ETT SOCIALT HÅLLBART NORDEN

De nordiska välfärdssamhällena har alltid byggt på tillit, men flera utvecklingstendenser utmanar nu både den nordiska välfärdsmodellen och den sociala sammanhållningen.

Ett socialt hållbart samhälle garanterar alla sina medlemmar lika möjligheter till ett gott liv och värnar samtidigt om miljön och resurserna för kommande generationer. I ett rättvist och inkluderande samhälle bekämpas diskriminering och ojämlikhet aktivt. En hälso­sammare och mer hållbar livsmedelskonsumtion bidrar också till en bättre folkhälsa. Den snabba tekniska utvecklingen och utnyttjandet av artificiell intelligens erbjuder nya möjlig­heter för alla befolkningsgrupper, särskilt unga. Samtidigt medför användningen av teknik också olika hot, till exempel cyberhot. Därtill finns risken att vissa grupper utestängs från de möjligheter som den nya tekniken erbjuder. Under Finlands ordförandeskap ska vi också diskutera hur koncentrationssvårigheterna och ångestsymtomen ökar hos barn och unga i takt med att digitala verktyg blir vanligare.

Förtroendet för rättsstaten, demokratin och jämställdheten är en väsentlig del av det nordiska samhället, och det är viktigt att vi stärker och värnar om dessa. En stark social sammanhållning bidrar till att skapa en trygg och stödjande miljö för individer och grupper. I ett sådant samhälle mår människor bättre och samhället är mer motståndskraftigt mot olika kriser och utmaningar.

Ett viktigt tema under ordförandeskapet är samarbete och utbyte av information och erfarenheter för att bekämpa och förebygga ungdoms- och gängbrottslighet och gräns­överskridande organiserad brottslighet. Vi fortsätter arbetet med att identifiera brottslig verksamhet och de företeelser som bidrar till brottsligheten samt diskussionerna om att utveckla samarbetet inom fångvården.

Ordförandeskapet ska också främja demokratins resiliens. Möjligheten för människor i alla åldrar att agera och delta är nödvändigt för ett pluralistiskt samhälle och för demokratins utveckling. Kampen mot korruption stärker rättsstatens strukturer, den höga tilliten och våra stabila ekonomier samtidigt som den försvagar förutsättningarna för organiserad brottslighet. Därför ska vi under Finlands ordförandeskap arbeta för att finna nya metoder att bekämpa korruption och främja utbyte av god praxis mellan de nordiska länderna.

Kunskaps- och utbildningsnivån påverkar den sociala välfärden. Studier har de senaste åren visat att läranderesultaten försvagas i de nordiska länderna. Kunskapsnivån när det gäller läskunnighet, matematik och naturvetenskap har sjunkit och skillnaderna mellan eleverna har ökat. Under ordförandeskapet främjar vi nordiskt samarbete för att identifiera orsakerna till den sjunkande kunskapsnivån och hitta lösningar för att vända trenden i de nordiska länderna.

Digitalisering och artificiell intelligens kan påverka centrala aktörer och processer i demokratin, men de kan också bidra till samhällets utveckling. Ordförandeskapet ska fokusera på mediekompetens och demokratifostran. Falsk eller vilseledande information kan användas avsiktligt för att undergräva samhället och demokratin. Stark mediekompetens hos medborgare i alla åldrar och förmåga att känna igen desinformation stärker det aktiva medborgarskapet och ökar samhällsresiliensen.

Finlands och Ålands ordförandeskap ska främja nordiskt samarbete på funktionsrättsområdet och integrering av funktionsrättsfrågor. Syftet är att öka medvetenheten och stärka kunskapsbasen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och på så sätt främja genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inom olika sektorer och på olika nivåer.

Digitalisering och beredskap är viktiga teman när det gäller rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Genom att ta hänsyn till funktionsrättsfrågor inom dessa områden stöder vi ett socialt hållbart Norden där ingen lämnas utanför. Samarbetet inom funktionsrättsområdet för också in ett nordiskt perspektiv i den funktionsrättspolitiska debatten på europeisk och global nivå. Dessutom ska det nordiska samarbetet på funktionsrättsområdet 2025 fokusera på mänskliga rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv som beaktar hur olika faktorer, som till exempel ålder eller kön, påverkar ställningen för en person med funktionsnedsättning.

