ETT KONKURRENSKRAFTIGT NORDEN

Nordens globala ekonomiska ställning och konkurrenskraft är avgörande för att säkerställa näringslivets utveckling och samhällets välfärd. Nordiska företag ska även i framtiden ha kapacitet och förmåga att förnya sig och konkurrera på de globala marknaderna. Ett konkurrenskraftigt Norden kräver sektorsövergripande samarbete. De nordiska länderna bör också intensifiera samarbetet kring exportfrämjande.

Finlands ordförandeskap ska främja nordiska företags konkurrenskraft genom att stärka samarbetet inom områden som innovation och hållbara lösningar. Norden ska stärka sin ställning som attraktivt investeringsobjekt i en resurseffektiv omställning till ren energi. En effektiv konkurrens hjälper näringslivet att förnya sig. I Norden ser vi fördelarna med öppna marknader och fungerande konkurrens. Vi kan främja välfungerande marknader genom att framhålla vikten av konkurrens och satsa på förutsägbar reglering som säkerställer lika konkurrensvillkor och inte skapar omotiverade hinder för att komma in eller verka på en marknad.

En kompetent och välutbildad befolkning skapar förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt och stärker den sociala resiliensen när världen förändras. Utan hög kompetens föds inga socialt viktiga och hållbara innovationer. Det är viktigt att våra nordiska utbildnings­system producerar tillräcklig kompetens och aktörer för kritiska branscher för att trygga försörjningsberedskapen och den cirkulära ekonomins behov. Därför måste vi se till att yrkesutbildningen och högskoleutbildningen i tillräcklig utsträckning svarar på de kritiska branschernas kompetensbehov.

Forskningens roll i Norden är stark. Genom tvärvetenskaplig forskning som överskrider samarbetsstrukturer hittar vi praktiska lösningar på stora samhällsutmaningar. Minister­rådets arbete och beslutsfattande bör konsekvent stödja sig på forskning och forskningsbaserad kunskap.

Finland och Åland fortsätter att arbeta för den fria rörligheten för människor och företag och för att avskaffa gränshinder som hämmar ekonomisk tillväxt.

En förutsättning för hållbar tillväxt och ett hållbart Norden är att vi avskaffar digitala gränshinder. Ordförandeskapet ska främja ett digitalt gränslöst Norden. Rörlighet är ett viktigt sätt att höja utbildningens och undervisningens kvalitet och samtidigt underlätta bristen på kompetent arbetskraft. Rörlighet stärker också samarbetet inom konst- och kultursektorn samt civilsamhällets projekt och nätverk. Den nordiska och även den europeiska rörligheten har minskat under de senaste åren, och därför ska ordförandeskapet främja välfungerande rörlighet mellan de nordiska länderna.

Det är viktigt att främja omställningen till ren energi och användningen av förnybara energikällor, vilket Finland och Åland särskilt ägnar uppmärksamhet åt under sitt ordförande­skap. De nordiska ländernas energisäkerhet är en viktig faktor för den ekonomiska stabiliteten och den sociala välfärden. Även om våra energiprofiler är olika är vårt gemensamma mål att säkerställa en tillförlitlig, prisvärd och hållbar energiförsörjning. Norden har flera olika sorts energikällor, vilket minskar riskerna kopplade till ett alltför stort beroende av en viss energikälla och förbättrar resiliensen.

De nordiska länderna är tätt sammankopplade genom elnät och gemensamma marknader. Gränsöverskridande förbindelser hjälper oss att balansera variationer i energiproduktionen och energiefterfrågan, att effektivisera resursanvändningen samt att förbättra försörjnings­tryggheten och beredskapen. Säkerheten i energiinfrastrukturen är av största vikt för att säkerställa tillförlitlig och oavbruten energiförsörjning, för att skydda kritiska samhällsfunktioner och för att förebygga hot och störningar.

Att säkerställa tillräcklig kapacitet för elproduktion även i krissituationer är avgörande. En utsläppssnål och hållbar energiframtid kräver teknisk innovation och samarbete.

Bioekonomin spelar en viktig roll i att utveckla industrin och möjliggöra värdefull affärs­verksamhet och nya arbetstillfällen. Genom nordiskt samarbete och hållbar förvaltning och användning av resurser kan vi förbättra Nordens konkurrenskraft i förhållande till andra regioner och stödja industrins möjligheter att utnyttja bioekonomins fulla potential. Genom att främja möjligheter till samarbete kring biobaserade produkter och hitta lösningar för cirkulär ekonomi kan vi förbättra resurseffektiviteten och skapa ekonomisk tillväxt.

