Samman­fattning

För att underlätta övergången mot mer hållbarhet i Norden tillhanda­håller denna studie en djupgående analys av miljöpåverkan av olika typer av förpackningar. Fokus läggs på en återanvändbar förpackning, där studien undersöker dess hela livscykel-påverkan från produktion till bortskaffande, samt jämför det mot konventionella engångs­förpackningar.

Förpackningslösningarna som undersöks är takeaway (så kallad hämtmat) förpackningar och transportförpackningar för e-handel. Takeaway-sektorn representeras av: en återanvändbar och en engångs­förpackning. E-handels­sektorn representeras av: en återanvändbar och returnerbar förpackning, samt två engångs­varianter gjorda av LDPE-film och papper.

Eftersom beslutsfattande och företags­strategier alltmer lutar mot hållbar­het, fungerar denna omfattande genomgång och jämförande livscykelbedömning som en informativ vägledning. Den erbjuder robusta, evidensbaserade insikter riktade till både offentliga myndigheter och privata företag, vilket stödjer beslutsprocesser i deras strävan att implementera och främja miljövänligare förpackningslösningar.

Följande typer av förpackningar studeras:

Tabell 1 Studerade produktsystem

Denna studie, som initierats av den Nordiska Arbetsgruppen för Cirkulär Ekonomi under Nordiska Ministerrådet, avser belysa de miljökonsekvenser och fördelar som återanvändbara förpackningar medför i de nordiska länderna.

Ett ytterligare mål med studien är att peka på ett rekommenderat antal återanvändningar för vilka den återanvändbara lösningen visar fördelar. Förhoppningen är att dessa resultat, även om de inte är definitiva, kommer att vägleda offentliga myndigheter och privata företag i att sträva efter förbättrad och miljövänligare praxis. Denna studie skulle kunna fungera som en språngbräda mot att öka förståelsen och främja mer miljövänliga förpacknings­lösningar i Norden.

För att säkerställa att studien analyserar relevanta områden utfördes en policygranskning. Syftet var att överväga och inkludera faktorer så som förändrade omständigheter, ny information samt återkoppling från intressenter. Resultatet av policyöversynen har gett en kunskapsbas och vägledande rekommendationer för vilka analyser som ska ingå i studien. Granskningen drog slutsatsen att Europeiska kommissionen planerar ambitiösa mål för att minska förpacknings­avfallet, vilket driver ett ökat införande av återanvändbara alternativ inom olika branscher.

Utöver policygranskningen genom­fördes en omfattande granskning av tidigare relevanta jämförande LCA-studier. Denna granskning syftade till att dra nytta av tidigare insikter från jämförande studier som jämför engångs­förpackningar mot åter­användbara transport­emballage och takeaway- och dryckes-förpackningar inom Norden. I den valda litteraturen var framgångs­faktorerna, för återanvändbara förpacknings­system, ett högt antal användnings­cykler, låga transport­avstånd och förpackningsvikt, materialval och återvunnet innehåll. Sammantaget visade litteratur­översikten bristen på livscykelstudier av återanvändbara förpackningar jämfört med engångsbruk i Norden.

Valet av fallstudier för denna jämförande LCA-studie grundades på resultaten från litteratur­genomgången och diskussioner med styrgruppen. För att identifiera relevanta återanvänd­bara förpackningssystem genomfördes en undersökning för att hitta förpacknings­system från företag verksamma i Norden. De identifierade åter­användbara alternativen utvärderades för att kunna välja det mest relevanta förpackningsfältet för denna studie. Baserad på utvärderingen av de återanvändbara alternativen valdes e-handel och takeaway-behållare som objektet för studien.

Förstudien visade att många lösningar fanns tillgängliga för återanvändbara behållare lämpliga för hämtmat eller dryck. För denna fallstudie beslutades att undersöka lösningar för matbehållare tillverkade av plast baserat på resultaten av en betygsmatris, som utvärderade kriterier som möjlig­heten att få ny kunskap, vara i linje med befintliga och kommande regelverk, potentialen för minskningen av stora avfalls­volymer och teknisk genomförbarhet för implementering. Som den motstycke valdes en konventionell engångs plastbehållare.

När det gäller återanvändbara förpackningar som passar för e-handel hittades många lösningar, så som förpackningar av plast och/​eller fiber. Plastpåsarna förväntas vara mer hållbara än fiber-alternativen och kan därför potentiellt återanvändas fler gånger i ett cirkulärt system. Lösningen som valdes för denna fallstudie var därför en återanvändbar påse av vävd polypropen. Som engångs­motstyck valdes en konventionell engångs­plastpåse (SUPL) och en konventionell engångs­papperspåse (SUPA).

Miljöbedömningen av takeaway- och e-handelsförpackningar utfördes med hjälp av livscykelanalys (LCA). LCA har en standardiserad struktur och gransknings- och rapporterings­krav för att analysera den potentiella miljöpåverkan som är kopplad till de resurser som krävs för att producera, använda och avyttra en produkt.

