införs som ett sätt att minska ”barnfetma”, utgörs ”problemet” av barnens inaktivitet. Om däremot regler införs för att begränsa mängden snabbmatsreklam under barnprogrammens bästa sändningstid, framställs ”problemet” med ”fetma” som aggressiv eller kanske till och med oetisk reklam.
(Bacchi och Goodwin 2016, 16–17)

De lösningsförslag som policyrekommendationer innebär, är därför alltid intimt förbundna med specifika förståelser av problem och orsaker. I relation till de frågor om jämställdhet och maskulinitet som är i fokus för denna text, kan det exempelvis handla om huruvida problemet med att få fler kvinnor till mansdominerade branscher på arbetsmarknaden handlar om att flickor och kvinnor behöver inspireras till andra utbildningsval, eller om fokus snarare bör ligga på att bryta en exkluderande, mansdominerad kultur. Analysen i den här studien bygger på Bacchis kritiska blick på hur problem, orsaker och lösningar konstrueras i policytexter. Ett särskilt intresse riktas mot hur ”maskulinitet” skrivs fram som ett problem: är maskulinitet till exempel framförallt ett hinder för kvinnor eller för män själva?

Perspektiv och begrepp i maskulinitetsforskning

Kritisk forskning om män och maskulinitet (CSMM) – precis som genusforskning i stort, och humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning i allmänhet – är multiperspektivistisk till sin natur. Det innebär att även om det finns vissa gemensamma synsätt och normer (kön/genus är inte ett okomplicerat biologiskt faktum utan genomsyras av kulturella och samhälleliga praktiker där frågor om makt och ojämlikhet är centrala), finns det samtidigt pågående vetenskapliga diskussioner där olika synsätt bryts mot varandra. Ett exempel är forskning om maskulinitet och mäns våld mot kvinnor, där vissa perspektiv fokuserar på hur män som utövat våld minimerar eller rättfärdigar sina handlingar, medan andra perspektiv betonat vikten av att försöka förstå hur vissa män dels blev våldsamma från början, dels kan förändras i en icke-våldsam riktning (Berggren m.fl. 2021).

Även i den mer generella diskussionen om män och maskulinitet finns olika perspektiv och synsätt (Berggren 2020; Pease 2025). Medan vissa vill fokusera på hur gruppen män reproducerar sin överordning och föredrar begrepp som mäns praktiker istället för en abstraktion som maskulinitet, menar andra att det är viktigt att tala om maskuliniteter i plural för att fånga skillnader och olikheter inom kategorin män. Medan somliga utvecklar nya begrepp för att fånga en positiv utveckling, såsom inkluderande och omhändertagande maskulinitet (inclusive masculinity, caring masculinities) (Anderson 2009; Elliott 2016), betonar andra att även positiva element kan användas i nya strategier som i själva verket reproducerar ojämlikhet på nya sätt (hybrid masculinities) (Bridges & Pascoe 2014). Medan en del vill utveckla bättre, positiva och mer hälsosamma former av maskulinitet, vill andra snarare bryta upp kategoriseringar och frigöra män, maskulinitet, kvinnor och femininitet från varandra.

I den här studien undersöks vilka begrepp och metaforer som används i rapporternas resonemang om maskulinitet, och hur begreppsanvändningen i detta material förhåller sig till de inomvetenskapliga teori- och begreppsdiskussionerna.

Tonvikter i maskulinitetspolitik

När det gäller maskulinitet och politik har sociologen Michael Messner (1997) utvecklat en användbar modell för att åskådliggöra vanligt förekommande skillnader i inriktning och tonvikt. Messners triangulära modell utvecklades utifrån en studie av mansrörelser i USA på 1990-talet, men är samtidigt användbar mer generellt i relation till frågor om maskulinitet och jämställdhetspolitik (Hearn 2024). Ett hörn i triangeln fokuserar på rättvisefrågor mellan kvinnor och män och är inriktad på att reducera mäns privilegier (stopping men’s privileges/seeking gender justice). Ett annat hörn fokuserar istället på hur normer och ideal om maskulinitet begränsar män själva (prioritising the costs of masculinity). Det tredje hörnet handlar om att fokusera på skillnader mellan olika grupper av män (highlighting men’s differences). Med inspiration från maskulinitetsforskarna Marie Nordberg (2006) och Keith Pringle (2006) har de två första hörnen här fått namnen ”problem som män skapar” respektive ”problem som män upplever”, vilket också knyter an till Bacchis problemfokus. Det tredje hörnet har kort och gott översatts till ”skillnader mellan män”.

Figur 1. Messners triangel, med modifierade benämningar.

Messners modifierade triangel används i denna studie för att åskådliggöra de skillnader som finns mellan olika förståelser i rapportmaterialet.

De avsnitt som nu följer redovisar resultat och analys, uppdelat i två delar:

I avsnittet Att sätta ord på män och maskulinitet fokuseras hur begreppen män och maskulinitet skrivs fram i rapporterna och hur begreppsanvändningen förhåller sig till aktuell forskning.
I avsnittet Maskulinitetspolitiska tonvikter analyseras frågor om inriktning och hur maskulinitet skrivs fram som problem.