De långsiktiga nordiska politiska målen att bekämpa klimatförändringarna har de senaste åren utmanats av störningar i det ekonomiska systemet. Effekterna på handelsflöden och inkomstfördelningar av covid-19-pandemin, och Rysslands militära invasion av Ukraina, bidrog till stora prisökningar på el, värme och transportbränslen under 2021–2023. De nordiska regeringarna engagerade sig i dessa prishöjningar genom att införa ett flertal kompensationsåtgärder för att ekonomiskt kompensera hushåll och företag. Det är dock oklart om och hur dessa åtgärder påverkat de nordiska prioriteringarna för social-, klimat- och miljöpolitik.
För att klargöra dessa frågor, utvärderar denna rapport utvalda kompensationsåtgärder med fokus på deras effekter på inkomstfördelning, klimat och i viss mån miljö. Rapporten presenterar också alternativa och sannolikt mer lämpliga tillvägagångssätt för kompensationsåtgärder som kunde ha vidtagits. Omfattningen av rapporten omfattar de nordiska länderna och de åtgärder som genomförts under 2021–2023. Fokus ligger på åtgärder riktade till hushåll, och i mindre utsträckning till företag. Analysens främsta begränsningar är datatillgänglighet och lite tillgänglig forskning om effekter, vilka är resultat av att projektet genomförs samtidigt som flera av åtgärderna införs. Därför bygger resultaten som presenteras i denna rapport på teoretiska resonemang och ett fåtal nordiska och internationella studier, med relativt begränsad empirisk evidens.
De viktigaste resultaten och slutsatserna är:
Utformningen av kompensationsåtgärderna varierade mellan de nordiska länderna.
Alla länder agerade relativt snabbt, men hastigheten innebar implementeringsproblem. Det har också förekommit inriktningsfel och oönskade incitament har ibland skapats.
De flesta av de genomförda åtgärderna omfördelade inte medel till låginkomsthushåll. Snarare innebar hög energiförbrukning ofta högt stöd, vilket innebär att mer stöd gavs till höginkomsthushåll.
Åtgärder som inkluderar omfördelning skulle vara möjliga att genomföra i de nordiska länderna, som alla har väl utvecklade sociala trygghetssystem. Att detta var möjligt exemplifieras genom en dansk åtgärd som gav en engångsbetalning till ekonomiskt utsatta hushåll.