För att jämföra engångs- och återanvändbara takeaway-behållare definieras den funktionella enheten. Den funktionella enheten möjliggör jämförelse av olika produkter eller system. Jämförelsen mellan återanvändbara och engångs­förpackningslösningar måste överväga "vad?", "hur många gånger?", "var?" och "hur bra?". Ett volymförhållande används för att ta hänsyn till att förpacknings­lösningarna kan väga olika mycket på grund av olika material. 

Den funktionella enheten för takeaway-behållaren definieras som följer:

"Att innehålla och skydda en 1,25 liters restaurangmåltid för 1 användning i ett av de nordiska länderna". 

För e-handelsförpackningen definieras den funktionella enheten som: 

De antagna återanvändnings­frekvenserna (reuse rate) för takeaway-behållare och e-handelsförpackningar är 90% och 75%. Dessa antaganden har testats genom en break-even analys.

Det studerade systemet omfattar alla livscykelstadier från vaggan till graven, inklusive returlogistik och rengöring för de återanvändbara systemen. För båda återanvändbara systemen antogs att avståndet från kund till återlämningsställe var detsamma som till avhämtnings­ställe. För den återanvändbara takeaway-behållaren antogs det att förpackningen potentiellt diskades av användaren innan den returnerades och dessutom på servicestationen (restaurangen) med en professionell diskmaskin.

Miljöpåverkans­bedömningsmetoden (LCIA) som användes var Environmental Footprint 3.1, från vilken 13 påverkanskategorier rapporteras. Resultaten normaliserades eller viktades inte på grund av bedömningens jämförande natur (ISO, 2006b), därför är det inte möjligt att jämföra resultaten över påverkanskategorierna.

Denna studie presenterar en omfattande jämförande livscykel­analys (LCA) av takeaway-förpacknings­alternativ. Resultatet av studien fastställer att åter­användbara behållare generellt sett visa betydligt lägre miljöpåverkan än engångsförpackningar i 11 av 13 miljöpåverkans­kategorier. 

De största bidragande processerna till miljöpåverkan för engångs­förpackningar var råmaterial och tillverknings­processen. För de återanvändbara behållarna fördelades miljöpåverkan mer jämnt över livscykelstadierna råmaterial­utvinning, tillverkning och användnings­fas. 

Resultat från känslighets­analysen bekräftade också det ursprungliga resultatet - återanvändbara behållare visade konsekvent lägre miljöpåverkan jämfört med engångs­alternativ i de flesta undersökta kategorier. Faktorer som behållarens vikt, konsumentbeteende (till exempel att undvika tvätt innan återanvändning eller undvikande av energikrävande transportmetoder), och olika parametrar för avfalls­hantering, visade alla den relativa miljöfördelen med återanvändbara behållare.

Tester av olika parametrar som påverkas av konsumenternas beteende, visade att åter­användnings­frekvensen är avgörande för återanvändbara behållare. För att nå den miljö­mässigt föredragna jämvikten krävs det minst 6 användningar. Dock krävs det 14 återanvändningar för fullständig miljöfördel för de återanvändbara behållarna i alla påverkanskategorier. Dessutom kan miljöpåverkan minskas genom att välja transportmetoder med låg eller inget utsläpp samt att undvika onödiga rengöringssteg. 

Studien lyfter upp betydelsen av antalet återanvändningar i ett system för återanvändbara behållare för att nå potentiella miljöfördelar. Därför är strategisk design och planering vitala för en framgångsrik implementering av ett system för återanvändbara behållare. Riktlinjer och incitament bör etableras för att positivt påverka konsumentbeteenden. Uppmuntran till att snabbt returnera behållaren och undvika onödig disk kan förbättra den relativa fördelen med återanvändbara system. Denna strategi kan i slutändan leda till optimal användning av systemet och framhäva dess miljöfördelar.

Sammanfattningsvis bekräftar denna studie en miljömässig preferens för återanvändbara takeaway-behållare i de nordiska länderna – samt uppvisar en hög robusthet i 10 av de 13 studerade påverkans­kategorierna. 

Denna studie presenterar en omfattande jämförande LCA av förpackningsalternativ för e-handel, som innefattar engångsplast (SUPL), engångspapper (SUPA), och återanvändbara systemen. Huvud­resultaten visar att för de flesta miljöpåverkans­kategorierna har engångsplasten en lägre miljö­påverkan än det åter­använd­bara systemet, medan har engångs­papper en högre miljö­påverkan än det åter­använd­bara systemet.

