Politiska prioriteringar

De nordiska länderna har under lång tid samarbetat inom miljö- och klimatpolitiken. Nordisk samverkan fortsätter att utvecklas och är inriktad på att stödja den gröna omställningen av våra samhällen. Insatserna ska vara strategiska och inriktade på sådant som ger ett nordiskt mervärde och nytta för länder, företag och medborgare. Nordisk nytta innebär att länderna i samverkan ofta åstadkommer ett bättre resultat än var och en för sig. Det kan gälla samverkan i det internationella arbetet eller att gemensamt ta sig an specifikt nordiska utmaningar, till exempel effekterna av klimatförändringar och att hitta sätt att arbeta för en mer långsiktigt hållbar konsumtion i Norden. Förutom samarbete på ministernivå, är miljö- och klimatsamarbetet aktivt mellan myndigheter, akademi, näringsliv och civilsamhälle. Nätverk med nordiska kollegor är en betydelsefull och självklar del för många och skapar konkreta resultat. Det är viktigt att samarbetet också fokuserar på hur klimat- och miljöutmaningar hanteras i de nordiska ytterområdena och småsamhällena. Inom sektorn finns även fristående samarbeten som Nordisk miljömärkning/Svanen, Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) samt Nordiska rådets miljöpris.

Norden består av stora land- och havsområden, från de arktiska och subarktiska trakterna i norr till de tempererade områdena i söder. Det finns skogar, berg, vulkaner, slätter, jordbruksmark, öar, småsamhällen och städer.  Havsområdena omfattar Östersjön i sydost, Nordsjön, Norska havet, Nordostatlanten och Grönlandshavet i väster och Norra ishavet i norr.

Ekosystemen på land och i hav utsätts för belastningar från mänskliga aktiviteter som påverkar miljötillståndet negativt. Övergödning, havsförsurning, miljögifter, avfall inklusive plast, överfiske samt invasiva främmande arter är allvarliga problem. Effekter av klimatförändringarna bidrar ytterligare till den samlade belastningen på ekosystemen. Klimatförändringarna sker snabbare norr om polcirkeln än i resten av världen och den genomsnittliga årstemperaturen i Arktis har ökat fyra gånger så mycket som på sydligare breddgrader de senaste decennierna med konsekvenser som tinande permafrost och krympande istäcke.

De geopolitiska förutsättningarna har förändrats i och omkring Norden. Vi har ett förändrat säkerhetsläge, en allt mer polariserad omvärld och klimatförändringarna utmanar oss. Det blir därför än mer betydelsefullt att söka samarbete med andra länder, och att stärka vår beredskap ur flera perspektiv. Miljö- och klimatsektorn kan bland annat bidra till att skydda och utveckla motståndskraftiga samhällen ur miljö- och klimatperspektiv.

De nordiska länderna står sig relativt väl i relation till Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling

https://dashboards.sdgindex.org/rankings

, men har liksom många industrialiserade länder fortsatta utmaningar kopplade till klimat, förlust av biologisk mångfald, föroreningar och en alltför hög resursförbrukning.  Utmaningarna består bland annat i att lyckas uppnå de ambitiösa målen om klimatneutralitet till perioden 2035-2050, genomföra det nya globala Kunming Montrealramverket för biologisk mångfald i konventionen om biologisk mångfald (CBD) och det nya ramverket för kemikalier samt att minska den höga resursförbrukningen. De nordiska ländernas ekologiska fotavtryck är bland världens högsta och behöver minska kraftigt. Både för att bidra till ett minskat tryck på jordens resurser, men även för att visa att det går att leva inom planetens gränser och samtidigt ha ett högt välstånd. De övergripande och största utmaningarna inom miljö- och klimatsektorn har således både en nordisk-regional och internationell dimension i förhållande till EU och det internationella samfundet.

De nordiska ländernas utmaningar, och därigenom också möjligheter, överensstämmer i stora delar med den av FN benämnda ”Trippelkrisen”, dvs utmaningarna kopplade till klimat, biologisk mångfald och föroreningar. I en nordisk kontext kopplar vi föroreningar bland annat till vår höga resursförbrukning. Det kan till exempel handla om vår konsumtion av produkter som innehåller plast, kritiska råvarumetaller och farliga kemikalier.

Omvänt har de nordiska länderna också särskilda förutsättningar och möjligheter att bidra till att lösa de stora miljö- och klimatutmaningarna. Vi har en befolkning med hög utbildningsnivå och behovet av den gröna omställningen har en stark förankring, särskilt hos den yngre generationen. Vår fysiska omgivning, både natur- och kulturmiljö, bidrar till identitet och tillhörighet, livskvalitet och hälsa. Den är också grundläggande för flera av de viktigaste näringarna i de nordiska länderna. Natur- och kulturmiljön behöver värnas så att den även framöver ska vara livskraftig och bidra med positiva effekter även för social och ekonomisk hållbarhet.

