Mål 1: Nordens välfärds­ordningar ska vara hållbara, av hög kvalitet, säkra för både patienter och omsorgstagare och tillgängliga för alla

Om Norden ska bli den mest integrerade, konkurrenskraftiga och socialt hållbara regionen i världen är det nödvändigt att de nordiska välfärdsordningarna ytterligare stärks och rustas för den framtid vi står inför. Fungerande välfärdsordningar med lika och rättvis tillgång för alla kommer att bidra till att fler kan uppnå självförsörjning och delta i samhällets gemenskaper samt till ett starkare och mer rättvist samhälle med förbättrad fysisk och psykisk hälsa. Välfärdssystemen måste dock anpassas till den demografiska utvecklingen och organiseras så att behandling och insatser är effektiva, hållbara och framtidssäkrade. För att säkra framtidens hälso- och sjukvård behöver vi hantera hot i form av antimikrobiell resistens, säkra tillgången till läkemedel samt öka hälsoberedskapen och trygga försörjningstryggheten.

Endast med lika tillgång till hälso- och socialtjänster – tidigt och när behoven uppstår – och med nära samordning och samarbete över yrkesgränserna inom social- och hälsosektorn kan vi minska ojämlikheten, stärka sammanhållningen, öka arbetskraftsutbudet och skapa en region som är socialt hållbar. Att ingripa tidigare och erbjuda stöd till alla med behov kräver samordnade, enklare och effektivare välfärdstjänster såväl som omprövning av behandlingsinsatser och -erbjudanden.

Vi måste säkerställa att det finns tillräckligt med personal inom social- och hälsosektorn, att de har en god arbetsmiljö, effektiva arbetsmetoder och det rätta kunskapsunderlaget. Välfärdsteknologi och mer nordiskt kunskapssamarbete kan vara en del av lösningen. Samtidigt kan digital tillgänglighet och andra distanslösningar med flexibla erbjudanden bidra till att öka erbjudanden av hög kvalitet till invånare i glesbefolkade områden, och möjliggöra att invånarna i Norden kan få hjälp över gränserna.

Det säkerhetspolitiska läget är allvarligt. Vi måste vara rustade för de hälsokriser och katastrofer som eventuellt kan uppstå i framtiden. Bättre och mer samordnad beredskap när kriser inträffar och konkreta verktyg för nordiskt samarbete om hälsoberedskap kan vara en del av lösningen. Förmågan inom hälso- och sjukvården att hantera situationer med många skadade behöver öka. Ett folkhälsoperspektiv samt psykisk och psykosocialt stöd bör integreras i hälsoberedskapen.

Bekämpning av antimikrobiell resistens (AMR) utifrån ett One Health-perspektiv med fokus på interaktionen mellan människors och djurs hälsa, livsmedel och miljö bör fortsätta. Preventivt arbete för att förebygga infektioner och smittspridning kan minska behovet av antimikrobiella medel, inklusive antibiotika. För att bedriva en modern sjukvård och att bromsa utvecklingen av resistenta bakterier behöver vi ha tillgång till ett brett sortiment av antibiotika samt öka medvetenheten om konsekvenserna av överanvändning av antibiotika. Samarbetet behöver framöver fästa särskild vikt vid att förbättra tillgången till effektiva antibiotika i våra länder. Norden har ett ansvar att öka det globala engagemanget i arbetet mot AMR.

De nordiska länderna utgör var för sig relativt små marknader, vilket utmanar inköp av läkemedel och därmed behandlingen av bland annat infektioner, sällsynta och komplexa sjukdomar. Ett närmare nordiskt samarbete om läkemedelsinköp bör öka tillgängligheten för våra marknader. Kunskapsdelning om nya behandlingsmetoder är en viktig del av att göra god behandling tillgänglig för patienterna i Norden.