ETT SOCIALT HÅLLBART NORDEN

De nordiska välfärdssamhällena har i hög grad byggt på tillit, men flera utvecklings­tendenser utmanar nu både den nordiska välfärdsmodellen och den sociala sammanhållningen.

Ett socialt hållbart samhälle garanterar alla sina medlemmar lika möjligheter till ett gott liv och värnar samtidigt om miljön och resurserna för kommande generationer. I ett rättvist och inkluderande samhälle bekämpas diskriminering och ojämlikhet aktivt. En hälsosammare och mer hållbar livsmedelskonsumtion bidrar också till en bättre folkhälsa. Den snabba tekniska utvecklingen och utnyttjandet av artificiell intelligens erbjuder nya möjligheter för alla befolkningsgrupper, särskilt unga. Samtidigt innebär användningen av teknik också hot, såsom cyberhot och att vissa grupper utestängs från de möjligheter som ny teknik erbjuder. Ordförandeskapet ska också diskutera ökningen av koncentrationssvårigheter och ångestsymtom hos barn och unga i takt med att digitala verktyg blir allt vanligare.

Förtroendet för rättsstaten, demokratin och jämställdheten är en väsentlig del av det nordiska samhällets fundament, som det är viktigt att stärka och värna om. En stark social sammanhållning bidrar till att skapa en trygg och stödjande miljö för individer och grupper. I ett sådant samhälle mår människor bättre och samhället är mer motståndskraftigt mot olika kriser och utmaningar.

Ordförandeskapet ska särskilt inrikta sig på nära samarbete samt utbyte av information och erfarenheter när det gäller att bekämpa och förebygga ungdoms- och gängbrottslighet och att bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet. Identifieringen av brottslig verksamhet och företeelser som bidrar till den fortsätter och diskussioner förs om att utveckla samarbetet inom fångvården.

Ordförandeskapet ska också främja demokratins resiliens. Möjligheten för människor i alla åldrar att agera och delta är nödvändigt för ett pluralistiskt samhälle och för demokratins utveckling. Kampen mot korruption stärker rättsstatens strukturer, den höga tilliten och stabila ekonomier i Norden samtidigt som den försvagar den organiserade brottslighetens verksamhetsförutsättningar. Därför ska vi under ordförandeskapet främja identifiering av metoder för att bekämpa korruption och utbyte av god praxis mellan de nordiska länderna. 

Höjd kunskaps- och utbildningsnivå påverkar den sociala välfärden. De senaste årens studier har visat att inlärningsresultaten har vänt nedåt i de nordiska länderna. Kunskapsnivån i läskunnighet, matematik och naturvetenskap har sjunkit och inlärningsskillnaderna har ökat. Under ordförandeskapet främjar vi nordiskt samarbete för att identifiera orsakerna till den sjunkande kunskapsnivån och hitta lösningar för att vända trenden i de nordiska länderna.

Digitalisering och artificiell intelligens kan påverka viktiga aktörer och processer i demokratin, men de kan också bidra till samhällets förnyelse. Ordförandeskapet ska fokusera på mediekompetens och demokratifostran. Falsk eller vilseledande information kan avsiktligt undergräva samhället och demokratin. Stark medie­kompetens och förmåga att känna igen desinformation hos medborgare i alla åldrar stärker det aktiva medborgarskapet och ökar också samhällsresiliensen.

Finlands och Ålands ordförandeskap ska främja nordiskt samarbete inom funktions­hinderområdet och integrering av funktionshinderfrågor. Syftet är att öka medveten­heten och stärka kunskapsbasen om rättigheter för personer med funktions­nedsättning och på så sätt främja genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inom olika sektorer och på olika nivåer.

Digitalisering och beredskap är viktiga teman i fråga om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Genom att ta hänsyn till rättigheterna för personer med funktionsnedsättning inom dessa områden stöder vi ett socialt hållbart Norden där ingen lämnas utanför. Samarbetet inom funktionshinderområdet för också in ett nordiskt perspektiv i den funktionshinderspolitiska debatten på europeisk och global nivå. Dessutom ska det nordiska samarbetet på funktionshinderområdet 2025 fokusera på mänskliga rättigheter med beaktande av ett intersektionellt förhållnings­sätt, det vill säga hur olika faktorer som ålder och kön påverkar ställningen för en person med funktionsnedsättning.

