MOT ETT INTEGRERAT, KONKURRENSKRAFTIGT OCH HÅLLBART NORDEN
Nordiska ministerrådet styrs av statsministrarnas gemensamma vision om Norden som världens mest hållbara och integrerade region 2030. Visionen innehåller tre strategiska prioriteringar: ett hållbart Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett socialt hållbart Norden. Hållbar utveckling, jämställdhet samt barns rättigheter och unga är genomgående teman i ministerrådets arbete.
Under Finlands och Ålands gemensamma ordförandeskap inleds en avgörande period för visionen fram till 2030. Det finns 14 sektorspolitiska samarbetsprogram där det fastställs mål och delmål för verksamheten inom olika sektorer 2025–2030. För att säkerställa bästa möjliga resultat har varje sektor dessutom en arbetsplan för de konkreta åtgärderna.
Under ordförandeskapet arbetar vi för att visionen genomförs på ett effektivt sätt och ger nordisk nytta. Ministerrådets arbetsmetoder och åtgärder ska vara resultatinriktade och konsekventa. Finlands regering stöder utvecklingen av sekretariatets administration och föreslår att sekretariatets medarbetare med nordiska avtal ska behärska minst två nordiska språk muntligt och skriftligt, varav minst ett ska vara ett skandinaviskt språk.
Fokus på både den gröna och den digitala omställningen har visat sig vara rätt val för att främja ett hållbart, jämlikt och interoperabelt Norden. Ordförandeskapet främjar en hållbar och rättvis digitalisering samt en effektiv och säker gränsöverskridande informationshantering. Målet är att bli bättre på att bedöma klimat- och miljöpåverkan och att genomföra förändringar genom effektiva och teknikneutrala åtgärder för att minska utsläppen. De nordiska och baltiska länderna kan vara förebilder för omställningen till ett digitalt samhälle. Omställningen kräver åtgärder som stöder en säker användning av digital teknik, som till exempel 5–7G, artificiell intelligens och datadrivna lösningar, och säkerställer lika tillgång till dessa samt teknikneutralitet.
Ett välfungerande, demokratiskt och jämlikt digitalt samhälle förutsätter digital kompetens, förmåga att använda digitala verktyg och tjänster samt att de digitala tjänsterna och produkterna är tillgängliga. Digital säkerhet och beredskap blir allt viktigare i takt med att digitaliseringen förändrar samhället. Medborgarnas digitala kompetens och olika aktörers beredskap är avgörande för samhällets säkerhet.
Det ska vara lätt att bo, studera, arbeta och driva företag över landsgränserna i Norden. Under Finlands ordförandeskap främjar vi fri rörlighet i Norden och arbetar i de sektorsspecifika ministerråden och i Gränshinderrådet för att undanröja gränshinder. Vi satsar på att Gränshinderrådets nya mandatperiod 2025–2030 inleds smidigt och effektivt. Fokus ligger bland annat på att arbeta vidare med utbytet av folkbokföringsuppgifter. På skatteområdet fortsätter utvärderingen av olika möjliga reformer utifrån det föregående ordförandeskapets riktlinjer. Det gränsöverskridande operativa samarbetet främjas också av gränskommittéerna som spelar en viktig roll i utvecklingen av ett integrerat, hållbart och konkurrenskraftigt Norden.
Det ligger i de nordiska ländernas intresse att utveckla Europeiska unionen så den fungerar bättre. I många EU-ärenden kan man i förväg påverka på ett konstruktivt sätt i olika konstellationer av likasinnade medlemsländer. Vi vill att Norden ska inspirera och aktivt erbjuda sina erfarenheter, standarder och lösningar med beaktande av partnerländernas förutsättningar och strukturer. Vi kan också uppnå nordisk nytta genom att samordna genomförandet av EU:s beslut i de nordiska länderna. Det ligger i de nordiska ländernas intresse att tillsammans påverka i EU-frågor.
Finland betonar vikten av fortsatt stöd till Ukraina. Nordiska ministerrådet bör fortsätta att stödja återuppbyggnaden, rättsstatsutvecklingen och det civila samhället i Ukraina. Också stödet till utbildningssektorn och till personer som får tillfälligt skydd bör fortsätta.
Samarbetet styrs av Vision 2030. Statsministrarna har ansvaret för nordiska samarbetsfrågor. De biträds i varje land av samarbetsministern. Regeringarna sammanträder till nordiska möten inom 14 olika sektorer. Ministerråden inom olika sektorer bistås av ministerrådets sekretariat, som leds av generalsekreteraren.