Gå till innehållet
Foto: Julia Kivelä/ Finnish Lakeland/Jyväskylä Region. Tuomas Uusheimo/ Helsinki Partners. Sakari Piippo.

MOT ETT INTEGRERAT, KONKURRENS­KRAFTIGT OCH HÅLLBART NORDEN

Nordiska ministerrådet styrs av statsministrarnas gemensamma vision om Norden som världens mest hållbara och integrerade region 2030. Visionen innehåller tre strategiska prioriteringar: ett hållbart Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett socialt hållbart Norden. Hållbar utveckling, jämställdhet samt barns rättigheter och unga är genomgående teman i ministerrådets arbete.
Under Finlands och Ålands gemensamma ordförandeskap inleds en avgörande period för visionen fram till 2030. Alla ministerråd har ett samarbetsprogram för 2025–2030 som fastställer mål och delmål för verksamheten. För att säkerställa bästa möjliga resultat av arbetet har varje sektor dessutom en arbetsplan för konkreta åtgärder.
Under ordförandeskapet arbetar vi för att visionen förverkligas på ett effektivt sätt och ger nordisk nytta. Ministerrådets arbetsmetoder och åtgärder ska vara resultat­inriktade och konsekventa. Finlands regering stöder utvecklingen av sekretariatets administration och föreslår att sekretariatets medarbetare med nordiska avtal ska behärska minst två nordiska språk muntligt och skriftligt, varav minst ett ska vara ett skandinaviskt språk.
Fokus på både grön och digital omställning har visat sig vara rätt val för att främja ett hållbart, jämlikt och interoperabelt Norden.  Ordförandeskapet främjar en hållbar och rättvis digitalisering samt en effektiv och säker gränsöverskridande informations­hantering. Målet är att bättre kunna bedöma klimat- och miljöpåverkan och att genomföra förändringar genom effektiva och teknikneutrala åtgärder för att minska utsläppen. De nordiska och baltiska länderna kan vara förebilder för övergången till ett digitalt samhälle. De förändringar som eftersträvas kräver åtgärder som starkt stöder en säker användning av digital teknik som 5–7G, artificiell intelligens och datadrivna lösningar och säkerställer lika tillgång till dessa samt teknikneutralitet. 
Ett fungerande, demokratiskt och jämlikt digitalt samhälle förutsätter digital kompetens, förmåga att använda digitala verktyg och tjänster samt tillgänglighet inom digitala tjänster och produkter. Digital säkerhet och beredskap blir allt viktigare när digitaliseringen förändrar samhället. Medborgarnas digitala kompetens och aktörernas beredskap är avgörande för samhällets säkerhet.
Det ska vara lätt att bo, studera, arbeta och driva företag över landsgränserna i Norden. Under ordförandeskapsåret främjar vi fri rörlighet i Norden och arbetar i ministerråden och i Gränshinderrådet för att undanröja gränshinder. Gränshinder­rådets nya mandatperiod 2025–2030 ska inledas på ett smidigt sätt. Fokus ligger bland annat på framsteg i utbyte av folkbokföringsuppgifter, och på skatteområdet fortsätter utvärderingen av möjliga reformer utifrån det föregående ordförande­skapets riktlinjer. Det gränsöverskridande operativa samarbetet främjas också av gränskommittéerna som spelar en viktig roll i utvecklingen av ett integrerat, hållbart och konkurrenskraftigt Norden.
Det ligger i de nordiska ländernas intresse att göra Europeiska unionen bättre och mer välfungerande. I många EU-ärenden kan man i förväg påverka på ett konstruktivt sätt i olika konstellationer av likasinnade medlemsstater. Vi vill att Norden ska inspirera och aktivt erbjuda sina erfarenheter, standarder och lösningar med beaktande av partner­ländernas förutsättningar och strukturer. Vi kan också uppnå nordisk nytta genom att samordna det sätt på vilket EU:s beslut verkställs i de nordiska länderna. Det ligger i de nordiska ländernas intresse att tillsammans påverka dessa frågor.
Finland betonar vikten av fortsatt stöd till Ukraina. Nordiska ministerrådet bör fortsätta att stödja återuppbyggnad,  stärkande av rättsstatsutvecklingen samt det civila samhället i Ukraina, bland annat inom utbildningssektorn och stödet till personer som får tillfälligt skydd.
SE mørk blå kopier.png
Samarbetet styrs av Vision 2030. Statsministrarna har ansvaret för nordiska samarbetsfrågor. De biträds i varje land av samarbetsministern. Regeringarna sammanträder nordiskt på 14 olika sektorer. Ministerråden bistås av ministerrådets sekretariat, som leds av generalsekreteraren.