De största bidragande faktorerna till miljöpåverkan för engångs- och återanvändbara system är uppströms livscykelstadier, inklusive råmaterialutvinning och tillverkning. I engångssystemet dominerar råmaterial­utvinning följt av transporter. Tillverkningsfasen spelade en relativt stor roll för det återanvändbara systemet samt att resultaten peka på att användnings­fasen ha en högre påverkan orsakad av ytterligare logistik för återanvändning.

Av de 13 undersökta påverkans­kategorierna visa engångs­plast­förpackning (SUPL) miljöfördelar i alla kategorier, 12 av dessa visar hög robusthet och en visar medel robusthet. Samtidig visa engångs­pappers­förpackning (SUPA) miljö­fördelar i 5 kategorier, med hög robusthet i en kategori och fyra med medel robusthet. Däremot visar det återanvändbara systemet miljö­mässigt lägre påverkan i 8 av 13 kategorier, sex av dessa med en hög robusthetsnivå och två med medelnivå.

En känslighetsanalys ger ytterligare tillförlitlighet åt resultaten eftersom resultatet mestadels överens­stämmer med huvud­jämförelsen, med en bibehållen medel- till hög robusthet. Även om vissa individuella antaganden ändrar förhållandet mellan de jämförda systemen, så påverkar inget enskilt antagande eller variation resultatet påtagligt över en majoritet av påverkans­kategorierna. Transporten av paketet till slutkunden hade också minimal inverkan på resultaten.

Särskilt är att antalet åter­användningar har en betydande inverkan på att minska den åter­använd­bara systemets miljö­belastning. Ju högre åter­användnings­grad, desto lägre påverkan per användning, vilket tyder på vikten av att utforma ett system som uppmuntrar till höga återanvändningsgrader. För studien sattes fyra användningar (75% åter­användnings­grad) som utgångs­punkt, men ett högre antal åter­användningar, eller till och med lägre uppströmspåverkan, skulle kunna förskjuta resultaten mot åter­använd­bara systemets fördel.

Sammanfattningsvis framhäver studien engångsplastförpackningen (SUPL) som det mer miljövänliga alternativet när det jämförs mot sitt åter­användbara motstycke. Samtidig visar det åter­användbara systemet potentiella fördelar jämfört med engångs­pappers­förpackningen (SUPA), särskilt vid höga åter­användningsgrader.

Generellt sett var resultaten från studien robusta, även om det finns faktorer som potentiellt kan påverka jämförelsen mellan engångs- och åter­användbara förpackningar.

De viktigaste aktörerna som påverkar dessa faktorer och jämförelsen av engångs och åter­användbara förpackningar är företag som erbjuder förpacknings­lösningar, förpacknings­tillverkare samt användare av förpackningarna. Alla dessa bidrar till den komplexa uppgiften att fastställa det förpacknings­alternativ som har den lägsta miljöpåverkan. Trots detta noterades det att med korrekt genomförande har åter­användbara förpackningar en betydande potential för lägre miljö­påverkan jämfört med engångsalternativ. Avsikten och engagemanget att minska miljö­påverkan av förpackningar kommer att vara avgörande för att förbättra övergripande miljö­prestanda. Detta kan också gå utöver lösningarna inom ramen som undersöktes i studien, till exempel att man avskaffar förpackningar helt och hållet snarare än att ersätta engångs­förpackningar med en åter­användbar lösning.

Det är dock viktigt att komma ihåg att resultaten av denna studie påverkas av många variabler som är starkt beroende av de specifika omständigheterna och sammanhangen. Därför bör siffrorna som presenteras användas med försiktighet och man bör överväga den inneboende variabiliteten i varje unikt fall. Denna LCA studie bör därför ses som en omfattande undersökning av produkt­system som kan ge värdefulla insikter och leda till produktiva diskussioner snarare än att erbjuda definitiva svar.

Denna studie presenterar ett antal slutsatser och rekommendationer som stödjer övergången från engångs­förpackningar till åter­användbara förpackningar. Vid produkt­utveckling av åter­använd­bara förpackningar är faktorer som produkt­hållbarhet, låg vikt, återvinnings­barhet och användning av återvunnet material viktiga att beakta. Dessutom är det avgörande att inrätta effektiva åter­användnings system och att ge incitament till konsumenter att välja åter­användbara förpackningar.

Från ett europeiskt perspektiv gällande uppströmspåverkan, blev det dessutom tydligt att lokala leverans­kedjor och mindre energi­krävande transporter också kan spela en viktig roll i att minska miljöpåverkan. Slutligen framhöll studien vikten av korrekt avfalls­sortering och behandling vid slutet av produktens livslängd, vilket stöder en mer cirkulär ekonomi.

Sammanfattningsvis är det uppenbart att dessa faktorer bidrar till en komplex ekvation att uppnå den minsta miljö­påverkan. Ändå bekräftar denna studie potentialen och värdet av att gå över till åter­användbara förpackningar i nordiska länder med rätt uppsättning och incitament på plats, vilket leder till en mer hållbar framtid.