Förutom undersökningen av statistiken i NSD har Kulturanalys i anslutning till denna rapport även undersökt om de nordiska länderna producerar annan statistik om de offentliga utgifterna för kultur som inte är baserad på COFOG. Med sådan statistik åsyftas både självständiga produkter och andra, större sammanställningar av de offentliga utgifterna utifrån egna klassifikationssystem. Uppgifterna i det nedanstående baserar sig på uppgifter från kontaktpersoner på ländernas NSI och vidare efterforskningar utifrån deras hänvisningar.
Statistikcentralen i Finland producerar ett antal tabeller om såväl offentligt som privat stöd till kulturlivet i Finland. På området Kultur finns en serie tabeller som redovisar såväl intäkter som utgifter mer specifikt, utifrån uppgifter från Utbildnings- och kulturministeriet (Statistikcentralen 2022a). På området Satelliträkenskaper för kultur finns också en tabell där man redovisar den samlade offentliga konsumtionen av kultur (Statistikcentralen 2022b).
Grönland har även annan statistik över de offentliga utgifterna som bland annat inkluderar kategorier för utgifter för bibliotek, teater, museum och övrig kultur. Denna statistik finns både för kommunerna (Naatsorsueqqissaartarfik 2022b) och den centrala förvaltningen (Naatsorsueqqissaartarfik 2022c). Den statistiken omfattar dock endast de tre-fyra senaste åren.
Statistisk sentralbyrå i Norge publicerar varje år rapporten Kulturstatistikk (2021), som till en del handlar om de offentliga utgifterna. Stora delar av uppgifterna i rapporten hämtas från statistikprodukten ”Kulturtillbod” (Statistisk sentralbyrå 2022) som innehåller ytterligare uppgifter om kulturutgifterna regional och kommunal nivå. Området kultur är här smalare än ändamål 8 i COFOG. Anslag till trossamfund ingår inte, och inte heller anslag till massmedierna (användningen av dem diskuteras dock på andra ställen i rapporten). Däremot ingår anslagen till idrott (Statistisk sentralbyrå 2021).
I Sverige producerar Myndigheten för kulturanalys varje år statistikprodukten Samhällets utgifter för kultur (Kulturanalys 2021). Detta urval är snävare än COFOG:s ”Recreation, culture and religion”. Grunden för urvalet är inte tydligt dokumenterad, men har sannolikt sitt ursprung i den traditionella svenska definitionen av kulturpolitik (Prop. 1974:28, s. 26–27; Prop. 2009/10:3, s. 12). Här ingår stöd till konstarterna, kulturarv, massmedierna samt visst stöd till folkbildningen. Anslag till trossamfund och idrott ingår inte. Denna statistik framställs med samma källor som den COFOG-baserade statistiken, dvs. Ekonomistyrningsverkets redovisning av statsbudgetens utfall, samt Statistikmyndigheten SCB:s räkenskapssammandrag för kommuner och regioner (SCB 2016, s. 317–320).
Ålands statistik- och utredningsbyrå framställer som sagt ingen COFOG-baserad statistik över de offentliga utgifterna. Däremot gör man en annan sammanställning av de åländska kommunernas utgifter för driftverksamhet (ÅSUB 2022). Denna statistik urskiljer flera olika områden inom kulturområdet, med kategorier som Biblioteksväsendet, Musei- och utställningsverksamhet, Teater-, dans- och cirkusverksamhet, Musikverksamhet och Övrig kulturverksamhet. Exakt hur detta förhåller sig till COFOG-kategorierna har inte analyserats närmare.
För Danmarks, Färöarnas och Islands del finns ingen ytterligare statistik om kulturutgifterna – åtminstone inte specifikt för det området. Det danska kulturministeriet har viss ytterligare statistik om utgifterna på enskilda områden, som bibliotek, men ingen mer samlad överblick över kulturutgifterna (Kulturministeriet 2022). För Islands del publicerar den statliga finansförvaltningen Fjársýsla ríkisins (2022) en överblick över de offentliga utgifterna för nationella nivån, med möjlighet att bryta ned den till enskilda poster.