De nordiska länderna är världsledande i fråga om att främja jämställdhet, men ännu återstår mycket att göra. Under ordförandeskapsåret ligger fokus på samarbetet kring jämställdhet, lika lön, könsrelaterat våld och välfärd bland personer som tillhör könsminoriteter och sexuella minoriteter. Finland fortsätter sin långsiktiga människo­rättspolitiska linje för att främja och försvara rättigheterna för bland annat kvinnor, flickor, personer med funktionsnedsättning, urfolk, könsminoriteter och sexuella minoriteter samt andra särskilt utsatta personer. 

År 2025 är det 30 år sedan antagandet av Pekingdeklarationen och dess handlings­program, som är bland de viktigaste internationella dokumenten om jämställdhet.  Under ordförandeskapsåret undersöker vi handlingsprogrammets betydelse ur ett nordiskt perspektiv och ser vad som återstår att genomföra i programmet.

Kulturell mångfald, inkludering och jämlikhet är grundläggande nordiska värderingar. För att möta framtidens utmaningar är det viktigt att alla nordiska invånare, oavsett ålder, kön, sexuell läggning, åskådning, funktionsnedsättning, språk eller etniskt ursprung, mår bra och får bästa möjliga förutsättningar att delta i kulturlivet och samhällsutvecklingen i Norden.

Under ordförandeskapsåret ska vi tillsammans överväga hur vi kan stärka den kulturella och språkliga mångfalden i Norden, öka delaktigheten, inkluderingen och jämställdheten i kulturlivet samt säkerställa ett gott och proaktivt samarbete även i framtiden. Samtidigt vill Finland och Åland stärka diskussionen om hur man kan främja rörlighet och erfarenhetsutbyte mellan nordiska konst- och kulturaktörer och aktörer från Arktis, Baltikum och Nordens närområden.

Finland fortsätter att utbyta erfarenheter i beredskapsärenden och söker gemen­samma nordiska lösningar på kultursektorns stora utmaningar, särskilt när det gäller förändringar i verksamhetsmiljön, konst- och kulturfältets strukturer och finansierings­utsikter. Ett centralt tema är den nya teknikens inverkan på utvecklingen av den nordiska kulturpolitiken, inbegripet nyttjandet av verk och samisk kultur i träningen av generativ artificiell intelligens.

Åtgärder mot arbetsrelaterat utnyttjande syftar till att garantera att anställnings­förhållandets minimivillkor och andra förpliktelser respekteras, oavsett arbetstagarens bakgrund. Samtidigt försöker man försäkra att konkurrensen mellan företagen är rättvis och att alla följer samma regler. Ordförandeskapet fortsätter arbetet inom denna sektor genom att främja åtgärder för att förebygga arbetsrelaterat utnyttjande, särskilt när det gäller samarbete mellan olika myndigheter.

Den psykosociala arbetsmiljön är ett centralt tema i det nordiska arbetslivet och en av prioriteringarna i arbetarskyddstillsynen. Ständiga förändringar utmanar arbetslivet, samtidigt som en god arbetsmiljö är en förutsättning för ett hållbart arbetsliv. Den psykosociala arbetsmiljöns betydelse har ökat i dagens arbetsliv genom förändringar i arbets- och verksamhetsmiljön och i arbetets kognitiva krav. En stor del av nordborna upplever att utmaningar med psykisk ohälsa har påverkat deras arbetsförmåga. Psykisk ohälsa har blivit en vanlig orsak till arbetsoförmåga i hela Norden.

Att förebygga och hantera psykosociala risker på arbetsplatsen är avgörande för att uppnå en god arbetsmiljö. Genom proaktiva satsningar på den psykosociala arbets­miljön påverkas människors arbets- och handlingskraft, upplevda hälsotillstånd och möjlighet att vara kvar i arbete. Frågan är också viktig för EU och ingår i pelaren för sociala rättigheter. 

Språket spelar en viktig roll i att skapa gemenskap och tillit och i att stärka demokrati och delaktighet. Den nordiska språkgemenskapen är viktig för den fortsatta utvecklingen av en gemensam nordisk identitet och bidrar på så sätt till att göra Norden till världens mest integrerade region. Under ordförandeskapet inleds verkställandet av den nya deklarationen om nordisk språkpolitik, som antogs gemensamt av utbildnings- och kulturministrarna 2024. Ordförandeskapet vill främja en långsiktig och effektiv nordisk språkpolitik som utvecklas i takt med tiden, bland annat i förhållande till digitalisering, artificiell intelligens och internationalisering.

Ett socialt hållbart samhälle garanterar alla sina medlemmar lika möjligheter till ett gott liv och värnar samtidigt om miljön och resurserna för kommande generationer.