Digitaliseringen ligger i framkant och våra samhällen präglas av en hög nivå av kommunikation. Det finns framstående universitet och kunskapsinstitutioner som bedriver forskning och skapar innovation.  Utvecklingen av artificiell intelligens och annan banbrytande användning av digital teknik går allt snabbare. Vi har en tradition av kunskapsbaserad policyutveckling och erfarenhet av att gemensamt ta fram kunskapsunderlag som bidrar till internationella processer. Vi har även förhållandevis transparenta, korta och smidiga beslutsprocesser, gröna tankesmedjor samt inte minst ett antal internationella företag som är ledande i den gröna omställningen.

Utmaningarna inom klimat, biologisk mångfald och föroreningar, påverkar och är inbördes beroende av varandra. Samarbetsprogrammet riktar därför även fokus på synergier och tvärgående perspektiv när vi tar fram lösningar inom miljö- och klimatsektorn. Både mellan de tre områdena, men även i relation till andra sektorer inom Nordiska ministerrådets samarbete. För att kunna göra den nödvändiga omställningen behöver alla sektorer och olika delar av samhället fokusera gemensamt. Kopplingarna mellan den miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarheten behöver synliggöras än mer. Genom att vara föregångare och ha höga ambitioner kopplat till miljö och klimat, stärker vi vår konkurrenskraft och skapar nya gröna jobb.

Internationella och nationella styrmedel, som skatter, bidrag, miljölagstiftning och stöd till forskning och innovation, spelar en avgörande roll för att lösa komplexa samhällsutmaningar och nå uppsatta miljömål. Rätt utformade styrmedel påverkar individers och företags beteenden och skapar incitament för att rikta om aktiviteter mot mindre miljöpåverkan. Sådana förändringar kan medföra kostnader för vissa aktörer och det är viktigt att styrmedel också utformas för att fördela resurser i samhället och kompensera dem som drabbas hårdare av omställningen till en grönare ekonomi. Genom lösningar som är kostnadseffektiva, bidrar till ökad konkurrenskraft, är marknadsbaserade och samtidigt flexibla vad gäller metoder för att uppnå målen kan acceptansen för förändring öka. De nordiska länderna ska även fortsättningsvis dra nytta av samarbete och informationsutbyte kring frågor rörande policyimplementering och styrmedelsval.

En grundläggande utgångspunkt för samarbetsprogrammet är behovet av ett stärkt utbyte mellan politik och näringsliv, civilsamhälle och akademi. Det handlar också om att integrera lokala, nationella, regionala och globala aktörer och perspektiv. För att lösa de komplexa utmaningar vi står inför, behöver alla samhällsgrupper få möjlighet att påverka. Ursprungsbefolkningar, barn och ungas perspektiv och jämställdhet är viktiga för det nordiska miljö- och klimatsamarbetet. Därtill är det viktigt att beakta särdragen i de nordiska samhällena, exempelvis genom att samarbeta om resursförvaltning och erfarenhetsutbyte mellan nordiska småsamhällen. De nordiska småsamhällena har ofta särskilda förutsättningar och utmaningar jämfört med de övriga nordiska länderna. Detta behöver beaktas i det nordiska samarbetet och i arbetet med att genomföra målen.

Hur ett gott liv inom planetens gränser kan se ut behöver diskuteras, utvecklas och kommuniceras. Vad som definierar ett högt välstånd behöver och kommer sannolikt förändras. Miljö- och klimatsektorn behöver bli bättre på att kommunicera hur välstånd kan se ut i form av tillgång till livskraftig natur, rent hav, ren luft, ett samhälle fritt från skadliga kemikalier och föroreningar, tillit mellan människor och trygghet i relation till effekter av ett förändrat klimat.

Vidare ska samarbetet fortsatt utmärkas av hög ambition och ledarskap, inte minst i förhållande till EU och övriga internationella processer. Samtidigt behöver vi visa hur våra åtaganden på global nivå kan förverkligas regionalt och lokalt. Det ska finnas en stor nordisk nytta i förhållande till vad länderna själva och andra aktörer gör, och där nordiska nätverk och kompetenser redan finns eller kan byggas.

Ministerrådet för miljö och klimat har mot denna bakgrund beslutat om mål och delmål för arbetet i perioden 2025–2030. De politiska prioriteringarna har sin grund i den ovanstående analys samt utifrån en bedömning av hur största möjliga nordiska nytta kan uppnås, exempelvis genom samarbete regionalt, inom EU och globalt.

Miljö- och klimatsektorn har arbetat aktivt för att integrera de tre aspekterna av hållbarhet i detta samarbetsprogram. Våra övergripande mål och delmål är utformade för att bidra inte enbart till Ett grönt Norden, utan även till Ett konkurrenskraftigt och Ett Socialt hållbart Norden.