ETT HÅLLBART NORDEN
Klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar är några av de största utmaningarna för mänskligheten. Vi måste hitta gemensamma nordiska lösningar genom att främja teknikneutral produktion av ren energi, koldioxidneutralitet, biologisk mångfald, starka ekosystem samt cirkulär ekonomi och hållbar bioekonomi. Norden måste fortsätta att vara världsledande i en innovationsdriven och konkurrenskraftig ren omställning.
Den rena omställningen möjliggör en övergång till en miljömässigt hållbar ekonomi och tillväxt som inte bygger på överkonsumtion av naturresurser och fossila bränslen. En övergång till hållbar tillväxt kan till exempel innebära ökade investeringar i ren energi, utnyttjande av cirkulärekonomiska lösningar, övergång till utsläppssnåla transporter på ett tekniskt och ekonomiskt hållbart sätt samt skydd och förstärkning av den biologiska mångfalden. För att möjliggöra energiomställningen behövs parallellt med ökad produktion av och efterfrågan på el även ny teknik och innovationer. Digitalisering, kompetens och forskning spelar en viktig roll här.
Den rena omställningen är en betydande möjlighet för Nordens landsbygds- och stadsområden. Landsbygdsområden och avlägset belägna områden kan ta tillvara de utvecklingsmöjligheter som övergången innebär. Förutsättningarna för omställningen kan påverkas av såväl områdesanvändning som regional utveckling. Ren energi möjliggör industriell förnyelse och även nya investeringar samt nya arbetstillfällen som skapas genom dem. Möjligheterna till omställning varierar från region till region, varför aspekter som regional rättvisa och acceptans är viktiga.
Den demografiska utvecklingen utmanar både växande stadsregioner och områden som tappar befolkning. Det finns dock förutsättningar för ett gott liv och attraktionsfaktorer i alla slags områden. I områden som tappar befolkning eller i avlägset belägna områden behövs en smart anpassning, vilket kan innebära att man överger målet om en kontinuerlig befolkningstillväxt. Att identifiera och stärka bidragande faktorer till attraktionskraften och förutsättningarna för ett gott liv gäller alla regioner, men frågan är särskilt viktig för regioner som befinner sig i en utvecklingsfälla.
Betydelsen av industriell koldioxidförvaltning (CCUS) kommer sannolikt att öka under de närmaste åren vid sidan av skogarnas kolsänkor och kollager. Det finns ett behov av att främja utvecklingen och ibruktagandet av lösningar för industriell koldioxidförvaltning, inklusive lösningar som bygger på avskiljning, lagring och användning av biobaserad koldioxid. Under sitt ordförandeskap kommer Finland att fördjupa det nordiska CCUS-samarbetet och främja informationsutbytet mellan myndigheter, forskningsinstitut och andra aktörer på området.
Den globala rena och digitala omställningen förväntas öka efterfrågan på mineralråvaror och branschen ser stora möjligheter i framtiden. Nordens styrka är rikliga mineraltillgångar i berggrunden och kunskapen om mineraler. Mineralsektorn i Norden kan möta globala utmaningar och samtidigt stödja Nordens ekonomiska utveckling. Att ta hänsyn till miljöaspekter ger möjligheter att utveckla och utnyttja mer hållbara lösningar både i Norden och i världen.
Att stärka hållbarheten, resiliensen och konkurrenskraften i den nordiska livsmedelsproduktionen och bioekonomin är ett viktigt mål. Ordförandeskapet ska främja en hållbar förvaltning och användning av biobaserade naturresurser. Att anpassa sig till klimatförändringen och minska klimatpåverkan är viktiga samarbetsområden inom denna sektor. De biobaserade näringarnas utveckling, jord- och skogsbruk, fiske och vattenbruk har en nyckelroll i samhällets anpassning till klimatförändringen. Omställningen när det gäller energilösningar för fiskerinäringen är ett centralt tema under ordförandeskapet. Samarbete för att utveckla nya proteinkällor skapar möjligheter för konkurrenskraftig och hållbar produktion samt förstärkning av resiliensen.
Det nordiska samarbetet söker efter sätt att främja en hälsosam och hållbar konsumtion av livsmedel med hänsyn till nationella förhållanden. Det handlar till exempel om arbetet med att implementera de nordiska näringsrekommendationerna, förbättra konsumentinformationen och minska matsvinnet. Dessa teman har ett nära samband med förbättring av livsmedelssystemens miljömässiga, ekonomiska, kulturella och sociala hållbarhet, som är en central fråga i strävan efter att uppnå målen för hållbar utveckling.
Stärkandet av bioekonomins resiliens och livsmedelsförsörjningen har fått en starkare roll i det nordiska samarbetet. En konkurrenskraftig bioekonomi som anpassar sig till ett förändrat klimat bidrar också till att stärka den övergripande säkerheten i samhället. De nordiska länderna kan tillsammans hitta lösningar för att upprätthålla och stärka en hållbar jordbruksproduktion inför globala utmaningar.
Främjandet av det internationella miljö- och klimatsamarbetet fortsätter under Finlands ordförandeskap. Dagens miljö- och klimatutmaningar är till stor del gränsöverskridande och deras lösningar kräver internationellt samarbete och globala partnerskap. De nordiska länderna är effektiva i internationella förhandlingar och bidrar till genomförandet av ambitiösa miljö- och klimatavtal. Under de senaste åren har de nordiska länderna till exempel varit aktiva i att förhandla fram ett nytt internationellt plastavtal.
Norden ska fortsättningsvis vara världsledande i en innovationsdriven och konkurrenskraftig ren omställning.