Gå till innehållet

Hinder på utbildnings­området

AVSKRIVEN RÖRANDE SVENSKA UNDERSKÖTERSKOR (Tidigare löst för personer med norsk utbildning)

Nordiska undersköterskor i Danmark – beviljande av behörighet/­autorisation som social- og sundhedsassistent

Från och med den 1 oktober 2008 är social- og sundhedsassistenter (SOSU-assistenter) en yrkestitel som kräver auktorisation i Danmark. Det innebär att yrket enligt danska Styrelsen for Patientsikkerhed inte längre faller in under Arjeplogavtalet
 Från och med 2008 till sommaren 2011 behandlade Sundhedsstyrelsen utländska ansökningarna om att få auktorisation som SOSU-assistent enligt Erkännandedirektivet, och inte efter nordiska avtal. Detta innebar att det bland annat blev svårare för svenska sjuksköterskor att få auktorisation som SOSU-assistenter i Danmark.
 Från och med sommaren 2011 ändrade Sundhedsstyrelsen sin praxis och sänkte kraven för att få auktorisation som SOSU-assistent med en utländsk utbildning på bakgrund av diskussioner som förts med den dåvarande inrikes- och hälsoministern. Då fastslogs att man inte längre ställde krav på om att sökanden har praktik/arbetserfarenhet inom alla tre vård- och omsorgsområden (primärkommunal vård och omsorg, somatisk hospitalvård och omsorg, psykiatrisk vård och omsorg), men att två av dessa skulle vara tillräckligt.
År 2016 infördes igen den tidigare praxisen vid bedömning av utländska utbildningar för att få auktorisation som SOSU-assistent i Danmark. Efter det används de villkor som framgår av Erkännandedirektivet.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Indenrigs- og sundhedsminister Sophie Lohde har den 21 oktober 2024 svarat till Bertel Haarder och den 21 januari 2024 till Annette Lind.
 Utdrag ur svaren från ministern:
- Svenske underskötorskor kan få dansk autorisation som social- og sundhedsassistent, hvis de gennemfører en prøvetidsansættelse inden for et eller flere fagområder, hvor de ikke med deres uddannelse har opnået kompetencer svarende til en dansk social- og sundhedsassistent. Alternativt kan de bestå en egnethedsprøve, der tilrettelægges til ud fra de konstaterede forskelle mellem de svenske underskötorskors uddannelse og den danske social- og sundhedsassistentuddannelse.
- Det er f.eks. ikke i sundhedslovgivningen noget til hinder for, at ikke-autoriserede medarbejdere udfører opgaver, som normalt varetages af autoriserede sundhedspersoner, så længe arbejdsgiveren sikrer, at medarbejderne har de rette kompetencer til at udføre de pågældende opgaver. Der er heller ikke i sundhedslovgivningen noget til hinder for, at svenske underskötorskor kan få ansættelse i det danske sundhedsvæsen, selvom de ikke har dansk autorisation som social- og sundhedsassistent, men de vil ikke uden autorisation kunne ansættes som social- og sundhedsassistent, og må ikke kalde sig social- og sundhedsassistent.
Bertel Haarder, Danmark:
"Ministeriet anser ärendet som löst. Det gör inte jag, även om det faktiskt har skett förbättringar kring information rörande vilka kompletteringar som de svenska undersköterskor behöver fullfölja i Danmark för att uppnå den kompetens som motsvarar den nivå som krävs av en dansk social- og sundhedsassistent. Jag anser att dessa kompletteringar inte är nödvändiga, och därför har jag bestämt att avskriva detta hinder som icke-lösbart".
Ett prioriterat gränshinder av Annette Lind/Bertel Haarder, Danmark. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2019.

