Som nämndes i förra avsnittet hämtas uppgifterna i CULT20 i NSD från Eurostat och i ett par fall från NSI. En undersökning av deras hemsidor visar att de tabeller som har använts som källor innehåller fler uppgifter om kulturutgifter som borde vara intressanta att ha med i NSD.
Till att börja med har Eurostat uppgifter som sträcker sig längre tillbaka än vad som finns i NSD. För Finland finns uppgifter tillbaka till 1990 (vilket är det år Eurostats tidsserier börjar), för Norge, Sverige och Danmark till 1995, och för Island tillbaka till 1998. Därtill går den svenska COFOG-statistiken på Statistikmyndigheten SCB:s hemsida tillbaka till 1993 (SCB 2022).
Som nämndes i föregående avsnitt redovisas för Islands del i NSD enbart den totala summan för hela ändamål 8. Detta är också vad som finns hos Eurostat. På Hagstofa Íslands hemsida finns dock en tabell med samtliga underkategorier redovisade.
För det andra redovisar Eurostat även kulturutgifter uppdelat på olika politiska nivåer: dels ”central government” som redovisar statens utgifter, dels ”local government” som redovisar de kommunala och regionala nivåerna tillsammans. Liknande uppdelningar finns även i statistiken från Färöarna (Naatsorsueqqissaartarfik 2022a) och Grönland (Hagstova Føroya 2022).
För Åland som eget område finns ingen COFOG-baserad statistik.
Slutligen finns hos Eurostat även uppgifter om utgifter i den nationella valutan samt om hur stor andel de utgör av de totala offentliga utgifterna. Liknande uppgifter finns även hos ländernas NSI.
Sammanfattningsvis finns det alltså möjlighet att med till synes enkla medel expandera uppgifterna i CULT20 i tre olika riktningar: tidsseriens omfattning, uppdelning av de olika politiska nivåerna samt valuta. För Island har landets NSI även data för undergrupperna av utgifter för fler år än vad som finns hos Eurostat.