Stärkt läsfrämjande arbete är en prioriterad fråga för regeringen 2024 och insatser för barn och unga presenteras både inom kultur- och utbildningspolitiken. I Sverige har riksdagen tagit fram särskilda nationella mål för politiken för litteratur- och läsfrämjande efter propositionen Läsa för livet (prop. 2013/14:3). Bibliotekens roll för läsningen och tillgängligheten till litteratur lyfts i årets budget och regeringen föreslår en särskild satsning på folkbibliotekens läsfrämjande arbete med barn och unga som prioritet. Regeringen presenterar även åtgärder för stärkta och bemannade skolbibliotek (216 miljoner svenska kronor 2025, 432 miljoner svenska kronor 2026). Vidare föreslår regeringen ytterligare insatser för att stärka barn och elevers språk-, läs- och skrivutveckling samt matematiska färdigheter, bland annat genom läslistor i syfte att stödja förskolor och skolor vid inköp av böcker och en utvidgning av satsningar på den pedagogiska personalens kompetensutveckling (tidigare Läslyftet 2015–2023) (Prop. 2023/24:1; Kulturdepartementet, Utbildningsdepartementet 2024). Skolverket har i uppdrag att driva Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling och arbetar med att stimulera ett aktivt arbete med språk-, läs- och skrivutveckling på förskolor, skolor och skolbibliotek (Skolverket 2024). Dessutom har Svenska barnboksinstitutet, som har i uppdrag från regeringen att stödja och främja forskningen om barn- och ungdomslitteratur, fått ytterligare medel (prop. 2023/24:1).
Statens kulturråd har ett nationellt läsfrämjande uppdrag där det ingår att dela ut bidrag och att sprida kunskap, läsfrämjande metoder och forskning om barns och ungas läsning samt identifiera utvecklingsbehov i det läsfrämjande arbetet. År 2021 inrättade regeringen ett läsråd som rådgivande organ inom Statens kulturråd. Rådet har till uppgift att vara drivande och samordnande i det läsfrämjande arbetet i Sverige samt bidra till samverkan mellan aktörer inom kultur, skola, civilsamhälle, folkbildning, bokhandel, förlag och andra delar av näringslivet (prop. 2022/23:1). I år har läsrådet även fått i uppdrag att lämna förslag på en läsambassadör med uppgift att främja barns och ungas läsning (SFS 2012:515). Samma år startade Statens kulturråd på uppdrag av regeringen ”Bokstart”, en långsiktig satsning på små barns läsande och språkutveckling. Bokstart syftar till att nå fler barn och familjer på ett effektivt sätt genom att förtydliga samverkan mellan och inom de statliga nivåerna. Även inom ramen för kultursamverkansmodellen, som fördelar statliga medel till kulturverksamhet i regionerna, ska statligt stöd ges till litteratur- och läsfrämjande insatser (prop. 2022/23:1).
De kommunala folkbiblioteken arbetar också läsfrämjande och ett statligt finansierat läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier pågick 2021–2023 med ett särskilt fokus på barn och unga (prop. 2022/23:1, Kulturrådet 2024). Vidare har insatsen ”Stärkta bibliotek” pågått mellan 2018 och 2024 och den omfattade också läsfrämjande insatser. Insatsen bestod av bidrag till folkbiblioteken för att öka tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet. Från och med hösten 2024 fördelas ett nytt bidrag, ”Mer läsning”, på cirka 40 miljoner svenska kronor till folkbiblioteken och deras läsfrämjande arbete. En del av bidragen ska gå till Kulturrådets läsfrämjande arbete i områden socioekonomiska utmaningar (Kulturrådet 2024). Statens kulturråd fördelar även bidrag till litteratur, kulturtidskrifter, bibliotek och läsfrämjande, 353 miljoner svenska kronor totalt varav drygt 23 miljoner svenska kronor till läs- och litteraturfrämjande arbete 2022 (prop. 2022/23:1).