Frågor som rör män och maskulinitet adresseras i tolv jämställdhetspolitiska rapporter utgivna av Nordiska ministerrådet, 2019–2024. Dessa berör en bredd av ämnen såsom utbildning, arbetsmarknad, klimat, hälsa och internet, vilket visar att maskulinitetsfrågor är relevanta för jämställdhetspolitik i stort. Sammanställningen visar att diskussionen är bredare än frågan om faderskap som historiskt varit dominerande när det gäller män och jämställdhet i Norden.
Begreppet ”maskulinitet” används på flera olika sätt i rapporterna. Detta avspeglar att det finns olika synsätt i det vetenskapliga underlag som de förhåller sig till. I rapporterna saknas en tydlig koppling mellan begreppsanvändning och policyrekommendationer. Internationella analyser visar dock att olika begreppsanvändningar kan leda i olika riktningar, varför en tydligare begreppsmedvetenhet kan vara att föredra. Det rekommenderas att om möjligt undvika essentialistiska antaganden (att maskulinitet alltid är något dåligt, eller att män alltid gör maskulinitet) samt begrepp som tonar ned mäns agens. Det kan istället vara konstruktivt med en mer flexibel syn på genus som understryker hur olika egenskaper, yrken med mera genuskodas som maskulina eller feminina.
Det finns tydliga exempel på olika inriktningar och tonvikt i rapportmaterialet. Ett flertal rapporter fokuserar på de problem som män skapar, framförallt för kvinnor men även för samhället i stort. Det kan handla om hur män hindrar kvinnor från likvärdigt deltagande i mansdominerade branscher och det demokratiska samtalet, eller hur mäns preferenser för att äta kött och köra bil står i vägen för klimatomställningen.
En annan inriktning som också är tydlig i materialet är de problem som män upplever. Det kan handla om att normer om maskulinitet förstås som något som hindrar män att söka hjälp när de mår dåligt. Det kan också vara att ojämställt uttag av föräldraledighet beskrivs på ett sätt som framhäver vad män förlorar på ojämställdhet snarare än vad de vinner. Ytterligare exempel är beskrivningar av sexistiska män online som framförallt fokuserar på männens egen utsatthet och allmänmänskliga behov.
Ett flertal rapporter framhåller att det är viktigt med ett intersektionellt perspektiv för att kunna fånga skillnader mellan män (och mellan kvinnor), och den komplexitet som samspelet med faktorer som klass, sexualitet, ras/etnicitet, funktionalitet och ålder medför. Ålder framstår som den kategori som är mest välrepresenterad, även om ingen rapport fokuserar på äldre män. Den intersektionella ambitionen blir ibland svår att realisera i praktiken. En orsak till det är att det saknas relevant kunskap, varför en satsning på mer forskning utifrån intersektionella perspektiv kan vara motiverad.