De nordiska länderna är världsledande i fråga om att främja jämställdhet, men ännu återstår mycket att göra. Under 2025 ligger fokus på samarbetet kring jämställdhet, lika lön, könsrelaterat våld och på välfärd bland personer som tillhör könsminoriteter och sexuella minoriteter. Finland fortsätter sin långsiktiga människo‐rättspolitiska linje för att främja och försvara rättigheterna för bland annat kvinnor, flickor, personer med funktionsnedsättning, urfolk, könsminoriteter och sexuella minoriteter samt andra särskilt utsatta personer.

År 2025 är det 30 år sedan antagandet av Pekingdeklarationen och -handlingsplanen, som är bland de viktigaste internationella dokumenten om jämställdhet. Under ordförandeskapsåret undersöker vi handlingsplanens betydelse ur ett nordiskt perspektiv och ser vad som återstår att genomföra.

Kulturell mångfald, inkludering och jämlikhet är grundläggande nordiska värderingar. För att möta framtidens utmaningar är det viktigt att alla nordiska invånare, oavsett ålder, kön, sexuell läggning, åskådning, funktionsnedsättning, språk eller etniskt ursprung, mår bra och får bästa möjliga förutsättningar att delta i kulturlivet och i samhällsutvecklingen i Norden.

Under Finlands och Ålands ordförandeskap ska vi tillsammans överväga hur vi kan stärka den kulturella och språkliga mångfalden i Norden, öka delaktigheten, inkluderingen och jämställdheten i kulturlivet samt säkerställa ett gott och proaktivt samarbete även i framtiden. Samtidigt vill Finland och Åland stärka diskussionen om hur man kan främja rörlighet och erfarenhetsutbyte mellan nordiska konst- och kulturaktörer och aktörer från Arktis, Baltikum och Nordens närområden.

Finland fortsätter utbytet av erfarenheter i beredskapsärenden och söker gemensamma nordiska lösningar på kultursektorns stora utmaningar, särskilt när det gäller förändringarna i omvärlden, konst- och kulturfältets strukturer och finansieringsutsikterna. Ett centralt tema är den nya teknikens inverkan på den nordiska kulturpolitikens utveckling, till exempel frågor om hur konstverk eller samisk kultur utnyttjas för att träna generativ artificiell intelligens.

Syftet med våra åtgärder emot arbetsrelaterat utnyttjande är att garantera att anställningsförhållandets minimivillkor och andra förpliktelser respekteras, oavsett arbetstagarens bakgrund. Samtidigt vill vi försäkra att konkurrensen mellan företagen är rättvis och att alla följer samma regler. Under Finlands och Ålands ordförandeskap fortsätter arbetet inom denna sektor genom att vi främjar verksamhet som förebygger arbetsrelaterat utnyttjande, särskilt samarbete mellan myndigheter.

Den psykosociala arbetsmiljön är ett centralt tema i det nordiska arbetslivet och en av prioriteringarna i arbetarskyddet. Ständiga förändringar utmanar arbetslivet, samtidigt som en god arbetsmiljö är en förutsättning för ett hållbart arbetsliv. Vikten att beakta den psykosociala arbetsmiljön har ökat i dagens arbetsliv i och med arbetslivets snabba förändringar och arbetets höga kognitiva krav. En stor del av nordborna upplever att psykisk ohälsa har påverkat deras arbetsförmåga. Psykisk ohälsa har blivit en vanlig orsak till arbetsoförmåga i hela Norden.

Att förebygga och hantera psykosociala risker på arbetsplatsen är avgörande för att uppnå en god arbetsmiljö. Genom proaktiva satsningar på den psykosociala arbetsmiljön kan vi påverka människors arbetsförmåga och handlingskraft, deras hälsotillstånd och möjligheter att vara kvar i arbetslivet. Frågan är också viktig för EU och ingår i pelaren för sociala rättigheter.

Språket spelar en viktig roll när vi skapar gemenskap, bygger tillit och stärker demokratin och delaktigheten. Den nordiska språkgemenskapen är viktig för den fortsatta utvecklingen av en gemensam nordisk identitet och bidrar till att göra Norden till världens mest integrerade region. Under ordförandeskapet inleds genomförandet av den nya deklarationen om nordisk språkpolitik, som antogs gemensamt av utbildnings- och kulturministrarna 2024. Under ordförandeskapet vill vi främja en långsiktig och effektiv nordisk språkpolitik som utvecklas i takt med tiden, bland annat i förhållande till digitalisering, artificiell intelligens och internationalisering.

Ett socialt hållbart samhälle garanterar alla sina medlemmar lika möjligheter till ett gott liv och värnar samtidigt om miljön och resurserna för kommande generationer.