Nationella begränsningar på forskningsmedel

I Sverige och på Island kan endast nationella aktörer söka nationella forskningsmedel (offentliga medel). Detta begränsar forskningen på nordisk nivå.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Anders Ahnlid, Sverige:
Frågan har tagits upp med ansvariga i Utbildningsdepartementet, enligt vilka frågan är under beredning.
Siv Friðleifsdottir, Island:
I 2024 har Departementet for høyere utdanning, vitenskap og innovasjon (Ministry of Higher Education, Science and Innovation) fått generell informasjon fra GR’s islandske medlem om hvordan diverse nordiske lands regler er utformet, slik at flere enn kun nasjonale aktører kan søke om nasjonale forskningsmidler.
I et svar fra departementet 21. november 2024 fremkommer det at det islandske forskningsfondet hører under dem, og at de arbeider tett med fondets styre og interessenter om revisjon av loven om støtte til vitenskapelig forskning. Fondet opererer også i tråd med prioriteringene fra Vitenskaps- og innovasjonsrådet og dermed regjeringen. Det er forventet at revisjonen av loven vil fortsette etter regjeringsskiftet som fant sted ved utgangen av året.
I et svar fra departementet den 23. januar 2025 er gjeldende situasjon belyst: På Island kan internationell forskning finansieras av de nationella forskningsfonderna, så vitt forskare vid ett isländskt universitet eller forskningsinstitut tar en ledande roll (Principal Investigator) i ansökningarna och förutsatt att forskningen på något sätt främjar den isländska forskningen. Dessutom kan de nationella forskningsfonderna medfinansiera utlysningar hos NordForsk och andra internationella finansiärer. I enskilda projekt anser dock Island, på samma sätt som Finland, att ett visst nationellt intresse kan vara acceptabelt.
Ett prioriterat gränshinder av Siv Friðleifsdottir, Island och Anders Ahnlid, Sverige. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020.

AVSKRIVEN

Juridikstuderande från Norge kan inte ansöka till magisterprogram i juridik i Finland utan att ha avlagt kandidatexamen

På grund av skillnader mellan utbildningsystemen och examensstruktur i Finland och Norge kan studerande från Norge som inte avlagt kandidatexamen inte få studierätt på magisternivå vid juridiska fakulteter i Finland.
Sökanden som har studerat juridik i Norge har inte behörighet att ansöka till magisterprogram i juridik i Finland ifall de inte kan visa att de redan har avlagt kandidatexamen. Detta villkor kan emellertid vara till och med omöjligt att uppfylla i praxis, eftersom det i Norge finns flera juridiska fakulteter som inte erbjuder möjlighet att avlägga kandidatexamen.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Kimmo Sasi, Finland:
Undervisnings- och kulturministeriet anser att det ta inte utgör ett gränshinder i Finland. Finland har enligt EU:s Bolognaprocess övergått till två-stegsakademiska studier, kandidat- och magisterexamen för att garantera den akademiska rörligheten i EU.
Universiteten i Finland har autonomi enligt grundlagen. Universiteten fattar beslut om sina inträdeskriterier. Universiteten har möjlighet att godkänna 180 poäng att motsvara kandidatexamen. Men i allmänhet ger finska universitet den sökanden inte rätt att söka sig till högre studier med en oavslutad examen. Det är svårt att bedöma om 180 poäng motsvarar kandidatexamen och den bas som examen skapar.
I diskussioner med Helsingfors universitets juridiska fakultet har det blivit klart att det är relativt lätt att man med vissa tilläggsstudier får finsk juridisk examen om man har en juridisk examen från Norden.
Problemet kan inte lösas i Finland.
Hindret är prioriterat av Kimmo Sasi, Finland. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2023.

Språkkrav og fag- eller svenneprøve for lærlinger i Norge   

Nordiske elever som tar deler av videregående opplæring i et annet land og ønsker å ta læretid (bli lærling) i Norge, får ikke godkjent fag når de ikke kan dokumentere norskkunnskaper.. De må derfor avlegge eksamen i norsk for å kunne bli tatt opp /fullføre fag- eller svenneprøve. Dette kan stride imot Overenskomst mellom Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige om nordisk utdanningsfellesskap på den videregående skoles nivå (Gymnasavtalen).

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Vibeke Hammer Madsen, Norge:
Det er avholdt møte med Kunnskapsdepartementet. Det ble umiddelbart iverksatt et arbeid for å løse hinderet. Forventer at saken blir løst i 2025.
Utdanningsdirektoratet har i februar 2025 sendt på høring forslag om endring i opplæringsforskriften slik at kravet om bestått i norskfaget kan dekkes av tilsvarende språkfag i Norden.
Ett prioriterat gränshinder av Vibeke Hammer Madsen, Norge. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2024.