ETT KONKURRENSKRAFTIGT NORDEN

Nordens globala ekonomiska ställning och konkurrenskraft är avgörande för att säker­ställa näringslivets utveckling och samhällets välfärd. Nordiska företag ska även fortsättningsvis ha kapacitet och förmåga att förnya sig och konkurrera på de globala marknaderna. Ett konkurrenskraftigt Norden kräver sektorsövergripande samarbete. De nordiska länderna bör också intensifiera samarbetet kring exportfrämjande.

Ordförandeskapet ska främja nordiska företags konkurrenskraft genom att stärka samarbetet inom områden som innovation och  hållbara lösningar. Nordens ställning som attraktivt investeringsobjekt för en resurseffektiv omställning till ren energi stärks. En effektiv konkurrens i Norden ska hjälpa näringslivet att förnya sig. I Norden ser man fördelarna med öppna marknader och en fungerande konkurrens. Fungerande marknader kan främjas genom att lyfta fram vikten av konkurrens och genom att eftersträva en förutsägbar reglering som säkerställer lika konkurrensvillkor och inte skapar omotiverade hinder för att komma in eller verka på en marknad.

En kompetent och välutbildad befolkning skapar förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt och stärker den sociala resiliensen i en föränderlig värld. Utan hög kompetens föds inga socialt viktiga och hållbara innovationer. Det är viktigt att våra utbildnings­system i Norden producerar tillräcklig kompetens och aktörer även inom kritiska branscher för att säkerställa försörjningsberedskapen och den cirkulära ekonomins behov. Därför måste man se till att yrkesutbildning och högre utbildning i tillräcklig utsträckning svarar på de kritiska branschernas kompetensbehov. 

Forskningens roll i Norden är stark. Genom tvärvetenskaplig forskning som överskrider samarbetsstrukturer hittar vi praktiska lösningar på stora samhällsutmaningar. Ministerrådets arbete och dess beslutsfattande bör konsekvent utgå från forskning och forskningsbaserad kunskap.

Finland och Åland fortsätter att arbeta för den fria rörligheten för människor och företag och för att lösa gränshinder som hämmar ekonomisk tillväxt. Ett digitalt gränslöst Norden är en förutsättning för hållbar tillväxt och ett hållbart Norden. Ordförandeskapet ska främja ett digitalt gränslöst Norden. Rörlighet är ett viktigt sätt att höja kvaliteten i utbildning och undervisning och samtidigt underlätta bristen på kompetent arbetskraft. Rörlighet stärker också samarbetet inom konst- och kultursektorn samt olika civilsamhällesaktörers skapande av projekt och nätverkande. Den nordiska och även den europeiska rörligheten har minskat under de senaste åren, så ordförandeskapet bör främja högkvalitativ rörlighet mellan de nordiska länderna.

Det är viktigt att främja omställningen till ren energi och användningen av förnybara energikällor, vilket Finland och Åland särskilt ägnar uppmärksamhet åt under ordförandeskapet. De nordiska ländernas energitrygghet är en viktig faktor för ekonomisk stabilitet och social välfärd. Även om våra energiprofiler är olika är vårt gemensamma mål att säkerställa en tillförlitlig, prisvärd och hållbar energiförsörjning. Nordens mångfald av energikällor minskar riskerna med ett alltför stort beroende av en enda energikälla och förbättrar resiliensen.

De nordiska länderna är nära sammankopplade genom elnät och gemensamma marknader. Gränsöverskridande sammankopplingar hjälper oss att balansera variationer i energiproduktion och energiefterfrågan, effektivisera resursanvändningen och förbättra försörjningstryggheten och försörjningsberedskapen. Säkerheten i energiinfrastrukturen är av största vikt för att säkerställa tillförlitlig och oavbruten energiförsörjning, för att skydda kritiska samhällsfunktioner och för att förhindra olika hot och störningar.

Att säkerställa tillräcklig elproduktionskapacitet även i krissituationer är avgörande. En utsläppssnål och hållbar energiframtid kräver tekniska innovationer och samarbete.

Bioekonomin spelar en viktig roll i förnyelsen av industrin och som möjliggörare av värdefull affärsverksamhet och nya arbetstillfällen. Genom nordiskt samarbete samt hållbar förvaltning och användning av resurser kan vi förbättra Nordens konkurrens­kraft i förhållande till andra regioner och stödja industrins möjligheter att utnyttja bioekonomins fulla potential. Genom att främja möjligheter till samarbete om biobaserade produkter och hitta lösningar för cirkulär ekonomi kan vi förbättra resurseffektiviteten och skapa ekonomisk tillväxt.

