ETT HÅLLBART NORDEN

Klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar är några av de största utmaningarna för mänskligheten. Vi måste hitta gemensamma nordiska lösningar genom att främja teknikneutral produktion av ren energi, koldioxidneutralitet, biologisk mångfald, starka ekosystem samt cirkulär ekonomi och hållbar bioekonomi. Norden ska fortsätta att vara föregångare i en innovationsdriven och konkurrenskraftig klimatomställning.

Omställningen till ren energi möjliggör också en övergång till en miljömässigt hållbar ekonomi och tillväxt som inte bygger på överkonsumtion av naturresurser eller på fossila bränslen. En övergång till hållbar tillväxt kan till exempel innebära ökade investeringar i ren energi, utnyttjande av cirkulärekonomiska lösningar, övergång till utsläppssnåla transporter på ett tekniskt och ekonomiskt hållbart sätt samt skydd och förstärkning av den biologiska mångfalden. För att möjliggöra energiomställningen behövs utöver ökad produktion av och efterfrågan på el även ny teknik och innovation. Digitalisering, kompetens och forskning spelar en viktig roll här.

Omställningen till ren energi är en betydande möjlighet för Nordens landsbygdsområden och städer. Landsbygdsområden och avlägset belägna områden kan ta tillvara de utvecklingsmöjligheter som övergången innebär. Förutsättningarna för omställningen kan påverkas genom såväl områdesanvändning som regional utveckling. Ren energi möjliggör industriell förnyelse, nya investeringar och nya arbetstillfällen. Möjligheterna till omställning varierar från region till region, och aspekter som regional rättvisa och acceptans är viktiga.

Den demografiska utvecklingen utmanar både växande stadsregioner och områden med minskande befolkning. Det finns dock förutsättningar för ett gott liv och attraktions­faktorer i alla slags områden. I områden där befolkningen minskar eller i avlägset belägna områden behövs en smart anpassning, vilket kan innebära att man överger målet om en kontinuerlig befolkningstillväxt. Att identifiera och stärka bidragande faktorer till attraktionskraften och förutsättningarna för ett gott liv gäller alla regioner, men frågan är särskilt viktig för regioner som befinner sig i en utvecklingsfälla.

Betydelsen av industriell koldioxidförvaltning, det vill säga avskiljning, användning och lagring av koldioxid (Carbon capture, utilisation and storage, CCUS) kommer sannolikt att öka under de närmaste åren vid sidan av skogarnas kolsänkor och kollager. Det finns ett behov av att främja utvecklandet och införandet av olika lösningar för industriell koldioxid­förvaltning, även lösningar som bygger på avskiljning, lagring och användning av biogen koldioxid. Under sitt ordförandeskap kommer Finland att fördjupa det nordiska CCUS-samarbetet och främja informationsutbytet mellan myndigheter, forskningsinstitut och andra aktörer på området.

Den globala gröna och digitala omställningen förväntas öka efterfrågan på mineralråvaror och branschen ser stora möjligheter i framtiden. Nordens styrka är rikliga mineraltillgångar i berggrunden och gedigen kunskap om mineraler. Mineralsektorn i Norden kan möta globala utmaningar och samtidigt stödja Nordens ekonomiska utveckling. Hänsyn till miljöaspekter erbjuder också möjligheter att utveckla och utnyttja mer hållbara lösningar både i Norden och i världen.

Att stärka hållbarheten, resiliensen och konkurrenskraften i den nordiska livsmedels­produktionen och bioekonomin är ett viktigt mål. Finland ska under sitt ordförandeskap främja en hållbar förvaltning och användning av biogena råvaror. Att anpassa sig till klimatförändringarna och minska klimatpåverkan är viktiga samarbetsområden inom denna sektor. Utvecklandet av de biobaserade näringarna, jord- och skogsbruk, fiske och vattenbruk, har en nyckelroll i samhällets anpassning till klimatförändringen. Fiskeri­näringens omställning till hållbara energilösningar är ett centralt tema under ordförande­skapet.

Samarbete för att utveckla nya proteinkällor skapar möjligheter för konkurrenskraftig och hållbar produktion samt förstärkning av resiliensen.

Det nordiska samarbetet söker sätt att främja en hälsosam och hållbar konsumtion av livsmedel med hänsyn till nationella förhållanden. Det handlar till exempel om arbetet med att implementera de nordiska näringsrekommendationerna, förbättra konsument­informationen och minska matsvinnet. Dessa teman har ett nära samband med förbättring av livsmedelssystemens miljömässiga, ekonomiska, kulturella och sociala hållbarhet, som är en central fråga i arbetet för att uppnå målen för hållbar utveckling.

Stärkandet av bioekonomins resiliens och livsmedelsförsörjningen har fått en starkare roll i det nordiska samarbetet. En konkurrenskraftig bioekonomi som anpassar sig till ett för­ändrat klimat bidrar också till att stärka den övergripande säkerheten i samhället. De nordiska länderna kan tillsammans hitta lösningar för att upprätthålla och stärka en hållbar jordbruksproduktion samtidigt som vi tacklar globala utmaningar.

Främjandet av det internationella miljö- och klimatsamarbetet fortsätter under Finlands ordförandeskap. Dagens miljö- och klimatutmaningar är till stor del gränsöverskridande och för att lösa dem krävs internationellt samarbete och globala partnerskap. De nordiska länderna är effektiva i internationella förhandlingar och bidrar till genomförandet av ambitiösa miljö- och klimatavtal. Under de senaste åren har de nordiska länderna till exempel varit aktiva i att förhandla fram ett nytt internationellt plastavtal.

Norden ska fortsätta vara föregångare i en innovationsdriven och konkurrenskraftig klimatomställning.