Som redogjorts för ovan så är samtliga uppgifter i CULT20 hämtade från statistik baserad på COFOG. COFOG är en etablerad standard i alla europeiska länder, där alla länders NSI ingår i samarbeten kring att ta fram statistik baserad på detta. I detta avsnitt redogörs för en undersökning av hur denna standard implementeras i respektive land, baserad på ländernas dokumentation och på uppgifter från ansvariga vid ländernas NSI.
En genomläsning av Eurostats manual för COFOG ger vid handen att innehållet i COFOG-kategorierna preciseras med uppräkningar av vad som är tänkt att ingå (Eurostat 2019: 220–222). I manualen nämns inte några metodologiska problem för de fem stora länderna som är relaterade till ändamål 8 (Eurostat 2019: 109–110, 177–182, 186–191). Under arbetet med rapporten tillfrågades flera av representanterna för ländernas NSI om de kände till några särskilda problem i relation till ändamål 8 i COFOG. I ett fall nämndes synpunkten att övrigt-kategorin (08.6) används i väl hög grad (av det landet), det vill säga att fler saker borde sorteras in i de mer preciserade kategorierna. Samtidigt framförde samma person att ändamål 8 är ett av de enklaste att hantera i COFOG. I övrigt kunde ingen erinra sig några särskilda problem.
I Eurostats metadata för tabellen, från vilken uppgifterna i NSD är hämtade, nämns inga särskilda problem med ändamål 8 för de här undersökta länderna. För Tyskland nämns att en del stöd som delats ut apropå coronapandemin kommer att klassificeras om till kulturutgifter i kommande uppdateringar. För Greklands del har alla utgifter för FOU förts till samma ändamål. Inget av detta synes vara något skäl till att vara allmänt oroad över jämförbarheten i ändamål 8 för de nordiska länderna.
En andra del av granskningen har kartlagt hur uppgiftsinhämtningen går till i respektive land. Källorna är här framför allt ländernas dokumentation av statistiken. I samtliga länder ansvarar respektive lands NSI för framställandet av statistiken.
Den danska statistiken sammanställs med uppgifter direkt från den nationella regeringens, regionernas och kommunernas redovisningssystem. Dokumentationen nämner möjligheten att vissa poster kan ha klassificerats fel på grund av otillräcklig information i källorna (Danmarks statistik 2020, s. 8). Samma dokumentation beskriver dock den allmänna kvaliteten på statistiken som hög, och anger en rad åtgärder som vidtas för att säkra datakvaliteten och jämförbarhet från år till år. Det nämns inga särskilda problem kring ändamål 8.
För Finland finns ingen mer detaljerad dokumentation av COFOG-statistiken, men några huvuddrag beskrivs i nationalräkenskaperna. Huvudkällorna är statens redovisningssystem och kommunernas årsredovisningar (Statistikcentralen 2021, kapitel 3.9, 5.9 samt s. 435, 437).
Färöarna har ingen dokumentation av sin uppgiftsinhämtning, men deras representant uppger att uppgifterna hämtas från de offentliga räkenskaperna hos Gjaldstova Føroya. När det gäller klassificerandet av transaktionerna uppger man sig följa manualerna från Eurostat.
Grönlands uppgifter hämtas från kommunala räkenskaper och Landskassens regnskab för centralregeringen (Naatsorsueqqissaartarfik 2021, s. 13).
Islands uppgifter hämtas framför allt från den statliga redovisningen, kommunernas räkenskaper, och deras sammanställning hos kommunernas samarbetsorgan, Samband íslenskra sveitarfélaga (Hagstofa Íslands 2020, s. 17).
Norge baserar sin statistik på uppgifter från Direktoratet for forvaltning og økonomistyrning (staten, med vissa undantag som rapporterar direkt till Statistisk sentralbyrå) och KOSTRA (kommunerna och länen). Det förstnämnda är den norska statens myndighet för ekonomistyrning. Det sistnämnda är ett system där kommunerna rapporterar en omfattande mängd nyckeltal om sin verksamhet (Statistisk sentralbyrå 2022).
I Sverige sammanställs statistiken med uppgifter från Ekonomistyrningsverket (staten) och Statistikmyndigheten SCB:s räkenskapssammandrag (kommuner och regioner). Det förstnämnda är en sammanställning av uppgifter från statsredovisningssystemet Hermes där myndigheter redovisar sin ekonomi (Ekonomistyrningsverket 2022). Det sistnämnda är en omfattande enkät till kommunerna och regionerna där de själva fyller i sina utgifter efter att ha klassificerat dem enligt SCB:s anvisningar.
För Åland som eget område finns som sagt ingen COFOG-baserad statistik.
Sammantaget baserar sig alltså statistiken om kulturutgifter i NSD på en internationell standard som används av samtliga länder utom Åland (som dock ingår i Finlands uppgifter). Denna statistik baserar sig också på uppgifter direkt från räkenskaper eller redovisningar. Ett möjligt undantag är den svenska ordningen där uppgifterna om kommuner och regioner samlas in via en enkät, och kommunerna och regionerna själva står för klassificerandet av utgifterna utifrån Statistikmyndigheten SCB:s instruktioner.
Någon systematisk jämförelse av klassificeringen av utgifter på detaljnivå har inte gjorts. Det har under arbetet inte hittats några särskilda problem kring klassificeringen av kulturutgifterna. Sammantaget uppfattas jämförbarheten mellan länderna för ändamål 8 vara god.