Det nordiska samarbetet bör främja en samstämmig utveckling av politik och lagstiftning som gäller bioekonomin samt underlätta och påskynda godkännande och marknadstillträde för biobaserade produkter. Det är avgörande att säkerställa en smidig värdekedja, tillräckliga forskningsinsatser och industriell skalbarhet. Det nordiska samarbetet ska också främja gemensam forskning och innovation samt locka till sig investeringar. 

Den nya geopolitiska verkligheten innebär utmaningar för de nordiska länderna, som är beroende av öppen internationell handel och investeringar. Tillsammans kan länderna utnyttja sina styrkor och motverka den nordiska industrins sårbarhet. Finlands ordförandeskap ska främja ett projekt där man undersöker den nordiska industrins internationella värdekedjor inom utvalda kritiska industrier. I fråga om värdekedjor är det också viktigt att i riskhanteringen beakta klimatförändringen och anpassningen till den samt försämringen av miljöns tillstånd. Lösningar inom den cirkulära ekonomin spelar en viktig roll för att minska sårbarheten i industriella värdekedjor.

Framtidens transportsystem är säkra, kunskapsbaserade och hållbara. De består av nätverk, tjänster för person- och godstransporter samt informationsanvändning. Människor och varor måste i framtiden kunna röra sig säkrare, mer hållbart och utsläppssnålt, smidigare och kostnadseffektivare. Under sitt ordförandeskap ska Finland ta sig an planeringen av transportsystemet på en strategisk nivå med betoning på den övergripande säkerheten. Det är nödvändigt att samarbeta ur hela transportsystemets perspektiv.

Förutsättningar bör skapas för en övergång till alternativa drivmedel inom transport­sektorn, särskilt i tung trafik, med beaktande av teknikneutralitet. Under övergången måste man värna om medborgarnas köpkraft och företagens konkurrenskraft. Ordförandeskapet ska främja ett nordiskt samarbetsprojekt där man utreder alternativa drivmedel för tunga fordon.

Det nordiska samarbetet för att förbättra transport-, logistik- och kommunikations­förbindelserna och för att främja beredskapen och förberedelserna är avgörande. Betydelsen av försörjningsberedskap och förberedelser för utvecklandet av digitala och fysiska kontakter och tjänster har blivit allt viktigare. Samarbete och identifiering av ömsesidiga beroenden mellan sektorer blir allt viktigare. Kritisk infrastruktur måste skyddas för att marknaderna och medborgarnas vardag ska fungera under alla omständigheter.

Sjöfart och hamnar är avgörande för transporter i de nordiska ländernas utrikeshandel och för att garantera försörjningsberedskapen. Under 2024 påverkades de nordiska länderna bland annat av situationen i Röda havet och dess konsekvenser för den internationella sjöfarten, den så kallade skuggflottans tillväxt och läget i Östersjön. Fungerande transportrutter är ett livsvillkor för det nordiska näringslivet och därmed också för hela samhällets konkurrenskraft. Därför ligger det i hela Nordens intresse att säker vintersjöfart och isförstärkta fartyg beaktas i regleringen av sjöfartens utsläpp.

I det nordiska turismsamarbetet ska Finland tillsammans med Åland främja genom­förandet av den samarbetsplan för turism som togs fram 2024 och kartlägga finansieringsmöjligheter med Nordisk turismarbetsgrupp, Nordic Innovation och ministerrådets sekretariat.

Deltagande i världsutställningen Osaka Expo 2025 med en gemensam nordisk paviljong är ett bra exempel på gränsöverskridande samarbete och ett utmärkt tillfälle att på internationell nivå lyfta fram ett konkurrenskraftigt Norden, de nordiska länderna som en gemensam investeringsmarknad samt nordiska värderingar, kultur, innovation och hållbar utveckling.

Kultursamarbetet mellan de nordiska länderna förenar nordbor över gränserna och har stor betydelse för människors välfärd och delaktighet. Den kreativa sektorn och kulturlivet spelar en viktig roll i att stärka de nordiska ländernas konkurrenskraft och internationella attraktionskraft. Konst- och kultursektorns förmåga att möta samhällsutmaningar bör stärkas ytterligare.

Ett konkurrenskraftigt Norden kräver sektorsövergripande samarbete. De nordiska länderna bör också intensifiera samarbetet kring exportfrämjande.