Det nordiska samarbetet ska främja en samstämmig utveckling av politiken och lagstiftningen som gäller bioekonomin samt underlätta och påskynda att biobaserade produkter godkänns och får tillträde till marknaden. Det är viktigt att säkerställa en smidig värdekedja, tillräckliga forskningsinsatser och industriell skalbarhet. Det nordiska sam­arbetet främjar också gemensam forskning och innovation samt lockar investeringar.

Den nya geopolitiska verkligheten innebär utmaningar för de nordiska länderna, som är beroende av öppen internationell handel och investeringar. Tillsammans kan länderna utnyttja sina styrkor och motverka den nordiska industrins sårbarhet. Finlands ordförande­skap ska främja ett projekt där man undersöker den nordiska industrins internationella värdekedjor inom utvalda kritiska industrier. I fråga om värdekedjor är det också viktigt att i riskhanteringen beakta klimatförändringarna och anpassningen till dem samt försämringen av miljöns tillstånd. Lösningar inom den cirkulära ekonomin spelar en viktig roll för att minska sårbarheten i industriella värdekedjor.

Framtidens transportsystem är säkra, kunskapsbaserade och hållbara. De omfattar nätverk och tjänster för person- och godstransporter och bygger på användning av data. Människor och varor måste i framtiden kunna röra sig säkrare, mer hållbart och utsläppssnålt, smidigare och kostnadseffektivare. Under sitt ordförandeskap ska Finland ta sig an planeringen av transportsystemet på en strategisk nivå med betoning på den övergripande säkerheten. Samarbetet måste omfatta hela transportsystemet.

Vi måste skapa förutsättningar för en övergång till alternativa drivmedel inom transportsektorn, särskilt i den tunga trafiken, med beaktande av kravet på teknik­neutralitet. Under övergången måste vi värna om medborgarnas köpkraft och företagens konkurrenskraft. Ordförandeskapet ska främja ett nordiskt samarbetsprojekt för att utreda alternativa drivmedel för tunga fordon.

Det nordiska samarbetet för att förbättra transport-, logistik- och kommunikations‐förbindelserna och för att främja beredskapen är avgörande. Försörjningsberedskapens och samhällsberedskapens betydelse i utvecklandet av digitala och fysiska förbindelser och tjänster har ökat. Det blir allt viktigare att vi samarbetar och identifierar beroende­förhållandena mellan olika sektorer. Vi måste skydda kritisk infrastruktur för att marknaderna och människornas vardag ska fungera i alla lägen.

Sjöfarten och hamnarna är absolut nödvändiga för de nordiska ländernas utrikeshandel och för att garantera försörjningsberedskapen. Under 2024 påverkades de nordiska länderna bland annat av situationen i Röda havet och konsekvenserna för den internationella sjöfarten, av den så kallade skuggflottans framväxt och av läget kring Östersjön. Fungerande transportrutter är ett livsvillkor för det nordiska näringslivet och därmed också för hela samhällets konkurrenskraft. Därför ligger det i hela Nordens intresse att säker vintersjöfart och isförstärkta fartyg beaktas i regleringen av sjöfartens utsläpp.

I det nordiska turismsamarbetet ska Finland tillsammans med Åland främja genomförandet av samarbetsplanen för turism, som togs fram 2024, och kartlägga finansieringsmöjligheter tillsammans med Nordisk turismarbetsgrupp, Nordic Innovation och ministerrådets sekretariat.

En gemensam nordisk paviljong vid världsutställningen Osaka Expo 2025 är ett fint exempel på gränsöverskridande samarbete. Det är också ett utmärkt tillfälle att på internationell nivå lyfta fram det konkurrenskraftiga Norden, de nordiska länderna som en gemensam investeringsmarknad och nordiska värderingar, kultur, innovation och hållbar utveckling.

Kultursamarbetet mellan de nordiska länderna förenar nordbor över gränserna och har stor betydelse för människors välfärd och delaktighet. Den kreativa sektorn och kulturlivet spelar en viktig roll i att stärka de nordiska ländernas konkurrenskraft och internationella attraktionskraft. Konst- och kultursektorns förmåga att möta samhällsutmaningar bör stärkas ytterligare.

Ett konkurrenskraftigt Norden kräver sektors­övergripande samarbete. De nordiska länderna bör också intensifiera samarbetet kring export­främjande.