Gå till innehållet

RÖSTER FRÅN PROJEKTEN

"Romska lgbti-personer behöver hitta varandra"


Britt-Inger Hedström Lundqvist jobbar på Dikko förlag som ger ut romsk litteratur. Hon och förlaget deltar i projektet Antiziganistisk homofobi och romska hbtqi-personers rättigheter i de nordiska länderna som fick finansiering från Nordisk lgbti-fond år 2022. I projektet medverkar även MF vitenskapelig høyskole i Norge, Södertörns högskola i Sverige och lgbti-organisationen Seta i Finland. Projektet ska mynna ut i en antologi om romska lgbti-personers villkor i Norden.
Varför behövs boken?
− Den är viktig eftersom det finns ett tabu kring lgbti-frågor inom den romska minoriteten. Många vågar inte berätta att man är queer, men queera romer finns! Boken är också viktig eftersom den synliggör den dubbla diskrimineringen som romska lgbti-personer möter i majoritetssamhället. 
Är det något i boken som har berört dig särskilt?
− Det finns så klart olika erfarenheter, men det är tydligt att många känner en stor ensamhet och de berättelserna har drabbat mig. Bland oss romer och resande är familjen väldigt viktig. Att hålla ihop är viktigt. Ändå finns det de bland oss som står så ensamma. Det grep tag i mig.
Vad krävs för att förbättra villkoren för romska lgbti-personer?
− Boken är ett steg. Jag hoppas att den ska bidra till att vi får ett mer synligt lgbti-community inom den romska minoriteten. Jag tror att vi kan lära mycket av hur man har arbetat inom det samiska samhället. Där finns en större synlighet och öppenhet. Det viktigaste nu tror jag är att romska lgbti-personer behöver hitta varandra och samlas, både för att motverka den där ensamheten och för att driva förändring, för jag tror verkligen att förändringen måste drivas av den här gruppen. Det behövs romska lgbti-organisationer eller romska communityn inom den breda lgbti-rörelsen.
Vad har ni, i bokprojektet, vunnit på att samarbeta inom Norden?
− Man blir en mycket större grupp, och får draghjälp av varandra. Min bild är att det just nu är lite lättare att jobba med den här frågan i Sverige än i Finland och Norge, och då kan vi ta rodret. I ett annat läge är förutsättningarna annorlunda och då kan någon annan ta över styrningen.
Vad tror du skillnaderna mellan länderna beror på?
− Det finns skillnader i hur man definierar den romska minoriteten. I Sverige ingår fler grupper. Det kan vara utmanande på vissa sätt men det gör att vi blir en större grupp, och hörs bättre. Det verkar som att romer och resande har en starkare ställning här i Sverige än i de andra länderna, och det underlättar.